...
- En behovsanalys av en nationell vård- och omsorgsgivarkatalog med avseende på:
- Informationsmängder, aktörer, informationsbehov hos pågående uppdrag, myndigheter och andra aktörer.
- En översyn av innehåll och kvalitet i HSA och Vårdgivarregistret göras
- Vilka för-/nackdelar har respektive existerande lösning
- Vilka möjligheter har respektive existerande lösning att uppfylla det nationella behovet (vilka eventuella gap finns och vilka förändringar skulle behöva göras)
- En konceptuell lösning föreslås som visar hur en VoOK interagrera/integrerar med andra lösningar och informationskällor från exempelvis Bolagsverket, IVO, Inera och E-hälsomyndigheten
Carl Johan Dahlberg Flytta Gustavs delar hit
Källa för väntetids- och kapacitetsinformation (Henrik Nilsson)
...
Källa för avtalsinformation
Existerande system (Gustav Rålenius )
SKR:s väntetidsdatabas (Väntetider.se)
Regionerna är enligt hälso- och sjukvårdsförordningen[1] skyldiga att rapportera in uppgifter om väntetider till den nationella databasen som förs av Sveriges Kommuner och Regioner. Sveriges Kommuner och Regioner har enligt förordning (2019:1118) till uppgift att tillhandahålla den nationella databas som ska finnas enligt hälso-och sjukvårdslagen (9 kap §3).
Väntetidsdatabasen samlar information om personers besök i vården från regionerna genom vårdgivarens vårdinformationssystem. Sedan sker ett urval och en dataöverföring från vårdinformationssystemet till regionens datalager. Där bearbetas data av regionen för vidare överföring till den nationella väntetidsdatabasen. I den nationella väntetidsdatabasen genomförs urval och beräkningar av data som sedan presenteras som väntetidsstatistik på väntetider.se (Väntetider i vården). Redovisningen genomförs varje månad och uppdateras varje månad. Målgruppen för väntetider i vården är i första hand beslutsfattare, personal i vården, politiker och samhällsbevakare[2].
Staten delfinansierar väntetidsdatabasen genom årliga överenskommelser mellan SKR och regeringen i arbetet med att öka tillgängligheten i vården men även regionerna finansierar genom årliga medel. Utifrån dessa överenskommelser beslutar regionerna om vilka uppgifter de ska rapportera in till databasen[3]
Socialstyrelsen skriver i sin rapport att ”SKR:s väntetidsdatabas ger en fingervisning men vårdnivån är aggregerad (sjukhus) och data kan vara 5 veckor gammal (uppdateras månadsvis). Därför bedöms inte tjänsten svara upp mot de behov av aktualitet, detaljeringsgrad och tillförlitlighet som är önskvärd.”[4] Redigera stycket och fyll på med Tillgänglighetsdelegation mm.
Integritetsskyddsmyndigheten IMY har sedan ett år tillbaka pågående tillsyn av SKR:s väntetidsdatabas gällande behandlingen av personuppgifter[5].
[1] Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:30) 6 kap. 3 §
[2] https://skr.se/vantetiderivarden.46246.html
[3] https://skr.se/vantetiderivarden/omvantetider/omvantetidsdatabasen.58999.html
[4] Socialstyrelsen. Information om vårdkapacitet för ökad tillgänglighet. 2022
[5] https://www.imy.se/nyheter/imy-granskar-skrs-vantetidsdatabas/
Vårdgivarregistret hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
Den som ska bedriva hälso- och sjukvård enligt patientsäkerhetslagen är skyldig att anmäla detta till IVO:s vårdgivarregister. Huvudsyftet med anmälningsplikten är att IVO ska få kännedom om de verksamheter som IVO har ansvar att tillsyna. Det finns i patientsäkerhetslagen 1 kap. 2 § en definition av vilka verksamheter som omfattas av IVO:s tillsyn[1].
Det är vårdgivaren[2] själv som gör bedömningen om den verksamheten som denne planerar att bedriva är hälso- och sjukvård enligt definitionen i hälso- och sjukvårdslagens 2 kap. 1 §
Vårdgivarregistret uppdateras dagligen mot Bolagsverket för uppgifter om bolag och Lantmäteriet för inhämtning av adresser på verksamhets- och tillsynsobjektsnivå.
Enligt IVO pågår det ett intensivt utvecklingsarbete för att höja datakvalitén i IVO:s samtliga register. Detta innebär bland annat rättningsarbete och utveckling av e-tjänster. (Källa mail från IVO)
[1] https://www.ivo.se/register/vardgivarregistret/
[2] den juridiska person eller enskilda verksamhet som ansvarar för verksamheten.
Katalogtjänst HSA (Komplettera med information från intervjuer? AA: I vilken grad använder vårdlotsarna HSA?)
Katalogtjänst HSA är en elektronisk katalog som tillhandahålls av Inera. HSA innehåller kvalitetsgranskade uppgifter om organisation och personer inom vård och omsorg i Sverige. Informationen i HSA används i många tjänster för att invånare och personal ska kunna söka efter kontaktuppgifter och hitta rätt vård på nätet. Uppgifterna i HSA är också en viktig källa för att ge behörighet när användare, exempelvis hälso- och sjukvårdspersonal, loggar in i tjänster och system. Samtliga regioner och kommuner använder HSA och även de flesta privata vårdgivare, då via ett HSA-ombud[1].
[1] https://www.inera.se/tjanster/alla-tjanster-a-o/hsa-katalogtjanst/
Socialstyrelsens patientregister (PAR)
Patientregistret (PAR) är ett hälsodataregister som är reglerat i lagen (1998:543) om hälsodataregister och tillhörande förordning (2001:707). I lagen och förordningen regleras vilka uppgifter som får finnas i registret liksom skyldigheten för dem som bedriver hälso och sjukvård att lämna uppgifter till patientregistret[1].
Syftet med PAR är att följa hälsoutvecklingen i befolkningen över lång tid, förbättra möjligheterna att förebygga och behandla sjukdomar, bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling samt följa kvaliteten på hälso- och sjukvårdens verksamhet.
Socialstyrelsen tilldelar alla vårdgivare som rapporterar till PAR ett unikt ID-nummer. Inrapportering till PAR gäller alla vårdgivare som tillhandahåller läkarbesök inom specialiserad vård. Detta ID-system har dock ingen koppling till övriga kodverk och används uteslutande för inrapportering av data till PAR.
Socialstyrelsen har ett pågående regeringsuppdrag som handlar om att utveckla förutsättningarna för insamling av väntetidsdata[2]. Myndighetens uppdrag har förlängts och ska slutredovisas senast den 30 november 2022[3]. Socialstyrelsen ska bland annat att utreda de juridiska och praktiska aspekterna av en sådan insamling. En möjlig väg skulle kunna vara att ta in dessa via patientregistret (PAR). Eftersom patientregistret inkluderar personnummer finns möjligheter till förbättrad kvalitetssäkring och samkörning med andra register och databaser för att kunna analysera eventuella omotiverade skillnader gällande väntetider i befolkningen så som inkomstskillnader, skillnader i utbildningsnivå eller regionala skillnader.
[1] Patientregistret - Socialstyrelsen
[2] Socialstyrelsen. Regeringsuppdrag om att utveckla förutsättningar för insamling av väntetidsdata, delrapport. 2022
[3] Ändringsbeslut 2022-09-01 Myndighet Socialstyrelsen - Ekonomistyrningsverket (esv.se)