Respondent 3

Har varit vårdlots i över 20 år 

Trigger för henne att börja jobba med detta: Arbetsmiljöproblem då patienter skällde i alla kanaler i alla sammanhang, hon var då chef. 2002

"Kan vi inte komma i fas med köerna någon gång?"

Centrala funktionen "Vårdgarantiservice" i Östra Götalandsregionen. Hjälper våra invånare att få rätt info när det gäller vårdgaranti. Startade i mars 2020. Skulle inte öppna upp telefon för patienter. Då handlade det om att hjälpa till att få ut högprioriterade patienter i samband med pandemin.  De var 4 från början, och nu är de 7. 

Jobbar verksamhetsnära med sjukvårdsförvaltningar utifrån produktionsmodellen (som hon är väldigt stolt över). De lotsar mest "indirekt". De söttar verksamheten med att lotsa patienter via upphandlade leverantörer. 

Informationsuppdrag: tala om vad vårdgarantin är. 

Budskap till sjukhus: skicka iväg de nya som är benägna att flytta, ta hand om de gamla ärendena. 

Jobbar med att få ökad aktivietet, påtala att man har rätt till vårdgaranti. via 1177

Process för vårdlotsning

När kopplas du som vårdlots in i vårdgarantiärenden? Vem kontaktar dig?

De ringer. Telenr via 1177, "ett nummer in". De slussas vidare till rätt sjukhus på val 1. Ärenden inom valfriheten val 2. Där får de veta vad som gäller med regelverk mm. Val 3 leder till hennes gruppering. Kan har väntat länge vara att de inte kommer fram till sjukhuset de väntar på.

De kollar i remisssystem och journal. Får muntligt samtycke. Dokumenterar i gammalt "trösksystem" (som hon ogillar). De har inte fått upphandla något beslutssystem för deras tjänster. Deras ärenden ska ju inte journalföras. Ärendehanteringssystem/arkiveringssytem. Excel

Patienten väldigt lång ifrån koncernkontoret. Besvärligt. Då hade de behövt använda ett gammal trögjobbat diariesystem. 

Om de inte fått hjälp via vårdgarantin ska man i första hand vända sig till det sjukhus där man väntar. Verksamheten bedömer om patienten går att flytta. 

Prioordning:

• I första hand till offentliga sjukhus
• I andra hand egna avtal 
• I tredje hand andras avtal

Händer det att patienten kommer till dig med egna förslag på vårdgivare?

Händer att hallänningar ringer till dem, eftersom de har avtal med dem. 

Remiss märks med AVG -annan vårdgivare om de inte klarar vårdgarantin och pat bedöms kunna skickas vidare. Skickar med patientjournal med remiss. "Indirekt lotsning". 

En patientingång behövs också, vi måste få mer delaktighet från patienterna. 

Händer det att vårdpersonal hänvisar till andra regioner utan att ni är inkopplade?

1. 1. I vilka fall händer det?

Brukar flera vårdalternativ presenteras invånaren?

1. 1. Vad brukar fälla avgörandet i vad patienten väljer? (Kan man se någon trend?)
   2. Finns det en ekonomisk aspekt som tas i beaktande för vilket vårdalternativ som presenteras och/eller väljs av invånaren?

De har ibland möjlighet att välja det billigaste.

Stockholms vårdvalsaktörer

10 knäprotespatienter från ett sjukhus. De har 3 protesleverantörer själva. Då har deras funktion i uppdrag att titta på andra regioners avtal. Ex: Aleris. Hon har ett stort kontaktnätverk.

Det inkommer erbjudanden till verksamhetschefer från olika vårdgivare. Då lägger hon till den till sin excellista. 

Patienten har inte rätt att välja enligt vårdgarantin. Men om det finns flera alternativ brukar de ändå låta patienterna välja. 

De har koll på ledig kapacitet via leveransplaner hos kliniker de har avtal med. Leveransplaner delas med sjukhus på den andra orten.  Via sharepoint, ej del av journalsystemet. 

Inom regionen och tex med Halland.

Ringer till kontaktperson. Har kollegor via chat inom regionen. Deras regioner har väldigt mycket leverantörer upphandlade. 

Samarbetsrummet används för nationell vårdlotsning. Kräver inloggning. Mycket högspeckaraktärpatienter, krångliga ärenden. Hon har inte lagt ut något från dem, eftersom de inte har kapacitet för den typen av patienter. 

De diskuterar erfarenheter av olika vårdgivare. Kan tex varna för vissa. 

Kontaktpersoner och avtalsfrågor ringer de om, vill inte lägga ut uppgifterna publikt. 

Skickar betalningsförbindelser och patientuppgifter

Vem/vilka ombesörjer att remiss skickas till nytt vårdalternativ?

Kan remisser nekas?

1. 1. På vilka premisser nekas dessa i så fall?
   2. Vem/vilka/i vilket steg brukar remisser nekas?
   3. Vad händer rent praktiskt när en remiss nekas?

De frågar patienten om vikt, läkemedel. Är hon tveksam så tar hon läkarkontakt för bedömning. De låter tex narkossköterska titta på underlagen och återkopplar. Kontakter hon har i back office. De är proaktiva. 

De bör eg inte få högriskpatienter till sig via klinikerna. Men visst slinker det igenom multisjuka patienter ibland. 

De lyfter om det finns problem med högriskpatienter. 

De behöver ok från avtalsägande region. 

Ibland kan det löna sig att 

Hur fungerar det med uppföljande vård (t.ex. återbesök efter operation eller inläggningar)?

