Deltagare Vårdlotsar: Reka Vass (Kronoberg), Carina Werner (Halland), Anita Bergsell (Kalmar), Karin Schildt (Östergötland), Kristina Tuveskog (Dalarna), Marie Kestola (Skåne), Gun Wahlbeck (Sthlm), Ellinor Johansson (Östergötland), Muris Sipo (Kalmar, anslöt sent)
Ej med: , Andreas (Kalmar)
Deltagare EHM: Mötesledare: AS, JO, Anteckningar: CJD, HN, Lyssnar in: EB, AA, GR, JBF
Ej med: TC
JO går igenom prototypen med ett väl genomtänkt exempel
RV (Kronoberg): ta bättre exempel som är verklighetsförankrade
KS (Ö): När det gäller vårdgaranti så tar vi alltid med verksamheterna var vi kan skicka våra patienter. verksamheterna är med och styr var det ska skickas (kommentar gällande "caset")
KS (Ö): Hur ska man rådda förfrågningar om vi inte har kapacitet att ta emot patienter
MK (Skåne): Filtrerna borde bero på varandra. Om man redan valt "insättning protes höftled" så bör andra filter påveras av dessa (de ska vara möjliga att kombinera)
MK (Skåne): Vårdtjänster måste beskrivas EXAKT lika. Vet inte hur det ska beskrivas (KVÅ eller annat...)
AS: Vad är ledig kapacitet? CW är inne på manuell rapportering
CW (Halland): Bra grunder. Väntetider är inte samma som ledig kapacitet. Bara visa om ledig kapacitet inom 90 dagar.
CW (Halland): Vem ska lägga in ledig kapacitet? Måste kunna hänvisa till en vårdgivare som kan ta hela processen.
GW (Sthlm): Vem registrerar ledig kapacitet och tider? Ska vårdgivare själva marknadsföra sig?
KS/GW: Tillkommer mycket annat med reseersättning, logi, återbesök osv
AS: Hur får man information om övrig information i dagsläget. KS - det går att skriva i avtal
CW: Är ett stöd när de egna vägarna inte fungerar. R. Halland tecknar avtal för att lösa sin situation.
CW: Fantastiskt att automatiserat att föra in lediga kapaciteter i systemet. Mycket trixande att få ihop det.
JBF - varför undanträngningseffekter? KS: Östergötl har inte många privata avtal, men nyttjar riksavtalet. Offentlig vård har inte kapacitet. Sjukhus tjänar mer på att ta emot utomlänspatienter (däremot inte vårdval)
MK - ledig kapacitet om man inte har några väntande kvar i Skåne. kan väntetider.se vara en källa? Är ju generellt fel att man hellre tar emot en annan regions patient.
väntetider.se inte fullständig och alla verksamheter är inte där
Vill inte att våra verksamheter ska rapporterar på flera ställen!
AS: Har ni några tankar på vad man vill söka på?
RV/MK: Åtgärdskod, Diagnoskod
CW: Rädd att det blir en försäljningsplats så att mycket vård flyttas till det privata vilket leder till en undanträngningseffekt där man tappar personal.
GW: Stora problem att data ska komma in med automatik. Arbetsschema lägga med 1 månads varsel.
MK: TIPS! Det finns vårdsökssytem som är riktade mot försäkringsbolag (CuraLink?)
Vårdgivare
Vårdutbud
Avtal
Övriga kommentarer
Väntetid/kapacitet
Övrig information
Prioriterades bort.
Del 1 - prototyp
Reka Kronoberg: Förvirrande att Falu lasarett är privat? Svar Johanna: Bara exempeldata, ska inte tolkas bokstavligt.
Karin Östergötland angående vårdgarantin: Vi har alltid en dialog med verksamheterna (kliniker) som är med och bestämmer och styr. Ofta har klinikerna själva förslag på vilka enheter som skulle kunna ta emot. Det är skillnad mellan valfrihet och vårdgaranti.
Gällande långa väntetider: Regionerna kan idag inte ta emot patienter, hur ska vi hantera frågor om hänvisning då det ofta är svårt att ta emot utomlänspatienter. Finns risk att systemet skulle kunna öka belastningen.
Gun Stockholm: Det är uppenbart att vi jobbar olika mellan regioner.
Marie Skåne: Önskvärt att filtret ”Insättning av totalprotes” slår igenom på hela utbudslistan. Viktigt att vårdtjänsterna beskrivs lika över landet. T ex ”höftprotes” är en bred term. Inte givet att KVÅ är rätt väg att gå, finns flera kodverk.
Carina Halland: Det vi söker på ska motsvara det som kan utföras. Ledig kapacitet ska vara inom 90 dagar, allt annat är ointressant. Väntetider är inte så intressesant, snarare ”vi kan utföra x antal y den här veckan”.
Gun: Är det upp till enheten att marknadsföra sig? Vem ska ansvara för att lägga in kapacitet? Svar Anette A: Det ska inte ske manuellt.
