Page History

...

Den information som vårdlotsar efterfrågar i sitt arbete att hitta nationella vårdalternativ handlar i grunden om att avgöra om hus avancerade fall en vårdgivare kan ta emot (ASA-klass, BMI, läkemedelsanvändning etc), om de har regionala avtal och vilka som får skicka remiss på detta avtal samt grundläggande information om vårdgivaren och direktkontaktuppgifter.

Syftet med informationen som önskas och bör presenteras är att så många som möjligt att vårdlotsens manuella arbetssteg ska kunna avhjälpas.

Förenklat kan man sammanfatta informationsbehovet som inom följande kategorier:

• Avtalsinformation:
  • Avtalsformalia: Vem eller vilka får skicka remiss, avtalsnummer, giltighetstid och ingående avtalsparter
  • Avtalskriterier: Vilka hälsorelaterade kriterier finns för de patienter som man önskar utnyttja avtalet för. Exempelvis BMI-gränser, ASA-klass, läkemedelsanvändning, diagnoser, åtgärder
• Vårdgivarinformation: Huvudman, vårdgivare, adress, kontaktuppgifter
• Kapacitetsinformation: Vilka är de aktuella väntetiderna och aktörens möjlighet att ta emot patienter.

...

Detta är inte utrett. Myndigheter, såsom Socialstyrelsen och Vårdanalys brukar ha intresse av statistikutdrag för att göra nationella analyser. Detta kan och bör tillgodoses med hjälp av öppna data, API:er eller genom statistiktjänster.

Utmaningar

Arbetsprincip för fortsatt arbete

1. Ett Vårdsöksystem ska vara enkelt och smidigt att söka i. Man ska inte få känslan av att man behöver fylla i/välja massa olika filter för att komma vidare. Det bör erbjuda en enkel första sökning och sedan möjlighet att filtrera och snäva in resultaten.
2. För att underlätta vårdlotsens dagliga arbete bör information om avtal, kontaktuppgifter, vårdenheter, uppskattad kapacitet/väntetid, möjlighet att spara favoriter (vårdenheter) sökningar synas vid en första överblick.
3. Socialstyrelsen har inte identifierat möjliga mått på ledig kapacitet i realtid och vårdlotsarna efterfrågar det inte. De kapacitetsmått som beaktas bör vara till stöd för våra primära användare. Dessa antas vara uppskattad väntetid och ”möjlighet att ta emot inom vårdgarantins gränser”.
4. Avtalsinformation bör inte vara tvingande, men vägledande. Idag ser avtal olika ut och alla informationsmängder som önskas finns troligtvis inte i alla avtal.
5. Idag finns kapacitet enbart hos privata vårdgivare. Inkludera privata avtal i första steget för att sedan modellera regionägd vård när en nationell samordning kring vårdgivarinformatik finns på plats. Regionägd vård är ofta inte beskriven eller kravställd lika detaljerat som avtalad privatägd vård. Information måste då hängas upp på andra objekt än avtal.
6. Erbjud regioner att manuellt eller tekniskt att överföra avtalsinformation. Har en region kommit långt i sin avkodning ska detta inte gå till spillo!

Utmaningar

Incitament för att dela avtalsinformation

Det råder idag stora skillnader i om och hur många privata avtal som varje region har tecknat. I vissa förekommande fall har en region över 4000 avtal, medan andra regioner inte har några alls eller bara några få. Detta skulle medföra att några få regioner skulle tillhandahålla och öppna upp sina avtal för andra regioner att nyttja. I intervjuer har frågetecken kring incitamenten kring detta lyfts då avrop från andra regioner tenderar att tränga undan regionintern vård. 

Arbetsinsats för att underhålla avtalsinformation

I de fall en region har många vårdavtal kommer det krävas att arbetet med att underhålla information om dessa inte blir orimligt tidskrävande. Ställer man dessutom arbetsinsats för informationsunderhåll mot incitamenten att faktiskt dela med sig informationen riskerar en nationell avtalsdatabas snabbt att bli inaktuell eller impopulär.

