Klassifikationerna behövs för att man ska kunna beskriva och kategorisera följande:
Klassifikationer ger nytta bland annat genom att
Utan klassifikationer skulle det vara svårt att jämföra hälsorelaterad information över tid, mellan olika organisationer och mellan länder. Socialstyrelsen har ansvaret för flera nationella och internationella hälsorelaterade klassifikationer, och vi samlar in information baserad på klassifikationer till våra register.
ICD är Världshälsoorganisationens (WHO) internationella klassifikation för sjukdomar och andra hälsotillstånd.
ICD används framför allt för att följa och jämföra sjukdomsmönster och dödsorsaker mellan olika regioner och länder. Bland annat gör klassifikationen att hälso- och sjukvården, myndigheter och forskare kan analysera sjukdomars utbredning och orsaker, planera vårdåtgärder och fatta beslut baserade på kunskap och fakta. ICD är därmed avgörande för folkhälsorapportering, epidemiologiska studier, forskning och internationella jämförelser inom medicin och hälsa.
ICD uppdateras och förvaltas internationellt av WHO, och regelverket säkerställer att klassifikationen används på ett enhetligt sätt över hela världen. WHO:s organisation för förvaltning och uppdatering av ICD involverar både experter från de olika medicinska specialiteterna och personer med sakkunniga i klassificering.
I Sverige ansvarar Socialstyrelsen för att översätta ICD till svenska och förvalta översättningen. Vi ansvarar också för att WHO:s regelverk är utgångspunkten för den internationella rapporteringen av sjukdomar och andra hälsoproblem och den nationella rapporteringen till de register vi förvaltar.
Ett av de största nationella registren där ICD används är Patientregistret. Till detta register samlar vi in ICD-uppgifter om den specialiserade vården i Sverige. Uppgifterna används bland annat till officiell statistik, forskning och för underlag för ersättningssystemet inom hälso- och sjukvården samt det försäkringsmedicinska beslutstödet. Hur rapporteringen ska gå till regleras i Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister.
Socialstyrelsen ansvarar också för att registrera dödsorsaker i Dödsorsaksregistret enligt WHO:s regelverk. Registreringen utgår från de dödsorsaksintyg som skickas till oss vid varje dödsfall, och registret ger underlag för såväl den nationella som den internationella statistiken om dödsorsaker.
ICD innehåller information om sjukdomar, skador, yttre orsaker till dessa, förgiftningar, symtom och kliniska fynd. Klassifikationen innehåller också information om andra omständigheter som påverkar hälsotillståndet eller kontakterna med hälso- och sjukvården.
ICD:s struktur utgår från sjukdomars likartade egenskaper, som symtom, orsak och sjukdomsförlopp (se WHO:s definition av sjukdom; ICD-11 Reference Guide). Klassifikationen utvecklas och förvaltas av medicinska specialister världen över i WHO:s regi. Innehållet är hierarkiskt strukturerat i kapitel, avsnitt och kategorier. Kategorierna representerar hälsotillstånd eller motsvarande, och varje kategori har en unik kod.
ICD:s kapitel är främst grupperade efter:
ICD:s avsnitt indelas främst efter specifika diagnoser eller diagnosgrupper samt logisk gruppering inom avsnittet utifrån sjukdomens natur, anatomisk lokalisation och kliniska likheter. Indelningen i kategorier och subkategorier ger ökad klinisk specificitet (exempelvis typ, lokalisation eller komplikationer).
ICD-10 är den version av ICD som används för rapportering till Socialstyrelsens register idag. Den svenska översättningen, som också har anpassats till svenska förhållanden, kallas ICD-10 SE.
ICD-10 har länge varit standard i Sverige. Nu är ICD-11 på väg att ersätta ICD-10, med uppdaterad struktur, utökat och aktualiserat innehåll och fler funktioner. ICD-11 är helt digital och ger möjlighet till mer detaljerad dokumentation.