Intressentanalys 

I samband med att uppdraget startades upp genomfördes en intressentanalys, för att identifiera olika intressenter/målgrupper som på ett eller annat sätt skulle kunna påverkas av ett nationellt vårdsökssystem. Som en del av intressentanalysen gjordes en prioriteringsövning för att avgöra i vilken ordning de olika intressenterna skulle involveras i utredningsarbetet. 

Behovskartläggning 

Tidigare utredningar 

För att kartlägga användarbehoven för ett vårdsöksystem har slutsatserna i tidigare utredningar som har påverkan på uppdraget analyserats. Följande rapporter har gett upphov till eller bidrar med viktig information till uppdraget. De har analyserats med fokus på de delar som innehåller beskrivningar av de bakomliggande behoven av ett vårdsöksystem.

Rådata i form av enkätsvar har begärts ut från utredningen om "Vägen till ökad tillgänglighet" för att ge en bild av de behov som identifierats där för målgruppen vårdlotsar.

Intervjuer med målgrupper  för ett vårdsöksystem

För att komplettera bilden och mer specifikt undersöka kraven på ett vårdsöksystem har intervjuer genomförts inom uppdraget. Initialt deltog representanter från uppdraget på E-hälsomyndigheten på ett möte med SKR:s vårdlotsnätverk 30/6 2022. Där genomfördes en gruppsession där representanter för de olika regionerna i vårdlotsnätverket fick diskutera frågor om b.la. innebörden av begreppet ledig kapacitet. 

Därefter genomfördes individuella intervjuer med vårdlotsar som deltagit i SKR:s vårdlotsnätverk, enligt en kontaktlista som förmedlades av SKR. Då intervjuerna tidigt indikerade hur centrala avtal är i vårdlotsens arbete, identifierades en ny målgrupp som kunde bidra med väsentlig kunskap, nämligen avtalschefer och avtalshandläggare. Därför efterfrågades kontakter inom denna målgrupp från vårdlotsarna som intervjuades. Merparten intervjuer har genomförts via videomöten. Vid tidpunkten för delrapporten har följande intervjuer genomförts:

Intervjuer för kartläggning av befintliga system

Förutom intervjuerna med de tilltänkta målgrupperna för vårdsöksystemet har även en mängd intervjuer genomförts med representanter från Socialstyrelsen och region Stockholm med kunskap om specifika system som kan ha relevans för ett vårdsöksystem. 

Nuläge för nationell hänvisning

Målgruppsbeskrivning

Efter genomförda intervjuer och inläsning av tidigare material utkristalliserade sig en bild av vårdlotsarna och deras behov. Målgruppen vårdlots har sammanställts i form av en så kallad persona, dvs. en fiktiv karaktär som är tänkt att representera målgruppen och beskriva dess mål, behov, typiska attityder och beteendemönster. Vid behov kommer fler personas att beskrivas längre fram. "Avtalshandläggaren" och "Invånaren" ses som potentiella framtida personas i dagsläget.

Processkartläggning

Idag finns det nyanser i hur regionerna arbetar med hänvisning till andra regioner avseende vård som inte kan tillgodoses inom vårdgarantin av den egna regionen. Nedan beskriven process kan användas som en generell utgångspunkt. Blixtsymbolen representerar problemområden som identifierats. 

När en patient i en remissbekräftelse får information om att remitterad vårdenhet inte kan utföra vård inom vårdgarantins gränser (90 dagar) erbjuds hen ett val att åberopa vårdgarantin. Detta görs genom att kontakta vårdgarantikansliet eller vårdlotsen i regionen (inte alla regioner har en vårdlots). Vårdlotsen informerar patienten om dess rättigheter och kontaktar därefter vårdenheten för att diskutera möjliga lösningar. Initiering av vårdlotsning kan dock även initieras på andra sätt. I några regioner förekommer proaktiv hänvisning, det vill säga att vårdenheter och vårdlotsar ser över aktuella väntelistor och erbjuder patienter att flytta sin vård. I vissa fall flyttas dessutom aktivt mindre sjuka patienter (ASA-klass 1 och 2) för att ge plats åt svårt sjuka patienter (ASA-klass 3 och 4) utan att dessa åberopat vårdgarantin.

