Page History

Intressentanalys

Carl Johan Dahlberg Gör en kartaBild

Behovskartläggning

För att kartlägga användarnas behov har slutsatserna i tidigare utredningar som gett upphov till uppdraget analyserats (referenser). Rådata i form av enkätsvar har begärts ut från Tillgänglighetsutredningen för att ge en bild av de behov som identifierats där för målgruppen vårdlotsar.

...

Vårdlotsen önskar att på ett och samma ställe kunna söka efter vårdgivare med aktuella avtal. Det ska finnas direktkontaktuppgifter och information om uppskattade väntetider ska vara uppdaterad. Informationen ska vara så pass omfattande att vårdlotsen snabbt kan sålla bort alternativ som exempelvis inte kan ta emot mer avancerade patienter [1]. Vidare har önskemål om chatt eller kommentarsfunktionalitet för att snabbt få svar från avtalsregion lyfts fram. Idag tillgodoses detta genom chattrum hos exempelvis SKR (Se potentiella avgräsningar)

Kliniken/vårdenheten vill kunna ta del av de vårdalternativ som identifierats på ett strukturerat sätt. I de regioner där vårdlotsar inte finns är det i många fall kliniken/vårdenhetens eget ansvar att hänvisa nationellt, varför de behov som avser vårdlotsen där även avser kliniken. I dessa fall måste det dock lyftas att behov som journalintegrering och direkt koppling till remissflödet finns, men att detta inte hanteras inom detta projekt.

...

1. Ett Vårdsöksystem ska vara enkelt och smidigt att söka i. Man ska inte få känslan av att man behöver fylla i/välja massa olika filter för att komma vidare. Det bör erbjuda en enkel första sökning och sedan möjlighet att filtrera och snäva in resultaten.
2. För att underlätta vårdlotsens dagliga arbete bör information om avtal, kontaktuppgifter, vårdenheter, uppskattad kapacitet/väntetid, möjlighet att spara favoriter (vårdenheter) sökningar synas vid en första överblick.
3. Socialstyrelsen har inte identifierat möjliga mått på ledig kapacitet i realtid och vårdlotsarna efterfrågar det inte. De kapacitetsmått som beaktas bör vara till stöd för våra primära användare. Dessa antas vara uppskattad väntetid och ”möjlighet att ta emot inom vårdgarantins gränser”.
4. Avtalsinformation bör inte vara tvingande, men vägledande. Idag ser avtal olika ut och alla informationsmängder som önskas finns troligtvis inte i alla avtal.
5. Idag finns kapacitet enbart hos privata vårdgivare. Inkludera privata avtal i första steget för att sedan modellera regionägd vård när en nationell samordning kring vårdgivarinformatik finns på plats. Regionägd vård är ofta inte beskriven eller kravställd lika detaljerat som avtalad privatägd vård. Information måste då hängas upp på andra objekt än avtal.
6. Erbjud regioner att manuellt eller tekniskt att överföra avtalsinformation. Har en region kommit långt i sin avkodning ska detta inte gå till spillo!

Utmaningar

Incitament för att dela avtalsinformation

Det råder idag stora skillnader i om och hur många privata avtal som varje region har tecknat. I vissa förekommande fall har en region över 4000 avtal, medan andra regioner inte har några alls eller bara några få. Detta skulle medföra att några få regioner skulle tillhandahålla och öppna upp sina avtal för andra regioner att nyttja. I intervjuer har frågetecken kring incitamenten kring detta lyfts då avrop från andra regioner tenderar att tränga undan regionintern vård. 

Arbetsinsats för att underhålla avtalsinformation

I de fall en region har många vårdavtal kommer det krävas att arbetet med att underhålla information om dessa inte blir orimligt tidskrävande. Ställer man dessutom arbetsinsats för informationsunderhåll mot incitamenten att faktiskt dela med sig informationen riskerar en nationell avtalsdatabas snabbt att bli inaktuell eller impopulär.

Tillgång och kvalitet i potentiella datakällor

I behovsanalysen har tre huvudsakliga informationsmängder identifierats: 

• Vårdgivarinformation - Existerande informationskällor HSA och IVO:s VGR. HSA ägs och förvaltas av Inera/SKR och innehåller enbart vårdgivare som bedriver vård i regional regi (egenägd eller via avtal). IVO:s Vårdgivarregister saknar entydig struktur och referens till nationella kodverk för vårdverksamhet.
• Avtalsinformation - Enbart regionala dokumenthanteringssystem. Vissa regioner använder TendSign, men ingen tillgång till extraherad metadata om avtal.
• Information om väntetider och ledig kapacitet - Väntetider.se kan argumenteras ha en delmängd av den väntetids- och kapacitetsinformation som behovsanalysen identifierat. Det saknas dock referens till ett nationellt kodverk för åtgärdskoder, heltäckande inrapportering av uppskattade väntetider samt att inrapporteringen av "ledig kapacitet: ja/nej" är missvisande och bör ersättas av "Möjlighet att ta emot inom vårdgarantins gränser".

Splittrad/obefintlig standardisering och nationell harmonisering av kodverk och vårdinformatik

I dagsläget finns ingen entydig bild av vilka kodverk som bör användas för att beskriva vård och vårdutbud. I många regioners vårdavtal anges vilka åtgärder (KVÅ-koder), diagnoser (ICD-10) och vårdkontakter (DRG) som vårdgivaren ska utföra, behandla respektive erbjuda enligt avtalet. Dessa åtgärdskoder som idag förvaltas av Socialstyrelsen låg en gång i tiden till grund för de åtgärder som vårdgivare rapporterar väntetider på i Väntetider.se, men har under åren kommit att divergera.

Vidare så görs i avtal mer generella beskrivningar av vårdverksamheten mer godtyckligt i fritext eller genom att använda något av följande kodverk: Snomed-CT, HSA verksamhetskod eller Verksamhetsinriktningar (IVO) och dessutom har de regioner som påbörjat informatisk avkodning av sin vårdverksamhet i vissa fall infört regionspecifika kodverk för att beskriva exempelvis vårduppdrag.

Dessutom pågår arbete hos exempelvis Inera kring modellering av vårdtjänster. 

Ett vårdsöksystem måste båda orientera sig och sätta ner foten i vilket av alla dessa kodverk som bör gälla.

Otydlig definition och syn på ledig kapacitet.

TEXT

Avgränsningar

Patientingång

...

Chatta och kommentera avtal

Problematiskt Ur juridiska aspekter anses det problematiskt med en chattfunktion då patientinformation kan komma att föras in i eventuella fritextfält i systemet och därmed försvåra informationssäkerhetsarbetet.

Remisshantering

[1] Microsoft Word - ASA-klassifikation på svenska 151101.docx (sfai.se)

...