Camilla Hallström, Carl Jarnling, Johan Palmqvist, Max Herulf, Tina Hård, Johanna Hellberg, Magnus Åsén, Peter Alvinsson (deltog endast andra timmen)
Kallade som ej deltog: Annemieke Ålenius, Maria Jacobsson,
Carl Johan Dahlberg, Henrik Nilsson, Espen Börde, Anette Aronsson
Joakim Beck-Friis, Tina Chavoshi, Petra Griekspoor Berglund, Anette Sunna,
Ej med från projektet: Gustav Rålenius, Ulrika Borgelin Stoltz, Johanna Olsson
Johan: Hur ser det ut med infomängderna som ska stödja processerna? Entydigt eller spretigt?
Henrik: Många delar spretar eftersom man jobbar olika i olika regioner. Ffa hur man ska hitta vårdtjänsterna/utbuden. På vilken granulär nivå man vill söka. Där har man olika angreppssätt idag. Spretar inte lika mycket när det gäller avtalsinfo.
Anette A: vi kan ju komplettera när det gäller väntetider och kapacitet.
CJ: Användarna vill vet om patienten kan ta emot inom vårdgarantins gränser. Just nu jobbar vi enligt hypotesen väntetidsberäkningar på mer frekvent nivå än idag, dvs månadsbasis är det närmaste vi kan komma kapacitet i realtid. Rapportera in sängplatser mm kommer kräva höga arbetsinsatser från vården och källorna finns inte.
Tina C: Det finns utmaningar ur ett rättsligt perspektiv också. Vi kan behöva reglera upp de ursprungliga registren så de har bra data, tex IVO:s vårdgivarregister. Väntetider under tillsyn av IMY och har känsliga personuppgifter. Är det ens värt att börja bygga nåt nytt eller utveckla befintligt vidare istället?
Calle: Finns uppgifter om kapacitet? Utbud föränderlig infomängd, hänger på hur verksamheterna bedriver och planerar sin verksamhet. Finns entydig definition på utbud? Om de inte finns faller väl hela tanken? Kanske bättre att producera ett behov/vända på det, publicera att kapaciteten finns. Ex vi kan göra 10 knäop nästa månad. Är ett vårdsöksystem lösningen?
Espen: Vi får försöka närma oss nåt som är ett kapacitetsmått. Det bästa vi kan hitta är väntetider som redan rapporteras idag. Det saknas ett nationellt kodverk för utbud. Inera jobbar med utbudstjänsten, tillsammans med medicinsk expertis. Stockholm jobbar annorlunda jämfört med Ineras definition. Vi tittar på om det är nåt av Ineras arbete vi kan återanvända. Ett flertal aktörer har verksamhetskoder. De olika kodverken pratar inte med varandra.
Max: Bra feedback på presentationen och modellerna. Det man vill ha: klinik x kan göra detta om 4 dagar till skilland från kilink y... För långt ifrån vad som går att göra idag. Det man kan grunda det på är historik, eller planerad kapacitet. Det är väl en tjänstekatalog? Det är inte fy skam men är det en vårdsöktjänst?
Espen: Det som går att realisera på kort sikt är en vårdgivarkatalog med produkter och tjänster. Söka potentiella vårdgivare som utför tjänsterna man är på jakt efter. Utmaning: vårdtjänsterna på hög nivå. Olika typer av åtgärder inom en vårdtjänst som utförs av olika vårdgivare.
Max: Det finns granulära historiska data för alla vårdgivare som de skickar in av ekonomiska incitament. Det känns lite tamt att bygga en tjänst för vårdlotsarna. De finns ju för att det inte finns fungerande system för detta. Om man bygger för dem blir det en tjänstekatalog. Om man ska tänka större och svårare behövs en vård och omsorgskatalog, en tjänstekatalog, väntetids och kapacitetsinfo. Utifrån allt detta kan man räkna ut en outcome.