Figur 1 - Process för nationell hänvisning

I första hand försöker vårdenheten att remittera patienten till annan avtalad aktör inom regionen och i andra hand inom sjukvårdsregionen (se nedan). Kan inte vårdenheten själva lösa hänvisning så får vårdlotsen uppdrag att hitta ett nationellt alternativ till att utföra vården. I vissa regioner så uppmuntras patienten att själv komma med vårdalternativ, medan i andra anses sådana alternativ inte kunna ligga till grund för en vårdgarantiremiss (remittering där vårdgarantin fortsatt gäller trots ny vårdgivare).

Figur 2 - Sjukvårdsregioner

Vårdlotsen får då inleda ett, manuellt, detektivarbete för att hitta andra vårdgivare i Sverige. Det finns idag ingen komplett samlad informationskälla eller arbetsverktyg för att stötta vårdlotsen i detta utan källor såsom Google, chattgrupper hos SKR:s vårdlotsnätverk, egna kontakter, regionala webbplatser, väntetider.se med flera används för att identifiera vårdgivare.  När en potentiell vårdgivare identifierats ringer vårdlotsen för att säkerställa att vårdgivaren har avtal med någon region, att de kan utföra vård givet patientens sjukdomsbild och att de har möjlighet att ta emot patienten inom vårdgarantins gränser.

Om vårdgivaren ger ett positivt svar kontaktar oftast vårdlotsen remitterad vårdenhet och informerar om det/de alternativ som hen identifierat. Vårdenheten väljer då det alternativ som anses bäst ur medicinsk synpunkt och som de har bäst samarbete med för att sedan låta vårdlotsen meddela patienten om möjligheten att flytta vården utomläns för att få hjälp inom vårdgarantins gränser. Väljer patienten att avstå, anses det som självvalt och man avsäger sig vårdgarantin.

För att sedan flytta vården ombesörjer vårdenheten att remiss, remissunderlag och betalningsförbindelse skickas till mottagande region. Alla remisser till privata vårdgivare skickas, enligt riksavtalet, till regionens centrala vårdadministration (hälso- och sjukvårdsförvaltningar).

Huvudsakliga problemområden

Remissbekräftelse skickas till patient med väntetid och information

Vårdlots kontaktar patient och informerar om rättigheter

Vårdlotsen söker vårdalternativ nationellt

Vårdenheter/kliniker har idag (ofta) tillgång till information om alternativa vårdgivare i regionen direkt i journalsystemet. I vissa fall finns även information om alternativa vårdgivare i andra regioner inom den egna sjukvårdsregionen (se figur 2) där. Nationellt finns det idag ingen enhetlig källa för information om vilka vårdgivare som har avtal med regionerna. För att stödja vårdlotsen i den nationella sökningen bör en källa som ersätter personliga kontakter, google, väntetider.se och diverse chattrum upprättas. (Skriv om existerande källor och system)

Vårdlotsen meddelar klinik om alternativ

När ett eller flera vårdalternativ identifierats ringer vårdlotsen kliniken/vårdenheten och presenterar dessa muntligt. I vissa fall skickas brev som tar några dagar och ofta måste följas upp med ett telefonsamtal. För att stödja vårdlotsen i detta steg bör en strukturerad delning av identifierade vårdalternativ ske digitalt och alla vårdalternativ presenteras med samma informationsuppställning.

Klinik/vårdenhet utvärderar vårdalternativ

Medicinsk bedömning eller invägning av samarbeten och erfarenheter kan inte ersättas av ett system, men en tydlig sammanställning med jämförbar information om vårdalternativ bör erbjudas dem som ska ta ställning om var vården ska hänvisas.

