...
En prioritering av de olika intressenterna genomfördes också med följande resultat: xxxx
Baserat på intressentanalysen bestämdes vilka intressenter som skulle prioriteras i ett tidigt skede. Då vårdlotsar identifierades som den primära målgruppen för ett vårdsöksystem beslutades att involvera vårdlotsar och motsvarande roller i behovsanalysen.
...
När en patient i en remissbekräftelse får information om att remitterad vårdenhet inte kan utföra vård inom vårdgarantins gränser (90 dagar) erbjuds hen ett val att åberopa vårdgarantin. Detta görs genom att kontakta vårdgarantikansliet eller vårdlotsen i regionen (inte alla regioner har en vårdlots). Vårdlotsen informerar patienten om dess rättigheter och kontaktar därefter vårdenheten för att diskutera möjliga lösningar. Initiering av vårdlotsning kan dock initieras på andra sätt också. I några regioner förekommer proaktiv hänvisning, det vill säga att vårdenheter och vårdlotsar ser över aktuella väntelistor och erbjuder patienter att flytta sin vård. I vissa fall flyttas dessutom aktivt mindre sjuka patienter (ASA-klass 1 och 2) för att ge plats åt svårt sjuka patienter (ASA-klass 3 och 4) utan att dessa åberopat vårdgarantin.
Figur 1 - Process för nationell hänvisning
I första hand försöker vårdenheten att remittera patienten till annan avtalad aktör inom regionen och i andra hand inom sjukvårdsregionen (se bildnedan). Kan inte vårdenheten själva lösa hänvisning så får vårdlotsen uppdrag att hitta ett nationellt alternativ till att utföra vården. I vissa regioner så uppmuntras patienten att själv komma med vårdalternativ, medan i andra anses sådana alternativ inte kunna ligga till grund för en vårdgarantiremiss (remittering där vårdgarantin fortsatt gäller trots ny vårdgivare).
Figur 2 - Sjukvårdsregioner
...