Diagnosrelaterade grupper, DRG, är ett verktyg för att gruppera vårdkontakter till större medicinskt relevanta och kostnadsmässigt lika grupper.
Syftet är att kunna beskriva sjukvården på ett överskådligt sätt men också bättre jämföra sjukvård.

DRG, diagnosrelaterade grupper, är ett system för att beskriva sjukhusens patientsammansättning (så kallad casemix). Genom att vårdkontakterna i det 
svenska DRG-systemet 2021 delas in i cirka 1440 grupper för slutenvård och specialiserad öppenvård för somatisk och psykiatrisk vård, får man i DRG ett 
instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning. Det är avsevärt mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos och åtgärdskoder. Därutöver finns DRG utvecklat för primärvård med 480 grupper från år 2020. 

Socialstyrelsen har till uppgift att samordna det nationella arbetet med 
DRG i Sverige och ansvara för svenska patientregistret (PAR). I Socialstyrelsens uppdrag ingår också att fungera som ett kunskapscenter när det gäller 
sekundär patientklassificering. Socialstyrelsen ska även delta i och driva på utvecklingen av nya sekundära patientklassificeringssystem.
De nordiska länderna har gemensamt utvecklat en DRG-grupperare kallad NordDRG. Socialstyrelsen äger den svenska versionen av NordDRG och förvaltar också logiken i NordDRG-grupperaren. 

Det finns DRG-statistik åtkomlig från Socialstyrelsens webbplats under rubriken Statistikdatabasen. Presentationsverktyget är interaktivt och besökaren utformar själv statistikuttaget utifrån DRG-grupperna eller övergrupperingen MDC (Major Diagnostic Category). 

Samtliga regioner använder DRG i någon form inom den slutna vården. Användningen är något mindre inom den specialiserade öppenvården och minst 
används DRG inom psykiatri.
I den slutna vården använder samtliga regioner DRG för ersättning av utomlänsvård medan endast 2 regioner för ersättning inom den egna regionen.