Klinik/vårdenhet skickar remiss och underlag

I dagsläget skickas remiss och underlag som ska till privata vårdgivare i andra regioner med papper till den mottagande regionens centrala vårdadministration (hälso- och sjukvårdsförvaltning, vårdgarantikansli eller liknande). I den mån det är möjligt enligt riksavtalet bör information om hur remiss och underlag kan skickas på andra sätt än via brev framgå per vårdalternativ. Vissa regioner använder sig exempelvis av Sectra IEP för överföring av bild och funktionsdata.

Potentiellt nyläge

Ett potentiellt nyläge i processen för nationell hänvisning förändrar i första hand stödet för att genomföra inringade tre processteg i figur 3 nedan.

Figur 3 - Potentiellt nyläge

För att adressera de problemområden som är beskrivna har ett antal användningsfall identifierats.

Figur 4 - utkast användningsfall

Dessa användningsfall utgår ifrån de primära intressenter som framkommit under behovsanalysen.

Vårdlotsen önskar att på ett och samma ställe kunna söka efter vårdgivare med aktuella avtal. Det ska finnas direktkontaktuppgifter och information om uppskattade väntetider ska vara uppdaterad. Informationen ska vara så pass omfattande att vårdlotsen snabbt kan sålla bort alternativ som exempelvis inte kan ta emot mer avancerade patienter [1]. Vidare har önskemål om chatt eller kommentarsfunktionalitet för att snabbt få svar från avtalsregion lyfts fram. Idag tillgodoses detta genom chattrum hos exempelvis SKR (Se potentiella avgränsningar)

Kliniken/vårdenheten vill kunna ta del av de vårdalternativ som identifierats på ett strukturerat sätt. I de regioner där vårdlotsar inte finns är det i många fall kliniken/vårdenhetens eget ansvar att hänvisa nationellt, varför de behov som avser vårdlotsen där även avser kliniken. I dessa fall måste det dock lyftas att behov som journalintegrering och direkt koppling till remissflödet finns, men att detta inte hanteras inom detta projekt.

Vidare har kliniken/vårdenheten eller dess vårdgivare ansvar att uppdatera information om väntetider och möjlighet att ta emot inom vårdgarantin (ledig kapacitet).

Avtalshandläggaren vill kunna söka fram avtal inom specifika specialistområden för att kunna dra lärdom från andra regioner när man utformar sina vårdavtal, en positiv bieffekt av en nationell avtalsdatabas skulle vara att man inte behöver lösa problemet regioninternt där det idag är svårt att ens hitta och söka bland de egna avtalen. Vidare är det viktigt att administration och uppdatering av aktuella avtal inte ska vara tidskrävande eller leda till merarbete.

Invånaren vill vara delaktig i sin vårdplanering och letar gärna själva alternativ i landet. Hen önskar därför ha en tjänst där information om vårdgivare med aktuella avtal och möjligheter att ta emot egenremisser är sökbara.

Informationsbehov hos primäranvändare

Den information som vårdlotsar efterfrågar i sitt arbete med att hitta nationella vårdalternativ handlar i grunden om att avgöra hur avancerade fall en vårdgivare kan ta emot. De behöver veta om de har regionala avtal och vilka som får skicka remiss på detta avtal samt grundläggande information om vårdgivaren och direktkontaktuppgifter.

Syftet med den önskade informationen som bör presenteras är att så många manuella arbetssteg som möjligt ska kunna tas bort.

Förenklat kan man sammanfatta informationsbehovet enligt följande kategorier:

• Avtalsinformation:
  • Avtalsformalia: Vem eller vilka får skicka remiss, avtalsnummer, giltighetstid och ingående avtalsparter
  • Avtalskriterier: Vilka hälsorelaterade kriterier finns för de patienter som man önskar utnyttja avtalet för. Exempelvis BMI-gränser, ASA-klass, läkemedelsanvändning, diagnoser, åtgärder
• Vårdgivarinformation: Huvudman, vårdgivare, adress, kontaktuppgifter
• Kapacitetsinformation: Vilka är de aktuella väntetiderna och aktörens möjlighet att ta emot patienter inom vårdgarantin.

