...
| Prioordning | Målgrupper |
|---|---|
| 1 (kort sikt) | Vårdlotsar |
| 1 (kort sikt) | Vårdgarantikanslier |
| 1 (kort sikt) | Tillgänglighetssamordnare |
| 1 (kort sikt) | Upphandling & avtalsfunktioner |
| 1 (kort sikt) | SKR om väntetider.se |
| 1 (kort sikt) | Intera |
| 2 (medellång sikt) | Remittenter |
| 3 (lång sikt) | Leverantörer av IT-system |
| 3 (lång sikt) | Invånare |
Baserat på intressentanalysen bestämdes vilka intressenter som skulle prioriteras i ett tidigt skede. Då vårdlotsar identifierades som den primära målgruppen för ett vårdsöksystem beslutades att involvera vårdlotsar och motsvarande roller i behovsanalysen.
prioriteringsordning
viktning
Behovskartläggning Anette Sunna
...
Ett vårdsöksystem existerar i ett kontext där slutprodukten är en remiss till en ny vårdgivare. Däremot, givet att vårdsöksystemets primära användare är vårdlotsar och eventuellt avtalshandläggare och invånare som ingen av dom har tillgång till, eller arbetar i, ett journalsystem, eller har medicinskt ansvar, faller också remittering på den klinik/vårdenhet från vilken patienten skall hänvisas. Eftersom vårdsöksystemet stödjer processen för hänvisning av patienter, där remittering är en central funktion, så bör dock en lösning inte begränsas från att kunna integreras med journalsystem för att skapa en sömlös process i framtiden.
Ledig kapacitet i realtid (Henrik Nilsson )realtid
I Socialstyrelsens arbete om "Information om vårdkapacitet för ökad tillgänglighet" har man inte kunnat identifiera ett sätt att hantera och inhämta data för att beskriva ledig kapacitet i högre detaljeringsgrad än vad existerande databaser erbjuder. I rapporten skiljer man på begreppen tillgänglig kapacitet som motsvarar vårdutbudet men inte säger något om den är ledig. (Socialstyrelsens rapport)
I behovsanalysen har det även framkommit att vårdlotsen inte har ett intresse av att se ledig kapacitet i realtid då ledtiden från mottaget ärende till att patienten är inbokad hos ny vårdgivare är upp emot 2-3 veckor. Ledtiden beror på administrativa uppgifter såsom resebokning, sammanställning av remissunderlag, betalningsförbindelser, tidsbokning, remisshantering m m.
Fortsatt arbete
Avtalsformer
Det finns ett antal olika avtalsformer inom vården och dessa bör kartläggas och sedan utvärderas om alla är i scope för detta uppdrag. Avtalsformerna är LOU, LOV, LOL, LOF och regionägd vård.
Informatik
I analysen har information om åtgärder, diagnoser, verksamhetsinriktning framkommit. Dessa kan och bör beskrivas enligt nationella kodverk (KVÅ, ICD-10, Snomed, ..). I dagsläget pågår arbete med en Terminologitjänst och en Utbudstjänst på Inera, vilket innehåll, behov och fokus dessa har måste utredas. Dessutom måste uppdraget ta fram ett förslag på hur informatiken kring ett NVS hänger ihop med avseende på kapacitet, väntetider, vårdgivare och avtal.
Följande informationsinsamling är troligtvis nödvändig:
- Socialstyrelsens enheter för förvaltning av kodverken KVÅ, DRG, ICD-10, Snomed.CT
- Inera om pågående arbete med Terminologi och utbud
- SKR om informationsstruktur i Väntetider.se
- ...
Väntetider och kapacitet
I intervjuer med vårdlotsar lyfts uppskattade väntetider och "möjlighet att ta emot patient inom vårdgarantin" som de två önskade kapacitetmåtten. Idag görs en liknande, men ej heltäckande, rapportering till väntetider.se. I arbetet måste vi få insikt i hur inrapporteringen sker och på vilken nivå av åtgärder detta sker.
Följande informationsinsamling är troligtvis nödvändig:
- Väntetidssamordnare i regionerna
- SKR om väntetider.se (båda väntetidsinformationsmängderna
[1] Microsoft Word - ASA-klassifikation på svenska 151101.docx (sfai.se)
...