View Source

Område	Slutsats	Anledning
Väntetider	Kapacitet bör inte rapporteras manuellt.	Detta tar tid från regionernas verksamhet Det har försökts från väntetider.se, men efterlevs inte Uppgifter som rapporteras in är ofta av "fingret i luften" karaktär
Väntetider	Kapacitetsmått som närmast kan tillgodose "ledig kapacitet i realtid" är frekvent uppdaterade väntetider	Ledig kapacitet i form av operationstider, lediga tider eller liknande finns inte att tillgå i regionerna. Framtagning av sådan information kräver samkörning av många olika källor och kunskap om personalläge m m. Beräkning av väntetider och tillgång till vårdproduktionsdata över tid kan bidra till att kunna göra säsongsanalyser som är oberoende av tillgång till ex. personalinformation. Bekräftas av flertalet respondenter.
Väntetider	Väntetider bör beräknas mellan två mätpunkter för ett vårdkontakts-id
Väntetider	Inrapportering av produktionsdata för att tillgodose väntetidsberäkning i "Väntetider i vården", PAR och andra system (eg. Vårdsöksystem) bör samordnas för att avlasta vården och regionerna.
Väntetider	Väntetider bör beräknas mot den "enhet" som man önskar följa upp emot. I ett vårdsöksystem t ex bör en väntetid beräknas för en specifik vårdtjänst. Det bör även informatiskt finnas stöd för att konsolidera och skära väntetider på andra ledder. En översyn över vilka kodverk som används vid rapportering av produktionsdata och hur denna översätts i utdataplattformar och mottagande system bör därför göras.
Väntetider	PAR kan inte tillgodose ett vårdsöksystems behov i dagsläget: Det saknas tekniska API:er Det har för låg inrapporteringsfrekvens (3 månaders eftersläpning) Det saknas lagligt stöd för att hämta information från PAR Inrapporteringen och informationen är inte komplett (saknas ex. primärvårdsdata)
Väntetider	Den mätpunktsmodell som ligger till grund för inrapporteringen till Väntetider i vården bör återanvändas och de två första intervallen bör ligga till grund för de väntetider som är av intresse för ett Vårdsöksystem.	SKR:s modell lyfts även fram i Socialstyrelsens rapport.
Väntetider	Väntetider i vården (SKR) kan inte tillgodose ett vårdsöksystems behov i dagsläget: Det saknas tekniska API:er Det saknas information om hur ViV kommer hanteras med avseende på IMY:s granskning Det saknas beslut om hur ViV och PAR kommer förhålla sig med avseende på Socialstyrelsens rapport. (Om ViV kommer finnas kvar) Det är för låg inrapporteringsfrekvens Mappning mot aktiviteter och gamla kodverk för åtgärder är inte ändamålsenligt eller enligt nationell standard.
Väntetider	Väntetider i vården (SKR) som källa är inte förenligt med en lösning i statlig regi
Utbud/Vårdtjänster	En statlig aktör bör ta ansvaret att skapa en nationell struktur och riktning för vårdinformatik och användande av kodverk. Hur ska vårdens tjänster beskrivas? Hur ska vårdens utförande rapporteras? Hur ska nationella kodverk tolkas och implementeras? På vad ska vårdens följas upp? Kan något/några kodverk konsolideras/anpassas? Utvärdera behov av nationella grundata/specifikationer
Utbud/Vårdtjänster
Process och verksamhet	?	Oro i regionerna att ett vårdsöksystem kommer leda till stora undanträngningseffekter då vårdgivare tjänar mer på att ta emot utomlänspatienter än de egna länsinvånarna.
Process och verksamhet	?	Oro i regionerna att några regioner kommer få ta stor last om avtal tillgängliggörs och fler hänvisar patienter över länsgränsen istället för att teckna nya avtal själva.
Process och verksamhet	Ledtiden från skickad remiss till inledd vårdkontakt/vård i ny region försenas bl a på grund av administrativa processer så som manuell remisshantering. Införande av elektronisk remisshantering och/eller remiss direkt till privata vårdgivare i annan region skulle korta ledtiden.	Riksavtalet stipulerar att remisser som är destinerade till privata aktörer i en annan region skall skickas till avtalsregionens Hälso- och sjukvårdsförvaltning (el. motsvarande) för att godkännas och sedan skickas vidare.
Process och verksamhet	Effektivisering av regioninterna processer såsom förmedling av vårdalternativ och skicka remissunderlag i "hänvisningsprocessen" mellan klinik och vårdgarantikansli (el. motsvarande) kan effektiviseras och kortas ner i storleksordningen dagar om digitalt stöd fanns.	Idag skickas ofta internpost eller brev för att förmedla detaljer om nya vårdalternativ. I de fall telefon används för att förmedla krävs det ofta att kliniken i nästa steg själva gör en uppföljning med mottagande vårdgivare.
Process och verksamhet	En nationell lösning för överföring av bild och funktionsmedia saknas. Inrättande/tillgång till en sådan skulle minska ledtiden för hänvisning i storleksordningen dagar. (Jmf. RU Bilddiagnostik)	Vissa regioner använder sig av Sectra IEP, andra regioner mottager CD-skivor eller USB-minnen. Skillnaderna bidrar även de till otydlighet och ökad ledtid.