Informationsbehov hos sekundäranvändare

Detta är inte utrett. Myndigheter, såsom Socialstyrelsen och Vårdanalys brukar ha intresse av statistikutdrag för att göra nationella analyser. Detta kan och bör tillgodoses med hjälp av öppna data, API:er eller genom statistiktjänster.

Utmaningar

Incitament för att dela avtalsinformation

Det råder idag stora skillnader i om och hur många privata avtal som varje region har tecknat. I vissa förekommande fall har en region över 4 000 avtal, medan andra regioner inte har några alls eller bara några få. Detta skulle medföra att några få regioner skulle tillhandahålla och öppna upp sina avtal för andra regioner att nyttja. I intervjuer har frågetecken kring incitamenten kring detta lyfts då avrop från andra regioner tenderar att tränga undan regionintern vård. 

Arbetsinsats för att underhålla avtalsinformation

I de fall en region har många vårdavtal kommer det krävas att arbetet med att underhålla information om dessa inte blir orimligt tidskrävande. Ställer man dessutom arbetsinsats för informationsunderhåll mot incitamenten att faktiskt dela med sig informationen riskerar en nationell avtalsdatabas snabbt att bli inaktuell eller impopulär.

Incitament/arbetsinsats för att rapportera och underhålla väntetids- och kapacitetsinformation

TEXT

Tillgång och kvalitet i potentiella datakällor

I behovsanalysen har tre huvudsakliga informationsmängder identifierats: 

• Vårdgivarinformation - Existerande informationskällor HSA och IVO:s VGR. HSA ägs och förvaltas av Inera/SKR och innehåller enbart vårdgivare som bedriver vård i regional regi (egenägd eller via avtal). IVO:s Vårdgivarregister saknar entydig struktur och referens till nationella kodverk för vårdverksamhet.
• Avtalsinformation - Enbart regionala dokumenthanteringssystem. Vissa regioner använder TendSign, men ingen tillgång till extraherad metadata om avtal. Region Stockholm har däremot kommit långt och implementerat en informationsstruktur för avtalsområdet i sin MasterData-plattform.
• Kapacitetsinformation - Väntetider.se kan argumenteras ha en delmängd av den väntetids- och kapacitetsinformation som behovsanalysen identifierat. Det saknas dock referens till ett nationellt kodverk för åtgärdskoder, heltäckande inrapportering av uppskattade väntetider samt att inrapporteringen av "ledig kapacitet: ja/nej" är missvisande och bör ersättas av "Möjlighet att ta emot inom vårdgarantins gränser".

Splittrad/obefintlig standardisering och nationell harmonisering av kodverk och vårdinformatik

I dagsläget finns ingen entydig bild av vilka kodverk som bör användas för att beskriva vård och vårdutbud. I många regioners vårdavtal anges vilka åtgärder (KVÅ-koder), diagnoser (ICD-10) och vårdkontakter (DRG) som vårdgivaren ska utföra, behandla respektive erbjuda. Dessa åtgärdskoder som idag förvaltas av Socialstyrelsen låg en gång i tiden även till grund för de åtgärder som vårdgivare rapporterar väntetider på i Väntetider.se, men har under åren kommit att divergera. I avtal görs dessutom mer generella beskrivningar av vårdverksamheten  i fritext eller genom att använda något av följande kodverk: Snomed-CT, HSA verksamhetskod eller Verksamhetsinriktningar (IVO) och dessutom har de regioner som påbörjat informatisk avkodning av sin vårdverksamhet i vissa fall infört regionspecifika kodverk för att beskriva exempelvis vårduppdrag och åtagande (Sthlm).

Det finns ett stort behov av att tydliggöra och peka ut vilket/vilka kodverk som ska utgöra grunden för nationell vårdinformatik. Idag pågår arbete inom detta område hos framförallt Inera, Region Stockholm, VGR och Region Skåne. Eftersom dessa aktörer och E-hälsomyndigheten ämnar stötta samma verksamhet så bör det finnas en nationell samordning och samarbete på området.

