Tillithantering utgör ramverket för hur man säkerställer att komponenter inom federationen uppfyller säkerhets- och kvalitetskrav, både tekniskt och organisatoriskt. Det är det gemensamma språket som möjliggör återanvändning och ömsesidigt erkännande av tillit mellan olika domäner. Tillitshanteringen utgör grunden för hela federationsinfrastrukturen och besvarar frågan: ”Varför kan vi lita på komponenterna i infrastrukturen?”.
Tillitsobjekt: Strukturerad information som förmedlas inom federationen såsom metadata, intyg och kontext definierar vilken information som är betrodd och varför
Tillitsmärken: Tilldelas komponenter som uppfyller säkerhetskrav på exempelvis autentisering, attributhantering och åtkomstkontroll. Märkena signalerar tillit och kravuppfyllnad
Omfattar fyra kategorier av tillitsskapande krav:
Tekniska
Organisatoriska
Administrativa
Fysiska
Tillitsnivåer: definieras enligt känslighetsklassificering och bygger på MSB:s modell för konfidentialitet och riktighet
Efterlevnadskontroll: Genom mekanismer som självdeklaration eller extern granskning säkerställs att säkerhetskrav fortsatt uppfylls
Detta perspektiv handlar om hur två eller flera parter – t.ex. myndigheter eller organisationer – använder federationsinfrastrukturen för att på ett tillitsfullt sätt utbyta information digitalt.
Digital samverkan sker när två (eller flera) parter utbyter information genom infrastrukturen baserat på etablerad tillit och federationens metadata.
Federationsmedlemmar: Aktörer som t.ex. legitimeringstjänster, e-tjänster eller API:er ansluter som “leaf entities” och följer federationens regelverk
Åtkomstbeslut: Grundas på digitala intyg (tokens, claims, attribut) och säkerställs genom verifiering av trust chains och tillitsmärken.
Anslutningsprocess: En entitet registreras via en anslutningsoperatör och kopplas till federationens tillitsstruktur genom godkänd metadata
Initiering av åtkomstbegäran
En part (t.ex. en e-tjänst eller klient) initierar en åtkomstbegäran. Denna begäran specificerar syftet och vilken information som krävs (t.ex. autentisering, attribut, behörighet).
Intygsinhämtning från intygstjänst
För att fullgöra åtkomstbegäran kontaktar e-tjänsten en intygstjänst (t.ex. en legitimeringstjänst eller auktorisationstjänst).
Intygstjänsten returnerar ett eller flera intyg (t.ex. autentiseringsintyg eller åtkomstintyg) som är digitalt signerade och innehåller påståenden om användaren.
Tillitssäkring via tillitsmärken (LoT-krav)
Beroende på den begärda informationens känslighet måste alla involverade komponenter (t.ex. intygstjänst, attributkälla, e-tjänst) vara tilldelade korrekta tillitsmärken.
Dessa märken (t.ex. Ena LoT-2, LoT-3) verifierar att komponenten uppfyller krav enligt definierad Level of Trust (LoT), baserat på t.ex. informationsklassning
Verifiering via federationen
Intygen och metadata verifieras genom federationens tekniska infrastruktur:
Metadatauppslag via t.ex. Resolver-tjänst
Verifiering av trust chains via Trust Anchors och Intermediate Entities
Kontroll att signaturer och nycklar stämmer, samt att tillitsmärken är aktuella och giltiga
Åtkomstbeslut och informationsutbyte
När alla krav är verifierade fattar e-tjänsten ett åtkomstbeslut. Informationen kan därefter säkert utbytas enligt regelverket.