Joakim: Vårdsöksystem stor elefant som vi borde tugga in oss i lagoma bitar. Borde rangordna infomängderna. Vad är lättast att ta till sig först. Kapacitet är det svåra. Kanske borde börja med vårdgivarregister och tjänsteutbud. Ett utbud är det man avtalat om. Utbud i kodad form.
Johanna: Tycker ni har hittat var en sån här tjänst ska ligga. Svårigheten att hitta gemensam data med korrekt kvalitet. Beskrivningarna spretar överallt. Masterdatagrupperingen gör arbete utanför Inera. Det är där man måste hitta en lösning.
Johan i chatten: Finns betydande kvalitetsbrister i HSA också enligt vad jag förstår.
Johan i chatten: Jag anser att Calles förslag till marknadsplats där man publicerar efterfrågan är spännande.
Espen: Vårdlotsarna är bekymrade över att den privata delen av vården ska dra mer kapacitet från den offentliga delen.
Tina H: Som jag uppfattat det är det ju svårt att få information från Inera eftersom det skulle regleras genom avtal då. Om de ens kans skriva avtal med oss
Tina H: Man behöver ganska snart enas i arbetsgruppen om exakta infomängder som ska ingå i systemet. Avgörande för juridik.
Camilla: Bra feedback på presentationen och det förarbete som gjorts. Gillar Calles förslag på marknadsplats, när det gäller vårdtyngd. De privata tenderar ta de lättare fallen och de tyngre blir kvar hos det offentliga. Det kan behövas eftervård och rehab, handlar inte bara om operationssalen, svårt att fånga hela kedjan.
Calle: Vi har ingen välfungerande vårdmarknad idag, det är en del av anledningen till de vårdköer vi ser idag. Det här är ett matchningsproblem. Om man ska planera för utökad kapacitet/utbud behöver man veta att behovet finns. Finns det andra förslag på lösningar än ett vårdsöksystem? (får medhåll av Camilla).
Johan i chatten: Jag anser att det är positivt om vi, via en marknadsplats, med hjälp av privata aktörer får ett ökat utbud där det idag finns en efterfrågan som överstiger utbudet. Har svårt att se att detta problem löses genom planekonomi.
Tina H: Vad betyder juridisk interoperabilitet?
Espen: Man jobbar med lagutrymmet och säkerställer att den är kompatibel med föreslagen lösning. Kan innefatta att man behöver föreslå lagändring. Texten är WIP.
Henrik: påminner om frågeställningarna vi ville ha svar på
Espen: om en infomängd ingår i grunddatadomänen kan vi säga att det är statlig rådighet, stämmer det med er bild? Eller måste vi bygga nytt och vara informationsägare? Och hur ska vi beskriva den digitala nationella infrastrukturen i vår rapport?
Joakim: Ang infoförsörjning, man kanske ska fundera kring tidsperspektivet för vårt uppdrag. När vi talar om dessa storheter som inte finns på plats längre. Ska vi se en lösning på kort eller lång sikt? Inleda med några små byggklossar?
Espen: Vi levererar bara en konceptuell lösning och kan presentera olika inriktningar. Men vi måste veta om vi tex har statlig rådighet över HSA och det kan räknas som en tillförlitlig källa? Kan vi använda den om vi definierar den under grunddatadomänen för hälsa vård och omsorg? Vi har en dialog med Helena.
Calle: Vi har ingen målarkitektur/plan att förhålla oss. Vi har inget uppdrag att bygga en digital nationell infrastruktur. Kommer tillbaka i många av våra uppdrag.
Espen: Vi borde kunna pusha för att vi får ett sånt uppdrag.
Calle: Ang statlig regi, kan vi reglera att det blir en skyldighet att publicera avtalen mm? Svårt att göra helt i statlig regi eftersom vi inte bedriver hela verksamheten?
Espen: Är infon i statlig regi om den ingår i grunddatadomänen? Jag tolkar det inte som att vi måste ha ett infoägarskap.