Informationsmängder och informatik är vårdsöksystemets kärna och största utmaningar

Patientingång

Detta nämns och efterfrågas inte i uppdraget och det har även framkommit i intervjuer att regionerna är både motvilliga och osäkra på hur en sådan patientingång skulle se för att hjälpa hänvisningsarbetet framåt. För att en patientingång ska vara möjlig måste informationen vara avskalad, övertydlig och förståelig.

De regioner som ställer sig positiva till en patientingång gör det framförallt ur arbetsfördelningssyfte. Det vill säga att man önskar överföra en del av informationssökandet på patienten.

Chatta med användare

Ur juridiska aspekter anses det problematiskt med en chattfunktion då patientinformation kan komma att föras in i eventuella fritextfält i systemet och därmed försvåra informationssäkerhetsarbetet.

Arbetsprincip för fortsatt arbete

1. Ett Vårdsöksystem ska vara enkelt och smidigt att söka i. Man ska inte få känslan av att man behöver fylla i/välja massa olika filter för att komma vidare. Det bör erbjuda en enkel första sökning och sedan möjlighet att filtrera och snäva in resultaten.
2. För att underlätta vårdlotsens dagliga arbete bör information om avtal, kontaktuppgifter, vårdenheter, uppskattad kapacitet/väntetid, möjlighet att spara favoriter (vårdenheter) sökningar synas vid en första överblick.
3. Socialstyrelsen har inte identifierat möjliga mått på ledig kapacitet i realtid och vårdlotsarna efterfrågar det inte. De kapacitetsmått som beaktas bör vara till stöd för våra primära användare. Dessa antas vara uppskattad väntetid och ”möjlighet att ta emot inom vårdgarantins gränser”.
4. Avtalsinformation bör inte vara tvingande, men vägledande. Idag ser avtal olika ut och alla informationsmängder som önskas finns troligtvis inte i alla avtal.
5. Idag finns kapacitet enbart hos privata vårdgivare. Inkludera privata avtal i första steget för att sedan modellera regionägd vård när en nationell samordning kring vårdgivarinformatik finns på plats. Regionägd vård är ofta inte beskriven eller kravställd lika detaljerat som avtalad privatägd vård. Information måste då hängas upp på andra objekt än avtal.
6. Erbjud regioner att manuellt eller tekniskt överföra avtalsinformation. Har en region kommit långt i sin avkodning ska detta inte gå till spillo!
7. Samarbeta kring vårdinformatik med andra centrala aktörer på området.

Potentiella avgränsningar

Remisshantering

Ett vårdsöksystem existerar i ett kontext där slutprodukten är en remiss till en ny vårdgivare. Däremot, givet att vårdsöksystemets primära användare är vårdlotsar och eventuellt avtalshandläggare och invånare som ingen av dom har tillgång till, eller arbetar i, ett journalsystem, eller har medicinskt ansvar, faller också remittering på den klinik/vårdenhet från vilken patienten skall hänvisas. Eftersom vårdsöksystemet stödjer processen för hänvisning av patienter, där remittering är en central funktion, så bör dock en lösning inte begränsas från att kunna integreras med journalsystem för att skapa en sömlös process i framtiden. 

Ledig kapacitet i realtid 

Socialstyrelsens delrapport "Information om vårdkapacitet för ökad tillgänglighet" (S2022/01373) är tänkt att fungera som underlag för E-hälsomyndighetens pågående uppdrag. I Socialstyrelsens uppdrag ingår att analysera och lämna förslag på vilken information om tillgänglig vårdkapacitet som är relevant och lämplig att presentera publikt, t.ex. som en del i ett nationellt vårdsökssystem.

Socialstyrelsen har kartlagt existerande arbetssätt och digitala system som är utvecklade för att hitta tillgänglig vårdkapacitet.  Man konstaterar att dessa "inte är tillräckligt detaljerade, tillförlitliga och aktuella för att i realtid identifiera lediga tider". Vidare har man "inte kunnat identifiera ett sätt att hantera och inhämta data för att beskriva ledig kapacitet i högre detaljeringsgrad än vad existerande databaser erbjuder".