Incitament/arbetsinsats för att rapportera och underhålla väntetids- och kapacitetsinformation

TEXT

Tillgång och kvalitet i potentiella datakällor

I behovsanalysen har tre huvudsakliga informationsmängder identifierats: 

• Vårdgivarinformation - Existerande informationskällor HSA och IVO:s VGR. HSA ägs och förvaltas av Inera/SKR och innehåller enbart vårdgivare som bedriver vård i regional regi (egenägd eller via avtal). IVO:s Vårdgivarregister saknar entydig struktur och referens till nationella kodverk för vårdverksamhet.
• Avtalsinformation - Enbart regionala dokumenthanteringssystem. Vissa regioner använder TendSign, men ingen tillgång till extraherad metadata om avtal.
• Information om väntetider och ledig kapacitet - Väntetider.se kan argumenteras ha en delmängd av den väntetids- och kapacitetsinformation som behovsanalysen identifierat. Det saknas dock referens till ett nationellt kodverk för åtgärdskoder, heltäckande inrapportering av uppskattade väntetider samt att inrapporteringen av "ledig kapacitet: ja/nej" är missvisande och bör ersättas av "Möjlighet att ta emot inom vårdgarantins gränser".

Splittrad/obefintlig standardisering och nationell harmonisering av kodverk och vårdinformatik

I dagsläget finns ingen entydig bild av vilka kodverk som bör användas för att beskriva vård och vårdutbud. I många regioners vårdavtal anges vilka åtgärder (KVÅ-koder), diagnoser (ICD-10) och vårdkontakter (DRG) som vårdgivaren ska utföra, behandla respektive erbjuda enligt avtalet. Dessa åtgärdskoder som idag förvaltas av Socialstyrelsen låg en gång i tiden till grund för de åtgärder som vårdgivare rapporterar väntetider på i Väntetider.se, men har under åren kommit att divergera.

Vidare så görs i avtal mer generella beskrivningar av vårdverksamheten mer godtyckligt i fritext eller genom att använda något av följande kodverk: Snomed-CT, HSA verksamhetskod eller Verksamhetsinriktningar (IVO) och dessutom har de regioner som påbörjat informatisk avkodning av sin vårdverksamhet i vissa fall infört regionspecifika kodverk för att beskriva exempelvis vårduppdrag.

Dessutom pågår arbete hos exempelvis Inera kring modellering av vårdtjänster. 

Ett vårdsöksystem måste båda orientera sig och sätta ner foten i vilket av alla dessa kodverk som bör gälla.

Otydlig definition och syn på ledig kapacitet.

...

Incitament för att dela avtalsinformation

Det råder idag stora skillnader i om och hur många privata avtal som varje region har tecknat. I vissa förekommande fall har en region över 4000 avtal, medan andra regioner inte har några alls eller bara några få. Detta skulle medföra att några få regioner skulle tillhandahålla och öppna upp sina avtal för andra regioner att nyttja. I intervjuer har frågetecken kring incitamenten kring detta lyfts då avrop från andra regioner tenderar att tränga undan regionintern vård. 

Arbetsinsats för att underhålla avtalsinformation

I de fall en region har många vårdavtal kommer det krävas att arbetet med att underhålla information om dessa inte blir orimligt tidskrävande. Ställer man dessutom arbetsinsats för informationsunderhåll mot incitamenten att faktiskt dela med sig informationen riskerar en nationell avtalsdatabas snabbt att bli inaktuell eller impopulär.

Incitament/arbetsinsats för att rapportera och underhålla väntetids- och kapacitetsinformation

TEXT

Tillgång och kvalitet i potentiella datakällor

I behovsanalysen har tre huvudsakliga informationsmängder identifierats: 

• Vårdgivarinformation - Existerande informationskällor HSA och IVO:s VGR. HSA ägs och förvaltas av Inera/SKR och innehåller enbart vårdgivare som bedriver vård i regional regi (egenägd eller via avtal). IVO:s Vårdgivarregister saknar entydig struktur och referens till nationella kodverk för vårdverksamhet.
• Avtalsinformation - Enbart regionala dokumenthanteringssystem. Vissa regioner använder TendSign, men ingen tillgång till extraherad metadata om avtal. Region Stockholm har däremot kommit långt och implementerat en informationsstruktur för avtalsområdet i sin MasterData-plattform.
• Kapacitetsinformation - Väntetider.se kan argumenteras ha en delmängd av den väntetids- och kapacitetsinformation som behovsanalysen identifierat. Det saknas dock referens till ett nationellt kodverk för åtgärdskoder, heltäckande inrapportering av uppskattade väntetider samt att inrapporteringen av "ledig kapacitet: ja/nej" är missvisande och bör ersättas av "Möjlighet att ta emot inom vårdgarantins gränser".