Involveras ni som vårdlotsar i "inkommande vård" från andra regioner och i så fall hur?

1. 1. Om inte vårdlotsen gör detta, vem har det ansvaret?
   2. Önskar/efterfrågas någon specifik information i samband med ärenden om "inkommande patienter"?

Vilken del i processen från startat ärende till skickad remiss tar mest tid?

Hur stor del/hur många ärenden som leder till nationell/utomlänshänvisning har ni?

Befintliga system och informationsbehov

Upplagda excelark. 

Jobbar med vårdlotsgrupp

Produktionskapacitetsanalys - har bra koll på var det finns ledig kapacitet i deras egna verksamhet. 

Har du någon känsla/insikt/kunskap om en vårdgivare har ledig kapacitet innan du kontaktar dom?

1. 1. Om ja, hur får du denna information?

Hur får ni vetskap om/information om avtalsvillkor för vårdalternativ ni hittar i andra regioner (ex. ASA, BMI, ålder etc)?

1. 1. Vilken sådan information skulle vara värdefull att få på förhand?

De har sin egen avtalsdatabas som de inte delar med andra. Den är tungrodd. Avtals- och upphandlingsperspektiv.

De har lärt sig söka i den. Svårt att tex hitta vilken diagnos som ingår hos vilken leverantör. Jobbar backoffice med att leta och hitta i avtalsdatabasen. 

De lär sig avtalen utan och innan. 

I vilka system jobbar du idag avseende:

1. 1. planering
   2. remittering
   3. för att söka ledig kapacitet
   4. för att hitta kontaktuppgifter

Nyttjar du väntetider.se?

1. 1. Om ja: vilken information tittar du på då?
   2. Vilken information på väntetider.se är av värde för ditt arbete?
   3. Vilken information saknas/har för dålig kvalitet på väntetider.se?

Händer det/kan det hända att du får möjlighet att skicka patienter till en vårdgivare som i väntetider.se angett ”ledig kapacitet”: 

1. 1. Om inte, vad tror du det beror på?

Brukar du ringa vårdgivare som anger väntetider?

Hon var med när den skapades. Då var den mer patientvänlig.

Har förvandlats till att innehålla statistik. Oförskämt att hänvisa patienter dit. Tar inte hänsyn till diagnos. Man måste veta vilken specialitet som ska handha ditt case. 

Organisatoriska begrepp används. 

Även hon har svårt att veta om det finns kapacitet eller inte. Ser att sidan inte är uppdaterad på flera år.

Valen 0 eller 13 används.

Var tidigare tvungen att rapportera in regelbundet, men nu görs det inte längre. 

Kontaktuppgifter ofta till växel. 

Fina staplar och färger bryr sig inte patienten om. 

Man var tidigare livrädd för att skriva att man hade tillgänglig vård. Alla skrev att de inte hade någon kapacitet utom Oskarshamn som ville ha dit patienter. 

Gjordes för invånare.

tillkom 22-09-22

Framtid

Vad är ledig kapacitet för dig?

När man vet hur många pat man kan ta emot och hur stor andel man har lagt ut.

Finns endast ledig kapacitet hos privata aktörer. 

Bara 14 dagars framförhållning i offentlig verksamhet. 

Om du fick önska fritt, hur skulle du vilja att det såg ut m a p

1. 1. arbetsverktyg?
   2. informationstillgång?
   3. samarbete med andra aktörer inom regionen?
   4. samarbete med andra aktörer utanför regionen?

Nu motande system i offentliga vården. Behöver dragande system där man vill ta emot patienter. Känner att man får nåt för det när man ställer upp. 

Alla vill jobba mot köfritt, bra tillgänglighet i rätt tid. 

Ej möjligt när de knappt håller huvudet ovanför vattenytan. Lägger bara till mer personal, mer lokaler, fler patienter. 

Man måste bestämma sig för vad man max kan leverera. I produktionsmodellen jobbar de lite åt det hållet. Leveransplaner. 

Vårdbegäran, bedömningsbesök

Så här mycket ortopedi behöver de köpa för att vara i fas med vårdgarantin. 

Måste våga ha framförhållning på ett par året. Funkar ej med kortsiktiga budgetar. De har 3-4 års budget nu men tänker bara på det aktuella året. 

Problem med doktorer som säger upp sig. Då faller hela planeringen. 

De privata vårdgivarna drar russinen ur kakan. De svåra fallen blir kvar till det offentliga. 

Vad händer med den offentliga sektorn?

Nationella vårdlotsar och nationell avtalsdatabas

Enkla kontaktvägar

Bland det bättre med pandemin var att man tvingades att jobba nationellt. 

Halland liten region med samma styre under lång tid och som satsat mycket på att uppfylla vårdgarantin. Alla regioner med universitetssjukhus har stora utmaningar. 

Vilka mått på kapacitet/belastning skulle vara bra att se när du söker efter alternativa vårdgivare?

De får info från patienter om de som inte klarar att uppfylla vårdgarantin regionalt. 

Flöden

Lediga mottagningstider. Rullande schema. Operationskapaciteten när du varit på ditt besök. 

Kan vara så att patienten också kräver vårdplats. Det är inte mycket slutenvård men den de har är "vråltung".

Akutinflödet. Svårt då att planera elektiva platser. 

Inom regionen har de koll på sina avtal. 

Respondent 3

Hanterar få nationella ärenden, men mycket samarbete med Halland.

Samarbetsrummet/chatt med vårdlotskollegor är främsta arbetsverktyget. Excel används som ärendesystem.