I delrapporten poängteras att tillgänglig kapacitet inte nödvändigtvis är samma sak som ledig kapacitet. (Socialstyrelsens rapport)

E-hälsomyndigheten delar den här bilden med rådande kunskapsläge, d.v.s. att existerande källor inte kan användas för att presentera relevant information om ledig kapacitet i realtid. Utifrån genomförd behovsanalys har det även framkommit att vårdlotsar sällan har intresse av att se ledig kapacitet i realtid då ledtiden från mottaget ärende till att patienten är inbokad hos ny vårdgivare är upp emot 2-3 veckor. Ledtiden beror på administrativa uppgifter såsom resebokning, sammanställning av remissunderlag, betalningsförbindelser, tidsbokning, remisshantering mm.

Baserat på Socialstyrelsens delrapport och egeninhämtad information görs följande bedömning av potentiella informationskällor:

Väntetider i vården (SKR:s väntetidsdabas)

• Utgör underlag för nationell uppföljning av hur väl vårdgarantin uppfylls, d.v.s. det primära syftet är inte att visa ledig kapacitet. 
• Saknar data från Region Stockholm (rapporteras i Vårdgivarguiden, se nedan).
• Saknar nedbrytning av vårdenheter och mer specifika vårdområden/vårdtjänster.
• Aktuellt väntetidsläge (preliminär uppskattning för hur lång tid en patient som söker idag kommer få vänta) rapporteras normalt månadsvis, men ibland mindre frekvent.
• Ledig kapacitet (om det finns kapacitet att ta emot patienter från andra vårdgivare) är ett komplement till aktuellt väntetidsläge och är vanligtvis "Nej". Syftet är inte primärt att visa ledig kapacitet utan snarare att signalera om verksamhet har möjlighet att ta emot patienter från andra regioner, s.k. utomlänspatienter. Utifrån intervjuer med flera vårdlotsar är datakvaliteten låg, d.v.s. informationen är ofta felaktig

Sammanfattningsvis: Aktuell bedömning är att informationen i SKR:s väntetidsdatabas inte kan användas för att presentera ledig kapacitet i realtid. 

 Vårdgivarguiden Region Stockholm (Sök väntetidsprognos)

• Visar väntetider för offentliga och privata vårdgivare inom Region Stockholm.
• Uppgifterna är manuellt inrapporterade av de enheter som har avtal med Region Stockholm om att göra det (sker via Utbudstjänsten).
• Innehåller medelväntetider och prognostiserade väntetider.
• Rapportering ska göras vid förändringar av väntetider och minst var tredje månad (d.v.s. lägre krav jämfört med SKR:s väntetidsdatabas). 
• Ingen information om kapacitet.

Sammanfattningsvis: Vårdgivarguiden innehåller ingen information om kapacitet och kan därför inte användas för att presentera ledig kapacitet i realtid. 

Patientregistret (Socialstyrelsen)

• Rikstäckande information om alla avslutade vårdtillfällen i sluten vård.
• Innehåller exempelvis information om datum för in- och utskrivning.
• Offentliga och privata vårdgivare har skyldighet att rapportera (kvalitetsregister är frivilliga).
• Gäller endast specialiserad vård, inte primärvård.
• Ingen information om kapacitet eller prognosticerade väntetider. 
• Socialstyrelsen undersöker möjligheten att ta in väntetidsdata och koppla till personnummer (kommer dock inte att ge bättre aktualitet än SKR:s databas).

Sammanfattningsvis: Patientregistret innehåller ingen information om kapacitet och kan därför inte användas för att presentera ledig kapacitet i realtid. 

Svenskt Perioperativt Register (SPOR)

• Innehåller väntetider för utförda operationer (tid från operationsanmälan till utförd operation).
• Alla regioner och ett antal privata vårdgivare rapporterar.
• Endast planerad kirurgi (akut kirurgi ingår inte).
• Ingen information om kapacitet eller prognosticerade väntetider.