Splittrad/obefintlig standardisering och nationell harmonisering av kodverk och vårdinformatik

I dagsläget finns ingen entydig bild av vilka kodverk som bör användas för att beskriva vård och vårdutbud. I många regioners vårdavtal anges vilka åtgärder (KVÅ-koder), diagnoser (ICD-10) och vårdkontakter (DRG) som vårdgivaren ska utföra, behandla respektive erbjuda. Dessa åtgärdskoder som idag förvaltas av Socialstyrelsen låg en gång i tiden även till grund för de åtgärder som vårdgivare rapporterar väntetider på i Väntetider.se, men har under åren kommit att divergera. I avtal görs dessutom mer generella beskrivningar av vårdverksamheten  i fritext eller genom att använda något av följande kodverk: Snomed-CT, HSA verksamhetskod eller Verksamhetsinriktningar (IVO) och dessutom har de regioner som påbörjat informatisk avkodning av sin vårdverksamhet i vissa fall infört regionspecifika kodverk för att beskriva exempelvis vårduppdrag och åtagande (Sthlm).

Det finns ett stort behov av att tydliggöra och peka ut vilket/vilka kodverk som ska utgöra grunden för nationell vårdinformatik. Idag pågår arbete inom detta område hos framförallt Inera, Region Stockholm, VGR och Region Skåne. Eftersom dessa aktörer och E-hälsomyndigheten ämnar stötta samma verksamhet så bör det finnas en nationell samordning och samarbete på området.

Otydlig definition och syn på ledig kapacitet.

TEXT

Image Added

Informationsmängder och informatik är vårdsöksystemets kärna och största utmaningar

Arbetsprincip för fortsatt arbete

1. Ett Vårdsöksystem ska vara enkelt och smidigt att söka i. Man ska inte få känslan av att man behöver fylla i/välja massa olika filter för att komma vidare. Det bör erbjuda en enkel första sökning och sedan möjlighet att filtrera och snäva in resultaten.
2. För att underlätta vårdlotsens dagliga arbete bör information om avtal, kontaktuppgifter, vårdenheter, uppskattad kapacitet/väntetid, möjlighet att spara favoriter (vårdenheter) sökningar synas vid en första överblick.
3. Socialstyrelsen har inte identifierat möjliga mått på ledig kapacitet i realtid och vårdlotsarna efterfrågar det inte. De kapacitetsmått som beaktas bör vara till stöd för våra primära användare. Dessa antas vara uppskattad väntetid och ”möjlighet att ta emot inom vårdgarantins gränser”.
4. Avtalsinformation bör inte vara tvingande, men vägledande. Idag ser avtal olika ut och alla informationsmängder som önskas finns troligtvis inte i alla avtal.
5. Idag finns kapacitet enbart hos privata vårdgivare. Inkludera privata avtal i första steget för att sedan modellera regionägd vård när en nationell samordning kring vårdgivarinformatik finns på plats. Regionägd vård är ofta inte beskriven eller kravställd lika detaljerat som avtalad privatägd vård. Information måste då hängas upp på andra objekt än avtal.
6. Erbjud regioner att manuellt eller tekniskt att överföra avtalsinformation. Har en region kommit långt i sin avkodning ska detta inte gå till spillo!
7. Samarbeta kring vårdinformatik med andra centrala aktörer på området.

Potentiella avgränsningar

...

[1] Microsoft Word - ASA-klassifikation på svenska 151101.docx (sfai.se) View filenameVårdsöksystem behov delrapport.docxheight250