Process och verksamhet	Avtalshandläggare (eller motsvarande yrkesroll) bör ses som en användare av ett vårdsöksystem då de: Kommer vara delaktiga i att föda ett avtalsindex med information (Beroende på lösning) Har intresse av att ta del av andra regioners vårdavtal för att bidra till att ensa avtalens utformning och innehåll.
Organisation	En förstudie/ett uppdrag bör utreda Vårdgivarregistrets möjlighet att tillgodose flera uppdrag och myndigheters behov av vårdgivarinformation (ur tekniskt, kvalitetsmässigt, juridiskt perspektiv).	EHM har inte tillräcklig kunskap om Vårdgivarregistrets (IVO) möjlighet att tillgodose våra behov. Detta har återkommit i flera regeringsuppdrag
Organisation	Ett vårdsöksystem har behov av att inhämta grundläggande organisationsinformation om vårdgivare: Namn, Huvudman, Adress, Kontaktuppgifter (direkt)
Organisation	En förstudie/ett uppdrag bör utreda HSA:S möjlighet att tillgodose flera uppdrag och myndigheters behov av vårdgivarinformation (ur tekniskt, kvalitetsmässigt, juridiskt perspektiv)	EHM har inte tillräcklig kunskap om HSA:s (Inera) möjlighet att tillgodose våra behov. Detta har återkommit i flera regeringsuppdrag
Lösning	En "Annonsplats" bör inte föreslås som singulär lösning för ett vårdsöksystem. Annonsplatsen vilar på premisserna att Det finns information om ledig kapacitet på format "antal lediga operationstider inom en viss tidsrymd" Vårdgivare inom offentlig och privat verksamhet har möjlighet att tillgängliggöra sådan information Vårdgivare har möjlighet att nyttja sådan ledig kapacitet inom vårdgarantin och innan den förfaller.	Analysen har gett vid handen att: Ledig kapacitet finns inte på det sättet. Operationsteam stå inte overksamma och enstaka resurser omplaneras om det finns utrymme över. Regionerna/vården vill inte rapportera kapacitetsmått manuellt Ledig kapacitet kan bäst beskrivas med väntetider och hur de relaterar till vårdgarantins gränser. Finns det en differens där emellan kan det antas finnas utrymme för att ta emot utomlänspatienter. Manuell rapportering av ledig kapacitet kan göras till Väntetider.se idag, men görs inte. Se presentation: LÄNK
Juridik
Avtal	Staten bör ta ansvar för att bygga ett avtalsindex, inte en avtalsdatabas. Hantering av avtalsprocessen och avtalsdokument ska fortsatt ske i regionerna. Ett statligt avtalsindex ska enbart samla grundläggande avtalsinformation och göra denna sökbar.
Avtal	För att få ut ett stort värde från ett statligt avtalsindex måste regionerna ensa utformandet av sina vårdavtal avseende framförallt vilka kodverk som används för att beskriva avtalad vård. Idag förekommer ett 10-tal olika kodverk i vårdavtalen (eg. HSA, MVO, ICD, KVÅ, regionala kodverk, Snomed, SNI etc) En statlig aktör bör åta sig samordning på detta område och erbjuda stöd för att kunna översätta och/eller kravställa hur avtalat utbud ska beskrivas.
Avtal	På kort sikt kan ett visst värde skapas genom att samla och synliggöra regionala avtalsdatabaser och exempelvis Valfrihetswebben på en gemensam sida.
Avtal	En samverkansorganisation mellan regionerna avseende ensning av avtalsutformning och -information bör inrättas.	Idag förekommer ett 10-tal olika kodverk i vårdavtalen (eg. HSA, MVO, ICD, KVÅ, regionala kodverk, Snomed, SNI etc). Se resultat från avtalsenkät: LÄNK
Avtal	Det ska vara möjligt att söka efter (och få träff på) regioninterna och -externa vårdavtal.	Idag saknas tillgång till andra regioners vårdavtal. Även den egna regionens avtal är svåra att få tag på och läsa då de ligger i diarier.
Avtal	Det måste ställas krav på regioner att tillgängliggöra sina vårdavtal såväl inom den egna regionen som med andra regioner.	Idag måste man i vissa regioner kontakta diariet för att komma åt regioninterna avtal. Detta har lett till egna excelsammanställningar och att man "lär sig avtalen utantill"
Avtal	Det ska vara möjligt att mata in information om ett avtal på ett standardiserat sätt.
Avtal	Det ska vara möjligt att tekniskt överföra information om ett avtal om regionen redan har en digital lösning för att hantera avtalsinformation	Exempelvis Stockholm har en Masterdata-plattform där avtalsobjektet är implementerat och regionens avtal är inlagda. "Once only principle" innebär att de bara ska behöva föra in avtalsinformation på ett ställe.
Avtal	Avtalsinformation som efterfrågas är: Avtals-id, giltighetstid, avtalstyp (eg. LOV), avtalsparter Vilken aktör ett avtal får nyttjas av (egenremiss, direktremiss, profession, region etc) Vilka patientkriterier som avtalet har (ex ASA, BMI, ålder, färdigutredd, kö på sjukhus osv) Vilken typ av vård som avtalet avser (eg. KVÅ, ICD, vårdtjänster etc) Relaterade avtalsobjekt (eg. tilläggsavtal, LOV-regelböcker, förfrågningsunderlag)