Peter: Bra feedback på bilderna. Svåra frågor. Vi måste utgå från att det går att ta fram infon som behövs. Kan inte riskera att inte kunna levererar värde i en sån här tjänst om någon annan tex lägger ner en vital komponent. Vi behöver inte stå för alla register, men måste i allra högsta grad vara involverade i det. Vi har inte tydligheten ännu, men det kommer att krävas.
Espen: Ska både socialstyrelsen, EHM och SKR ha register för att samla in info som vi alla behöver? Tycker vi borde tänka holistiskt här och skapa en gemensam struktur för detta. Osäker på om EHM är en infrastrukturleverantör.
Peter: Uppgiftsskyldigheten kommer bli viktig. Vi behöver få ett sånt här uppdrag (om digital nationell infrastruktur). Även för kontakten ut mot Europa. Får vi inte tydlighet i rollen kanske vi bara ska ta den.
Espen: hänvisar till socialstyrelsens rapport och uppfattar det inte som att de är pigga på att lämna ifrån sig ansvaret..
Johan: Saknar byggblock från ENA i Espens bild.
Espen: De finns med och ska in i rapporten.
Camilla: Vi har lyft frågorna om statlig regi och infrastruktur som inte finns på departementet i samband med delrapportredovisningen.
Peter: Vi har haft dialogen i en massa sammanhang.
Camilla: Vi har bokat in dialogmöten med departementet. Där måste vi ha bra material in för att kunna diskutera frågorna med dem.
Espen: Vill ha stöd i beskrivningen av kompetensområdeskomponenten, samt byggblocken som berör juridik och organisation. Vi behöver kompatibla regelverk så behöver samverka tätt.
Tina C: Ska vi verkligen bygga nåt som inte ger bra resultat när grundförutsättningarna saknas? Vi borde vara tydliga med att det inte går, utan att grundförutsättningarna måste byggas först. Anser inte att HSA är något vi har statlig rådighet över även om det skulle ligga i en grunddatadomän. Vi behöver uppgiftsskyldighet för regionerna. När det gäller IVO:s vårdgivarreg finns jur förutsättningarna att använda det. Vi kanske måste jobba mer med våra systermyndigheter kring hur vi skulle kunna gå framåt i stort.
Max: Jag tror att EHM bör vara "hubben" som tillhandahåller den infrastruktur som behövs för att kunna producera information till olika (bl a) statliga register/databaser. Vi ska ansvara för det som är sektorspecifikt, men behöver inte betyda att vi ska bygga alla register och deras innehåll. Där kan tex socialstyrelsen bistå. Vård och omsorgsgivare bör ha en ingång.
Espen: Vi pratar om en statlig tjänsteplattform som kan orkestrera det nationella dataflödet.
Tina H: Vi måste landa detta snart för att kunna landa den juridiska analysen.
Henrik: Frågorna: 1. Scopet är ett nationellt vårdsöksystem. Ej remissflöde, patientingång eller kommunikation. 2. Kan vi inte landa idag. 3. Vi behöver komma igång med juridiska analysen vad gäller uppgiftsskyldigheten. Vi behöver försöka säkerställa att vi kan hantera om en infokälla stängs ner eller så.
Espen: Vi måste landa om vi ska bygga nya källor eller utgå från befintliga. Har inget tydligt svar på detta idag.
Henrik: Tar med mig att EHM inte behöver vara infoägare, men vi behöver säkerställa att vi har tillgång till infon.
Calle: I listningen tittade vi på uppgiftsskyldighet. Det kan regionerna lösa genom att se till att vi tex får tillgång till den info som finns i HSA. Vi behöver väl inte bry oss om hur regionerna löser det.
Tina C i chatten: De har dock redan en uppgiftsskyldighet som vi behöver titta vidare på, dvs till IVO. Det är aldrig populärt att ge samma uppgiftsskyldighet till en annan myndighet. Dilemma för oss jurister.
Calle: Staten behöver samordna sig. Kanske kan det bli ett utökat uppgansvar på IVO.