Sammanfattningsvis: SPOR innehåller ingen information om kapacitet och kan därför inte användas för att presentera ledig kapacitet i realtid. 

BELPORT (MedSciNet)

• Ett verktyg för sjukvårdspersonal att värdera beläggningssituationen nationellt.
• Används idag endast inom ett fåtal områden, t.ex. intensivvård, psykiatri, geriatrik eller avancerad sjukvård i hemmet.
• Innehåller information om antal lediga vårdplatser.
• Inrapportering sker ofta dagligen.
• Vårdtyperna är på hög nivå, t.ex. psykiatri eller rehabilitering. 

Sammanfattning: BELPORT är ett verktyg som ger viss information om ledig kapacitet, men endast för ett fåtal vårdtyper. Källan är intressant, men låg detaljeringsgrad och begränsad användning gör att den i dagsläget bedöms oanvändbar för att presentera ledig kapacitet i ett nationellt vårdsöksystem.

Journalsystem

• Någon kartläggning har inte utförts, men det finns uppgifter om att exempelvis Cosmic kan visa lediga vårdplatser.

Sammanfattning: ?? Det finns eventuellt ett värde i att titta på ett antal journalsystem, men det är osannolikt att informationen skulle kunna användas i ett nationellt vårdsöksystem. 

Fortsatt arbete

Avtalsformer

Det finns ett antal olika avtalsformer inom vården och dessa bör kartläggas och sedan utvärderas om alla är i scope för detta uppdrag. Avtalsformerna är LOU, LOV, LOL, LOF och regionägd vård.

Informatik

I analysen har information om åtgärder, diagnoser, verksamhetsinriktning framkommit. Dessa kan och bör beskrivas enligt nationella kodverk (KVÅ, ICD-10, Snomed, ..). I dagsläget pågår arbete med en Terminologitjänst och en Utbudstjänst på Inera, vilket innehåll, behov och fokus dessa har måste utredas. Dessutom måste uppdraget ta fram ett förslag på hur informatiken kring ett NVS hänger ihop med avseende på kapacitet, väntetider, vårdgivare och avtal. 

Följande informationsinsamling är troligtvis nödvändig:

• Socialstyrelsens enheter för förvaltning av kodverken KVÅ, DRG, ICD-10, Snomed.CT
• Inera om pågående arbete med Terminologi och utbud
• SKR om informationsstruktur i Väntetider.se
• ...

Väntetider och kapacitet

I intervjuer med vårdlotsar lyfts uppskattade väntetider och "möjlighet att ta emot patient inom vårdgarantin" som de två önskade kapacitetmåtten. Idag görs en liknande, men ej heltäckande, rapportering till väntetider.se. I arbetet måste vi få insikt i hur inrapporteringen sker och på vilken nivå av åtgärder detta sker.

Följande informationsinsamling är troligtvis nödvändig:

• Väntetidssamordnare i regionerna
• SKR om väntetider.se (hur inrapportering sker och vilken behandling som görs av datan)

Ytterligare analys kring potentiell ledig kapacitet 

Det finns indikationer på att ledig kapacitet framförallt finns hos privata vårdgivare och att denna potentiellt skulle kunna överstiga den kapacitet som är avtalad med någon/några regioner. Detta kan härledas från information om att:

• avtal i vissa regioner tecknas för en viss vårdmängd (ex. ett antal operationer per år)
• brev skickas till vårdenheter från privata vårdgivare med erbjudanden om att utföra vård.
• Anställda hos vissa privata vårdgivare står ibland overksamma i slutet av året när mängden vård i de regionala avtalen är utförd.

Denna potentiellt lediga kapacitet finns inte fångad, insamlad eller beskriven någonstans och kanske kan omhändertas i ett nationellt vårdsöksystem, men är något som måste utredas ytterligare.

[1] Microsoft Word - ASA-klassifikation på svenska 151101.docx (sfai.se)