Karin: Ekonomi styr idag. Det blir svårare och svårare för den offentliga vården. Det finns risk för undanträngningseffekter: Vi hänvisar östgötar utomläns men tar emot patienter från andra regioner, finns ingen logik i detta.
Carina: Vi arbetar så olika. Vårdssöksystemet kan vara ett bra stöd i fall de egna vägarna inte fungerar. Problematiskt med automatisering eftersom privata vårdgivare har olika system, men fantastiskt om det går.
Joakim: Varför tar man hellre emot patienter utifrån? Svar Karin: Vi har använt oss av riksavtalet för privata vårdgivare (finns inte så många privata aktörer inom Östergötland). Vi måste kunna reglera våra egna väntetider.
Gun: Sjukhusen får högre ersättning för utomlänspatienter. ”Det har blivit fint att ta emot utomlänspatienter”. Oklart varför.
Marie: Det som rapporteras till SKR, skulle det kunna vara en källa? Skulle kunna vara en bra början även om infon inte är fullständig. Ledig kapacitet sätts när den egna regionens behov är ok. Viktigt att administrationen inte ökar och att det går att lita på informationen.
Gun: Vem lägger in ledig kapacitet? CJ: Vi vet inte än
Carina: Får vem som helst ansluta sig till systemet? Finns risk att det blir en plats för marknadsföring. Anette A: Ja, men vårdgivaren måste vara under IVO:s tillsyn.
Reka: Sökfunktion på åtgärdskod önskvärt. Alternativt diagnoskod.
Gun: Problematiskt med automatik. Idag har många kliniker t o m problem med att lägga scheman en vecka framåt pga brist på personal osv. Ledig tid=ingen väntande.
Tips: Finns vårdsöksystem som är riktade mot försäkringsbolag, t ex Curalink.
Del 2 - lappövning
Marie: Även om man inte klarar vårdgarantin kan det vara ett alternativ för patienten (t ex om det är kortare väntetid än i hemregionen)
Räcker med att driftform visas, behövs inget filter.
Gun: Om det är en privat aktör måste man ibland få godkännande av mottagande region (enligt riksavtalet).
Marie: Viktigt med kontaktuppgifter till mottagande vårdgivare, underlättar arbetet.
Karin: Viktigt att komma rakt in i verksamheten, t ex till operationsplanerare eller vårdadministratör. Namn + kontaktuppgifter önskvärt.
Anette A: Hur ofta används HSA? Svar: Aldrig
Vad som gäller kring återbesök och komplikationer: Finns att läsa i avtalen
Anita: Man väljer normalt ut ”lite lagom sjuka patienter” att skicka. ASA brukar stå i avtalet. BMI brukar också finnas, om det har betydelse. Ålder kan också vara begränsande, t ex att vissa operationsinstrument inte kan användas på barn. Rökare ja/nej brukar inte finnas med.
Anita: Finns ca 14-16 tusen KVÅ-koder. Till viss del pratar man KVÅ. Koderna kan vara avtalsstyrda.
Gun: Finns risk att listan med koder blir väldigt lång. Måste vara ett urval.
Carina: Patienter som väntar på åtgärd – här kommer inte alla verksamheter att sätta en kod. KVÅ är inte en framkomlig väg. Börja enkelt vad gäller koder.
Reka: Länk till avtal önskvärt. I avtalen ser man vilka åtgärder och diagnoser som är avtalade. Kliniken kontaktas vid oklarheter. Det ska inte bara stå ”Höftprotes” i systemet utan man vill veta lite mer specifikt.
Anita: Priser sätts utifrån KVÅ-koder. Kan bli omfattande.
Reka: Ibland frågar verksamheterna hur mkt en operation kostar.
Muris: Priserna styrs inte enbart utifrån KVÅ och ICD. Det finns t ex fasta priser. Vissa prislistor är också känsliga/konfidentiella.
Marie: Vissa vill inte skicka pga det är för dyrt. Men lagen om vårdgaranti borde stå över ekonomin. Att inkludera priser i vårdsöksystemet kan vara en farlig väg att gå.
Joakim: Finns uppgifter som kan vara känsliga och skyddas av sekretess? Svar: Inget vi känner till.
Anita: Avtalen bör beskriva om det sker rapportering till kvalitetsregister. Vissa kliniker vill inte skicka till vårdgivare som inte rapporterar till kvalitetsregister.
Marie: Önskvärt att kunna differentiera kapacitet mellan nybesök och operation.
Gun: Det är sällan någon patient går direkt till operation, ett första besök för bedömning är vanligast.
Reka: Digitala första besök? Vissa aktörer erbjuder detta.
Anette A: Hur kan man t ex differentiera psykiatriska besök som består av en serie besök? Marie: Man försöker generellt minimera antal dagar, t ex genom att dela upp besöken på för- och eftermiddag.
Joakim: Nybesök hos den mottagande regionen, påverkar det beräkning av vårdgarantin? Gun: Det handlar om en medicinsk bedömning.
Boende/patienthotell? Gun: Nej, inget vi förväntar oss ska finnas i ett vårdsöksystem.
Marie: Vi vill gärna ta del av workshopmaterialet, inklusive lappövning.