Deltagare: HN, EB, CJD, ÅG
Diskussionspunkter
Hur ser ÅG att man kan knyta ihop avtalsområdet med tillgänglighetsområdet? (Bild på den röda tråden)
- Vi vill semantiskt sy ihop det
- Ja, det är görbart ("går det att göra")
- Hur gör man? => Det krävs ett helt annat arbetssätt och organisation. Staten kan ta fram kodverk och lagstifta, men man bedriver inte vården.
- Idag beskriver alla sin egen lilla del av elefanten. Definitioner är idag inte entydiga eller nationella
- Vad är utbud - vad är en vårdtjänst - vad är en vårdaktivitet. "vertikal spridning"
- 21 regioner har 21 olika sätt att definiera begreppen och hos alla pågår arbete att försöka ensa det här. "horisontell spridning"
- Om det inte ska bli en "lame duck" så måste stat och region samarbeta.
- Väntetider idag svarar inte mot vårdtjänster utan är någon annan aggregering (består av ICD och KVÅ (KKÅ))
Hypotes: Vårdtjänsten är den röda tråden. ÅG: Ja det är bra. Sen kan man hänga på olika attribut.
Hur bör Vårdtjänstkodverket utvecklas för att kunna användas av hela kedjan?
- Vårdtjänster kan inte beskrivas på en nivå bara.
- Måste 1. definiera begreppen (vad är det för något, hur avgränsas dom)
- Vårdtjänstens namn ska tala om vad det är.
- Ex röntgen utförs inte inom ramen för ortopedi (inte av intresse för nationell hänvisning).
- Behöver inte veta mer än "införande knäprotes". Ortopedi är organisatorisk enhet som har utbud (oklart hur alla hänger ihop)
- Granulariteten är det stora problemet. det beror helt på vem som frågar (remittent, primärvård, hitta vård, ...).
- KMÅ är värdelöst och går inte att använda nånting. Allt är antingen bedömning eller behandling.
- KVÅ är aktivitetskoder.
Vårdtjänst, nivå 1
EB: Hur beskriver man det? (ÅG har skickat underlag på det här)
- Gör en avgränsning (vilket område?) MVO eller NPO
- Tog ut alla KVÅ-koder i Sverige (Sluten- och öppenvård) och sorterade på MVO och utförare. Frekvenstabeller för att se vad som är ofta förekommande aktiviteter. "Vad är en vårdtjänst?"
- Begreppsanalys. Beskriv vilka begrepp motsvaras av vårdtjänster. (Fokusgrupper med personer från professionen)
Exempel pilot med öronkliniken (kirurgiskt område)
- tog ut alla KKÅ-koder från området
- tittade på frekvenstabellerna och vad som rapporterats
- tittade på SLL:s "finn din vård" (Vårdgivarguiden)
- tog fram en första beskrivning av vad som är en rimlig vårdtjänstkoder
- tog med material och träffade expert på öronkliniken i Örebro.
- 90% togs bort av professionen för att det inte stämde med deras verksamhet
- Publicerade i Utbudstjänsten
Hur kan man skapa en ändamålsenlig hierarkisk struktur i vårdtjänstkodverket? Visa exempel
- Ineras kodverk representerar Utbud och är helt platt.
- Utbudstjänsten är som byggklossar som vårdgivaren kan välja ur för att beskriva sitt utbud
- beroende på vem som utför en vårdtjänst så kan det vara en åtgärd/aktivitet eller ett utbud. En vårdgivare kanske ser en Ultraljudsundersökning som en aktivitet, men ex UniLabs ser det som en vårdtjänst.
Har det förekommit diskussioner om det bör mappas mot andra kodverk än Snomed (som det bygger på)?
Har det förekommit diskussioner om vilka som bäst bör förvalta ett nationellt kodverk för vårdtjänster. Ex rapport om Vårdutbud (Annika Bravert) lyfter att detta bör ingå i den nationella grunddatadomänen som förvaltas av EHM.
- Vad skulle det innebära för Utbudstjänsten?
ÅG: Varför behöver ni nivåer?
EB: Vi vill följa upp leveransen av en vårdtjänst
ÅG: behövs en process- och informationsmodell. Är det verkligen samma kodverk
ÅG: Vårdtjänsten som är framtagna kan användas i hela kedjan.
ÅG: Bör kunna användas för hitta och finn din vård (1177) - idag är det professionen använder den lika mycket som befolkningen. men är det tillräckligt för remisser?
- har utgått från båda målgrupperna
- långt ifrån färdigt (70-30 klart)
EB: Kräver nationell vårdförmedling en annan beskrivning?
Har arbetat i flera år med kodverket.
Fördelar med att implementera VTK i olika delar av rapporteringsflödet:
I källsystem
I regional utdataplattform
I nationell insamlingsplattform