...
För att komplettera bilden och mer specifikt undersöka kraven på ett vårdsöksystem har ytterligare intervjuer genomförts. Initialt kontaktades vårdlotsar som deltagit i SKR:s vårdlotsnätverk, enligt en kontaktlista som förmedlades av SKR. Då intervjuerna tidigt indikerade hur centrala avtal är i vårdlotsens arbete, identifierades en ny målgrupp som kunde bidra med väsentlig kunskap, nämligen avtalschefer och avtalshandläggare. Därför efterfrågades kontakter inom denna målgrupp från vårdlotsarna som intervjuats. Nedan en sammanställning av de intervjuer som hittills genomförts:
| MålgruppRespondenter | Regioner representerade | Antal respondenter |
|---|---|---|
| Vårdlotsar eller motsvarande | VGR, Kalmar, Stockholm, Dalarna, Kronoberg, Skåne, Östergötland | 9 |
| Avtalschefer | VGR, Östergötland | 2 |
...
Om vårdgivaren ger ett positivt svar kontaktar oftast vårdlotsen remitterad vårdenhet och informerar om det/de alternativ som hen identifierat. Vårdenheten väljer då det alternativ som anses bäst ur medicinsk synpunkt och vilket de har bäst samarbete med för att sedan låta vårdlotsen meddela patienten om möjligheten att flytta vården utomläns för att få hjälp inom vårdgarantins gränser. Väljer patienten att avstå, anses det som självvalt och man avsäger sig vårdgarantin i det specifika fallet.
För att sedan flytta vården ombesörjer vårdenheten att remiss, remissunderlag och betalningsförbindelse skickas till mottagande region. Alla remisser till privata vårdgivare skickas, enligt riksavtalet, till regionens centrala vårdadministration (hälso- och sjukvårdsförvaltningar).
...
Avtalshandläggaren vill kunna söka fram avtal inom specifika specialistområden för att kunna dra lärdom från andra regioner när man utformar sina vårdavtal, en positiv bieffekt av en nationell avtalsdatabas skulle vara att man inte behöver lösa problemet regioninternt där det idag är svårt att ens hitta och söka bland de egna avtalen. Vidare är det viktigt att administration och uppdatering av aktuella avtal inte ska vara tidskrävande eller leda till merarbete.
Invånaren vill vara delaktig i sin vårdplanering och letar gärna själva alternativ i landet. Hen önskar därför ha en tjänst där information om vårdgivare med aktuella avtal och möjligheter att ta emot egenremisser är sökbara.
Informationsbehov hos primäranvändare
...