Ange respondent

Berätta om din dag. Kan du beskriva processen för ett vårdlotsärende. 

(visa processbild)

Halland har lite annorlunda arbetssätt (i förhållande till processbilden). Man ber patienten att ta kontakt med vårdgarantiservice. Om patienten inte vill åberopa vårdgarantin, tar patienten kontakt med kliniken.

Inom områden där det finns mycket patienter tecknas egna LOU-avtal. 2009-2010 påbörjades detta. Det är enklare för patienten att välja om hen vet var man kan få komma. 

"Valfrihetsvariant inom vårdgarantin"

Det är endast för privata vårdgivare som LOU-avtal tecknas.

Som vårdlots har man ett brett kontaktnät, det är avgörande.

När kopplas du som vårdlots in i vårdgarantiärenden? Vem kontaktar dig?

Händer det att patienten kommer till dig med egna förslag på vårdgivare?

Händer det att vårdpersonal hänvisar till andra regioner utan att ni är inkopplade?

1. 1. I vilka fall händer det?

Brukar flera vårdalternativ presenteras invånaren?

1. 1. Vad brukar fälla avgörandet i vad patienten väljer? (Kan man se någon trend?)
   2. Finns det en ekonomisk aspekt som tas i beaktande för vilket vårdalternativ som presenteras och/eller väljs av invånaren?

Vem/vilka ombesörjer att remiss skickas till nytt vårdalternativ?

Kan remisser nekas?

1. 1. På vilka premisser nekas dessa i så fall?
   2. Vem/vilka/i vilket steg brukar remisser nekas?
   3. Vad händer rent praktiskt när en remiss nekas?

Hur fungerar det med uppföljande vård (t.ex. återbesök efter operation eller inläggningar)?

Involveras ni som vårdlotsar i "inkommande vård" från andra regioner och i så fall hur?

1. 1. Om inte vårdlotsen gör detta, vem har det ansvaret?
   2. Önskar/efterfrågas någon specifik information i samband med ärenden om "inkommande patienter"?

Vilken del i processen från startat ärende till skickad remiss tar mest tid?

Hur stor del/hur många ärenden som leder till nationell/utomlänshänvisning har ni?

Var hittar du information om avtal ni har upprättat gentemot andra vårdgivare?

1. 1. hur hanteras de?
   2. skulle de kunna digitaliseras?

Har du någon känsla/insikt/kunskap om en vårdgivare har ledig kapacitet innan du kontaktar dom?

1. 1. Om ja, hur får du denna information?

Hur får ni vetskap om/information om avtalsvillkor för vårdalternativ ni hittar i andra regioner (ex. ASA, BMI, ålder etc)?

1. 1. Vilken sådan information skulle vara värdefull att få på förhand?

I vilka system jobbar du idag avseende:

1. 1. planering
   2. remittering
   3. för att söka ledig kapacitet
   4. för att hitta kontaktuppgifter

Nyttjar du väntetider.se?

1. 1. Om ja: vilken information tittar du på då?
   2. Vilken information på väntetider.se är av värde för ditt arbete?
   3. Vilken information saknas/har för dålig kvalitet på väntetider.se?

Händer det/kan det hända att du får möjlighet att skicka patienter till en vårdgivare som i väntetider.se angett ”ledig kapacitet”: 

1. 1. Om inte, vad tror du det beror på?

Brukar du ringa vårdgivare som anger väntetider?

tillkom 22-09-22

Vi har fått hjälp av SKR att ta fram Excel med alla regioners avtal (följdfråga, kolla upp innehåll). I de fall det är möjligt skulle det vara bra att kunna söka efter avtal. T ex kunna söka brett: fot, arm, höft etc. Också intressant att söka på de stora vanliga operationerna, åtminstone utifrån kroppsdel. 

Man vill veta vilka tider som finns, i den bästa av världar kunna boka direkt i systemet.

Kontaktuppgifter för direkt dialog är önskvärt.

Önskvärt att kunna överföra medicinsk information, framförallt för att undvika att patienter nekas. Det skiljer väldigt mycket från region till region hur mkt information man har tillgång till om patienten som vårdlots. Vårdlotsar i Halland sitter inte ute på kliniker och har inte tillgång till journalen.

Information till patienter är viktigt. En patient kanske inte alltid förstår att det krävs ett förstabesök innan operation. 

Data för 42 diagnoser/åtgärder levereras till SKR idag. Detta skulle eventuellt kunna användas som underlag. 

Systemet Viva. Man måste veta vad vårdgivaren kan utföra, t ex i form av operationsteknik (t ex hemorrojder med gummiband vs större operation). Det finns lättare och större operationer (kräver t ex olika eftervård). 

Det behöver vara en mix av KVÅ, kroppsdelar och vilket sätt man kan genomföra eftervård. 

Medicinskt verksamhetsområde blir för brett. 

De önskar en avtalsdatabas som visar ledig kapacitet och vilka åtgärder som hanteras. 

Vårdgaranti passar bättre in på vissa patientgrupper än på andra. Om tex kroniskt, ska man ju sen tillbaka till den vården som inte hade tid att ta hand om dig. När livslång process efteråt. Patienten får förtroende för läkare på annat ställe och så täcker inte avtalet återbesök och uppföljningar. 

Proteser, starroperationer. Börja med vissa verksamhetsområden som har långa väntetider. Avvakta med de mer komplexa fallen. 

• Om ni skulle digitalisera avtalen vilka av följande informationsmängder skulle ni kunna utläsa: 
  • ICD-10 
  • KVÅ 
  • DRG 
  • Snomed 
  • Kriterier avseende BMI, Ålder, barn/vuxen, läkemedel, Vilka som får avropa, Vilka som får skicka remiss

Vad är ledig kapacitet för dig?

Det man har plan för att utföra, vilket kan ändras snabbt. 

Exempel inom området ortopedi: större andel nybesök som går vidare till operation efter pandemin, klinikerna får mer i förstaflödet. Äter upp operationskapaciteten. 

Hur gör man för att ha koll på kapacitet? Kontinuerlig kontakt med de regionen har avtal med. 

Det är fler och fler som använder privata vårdgivare. 

Väntetidsdata (som skickas till SKR) används för att göra en uppskattning om det finns ledig kapacitet eller inte. Det är klinikerna som gör den här uppskattningen. Beräkningarna utgår framförallt från tidsintervallen (hur länge patienter har väntat).

De som redovisar förväntad väntetid använder data för utförd vård. 

Har historisk data ett värde? Nja, väntetider beror på andra faktorer, hur flödet av patienter ser ut. Olika prioriteringar gör att framtiden är svår att uppskatta. Svårt sjuka patienter prioriteras alltid vilket gör att andras väntetider kan förlängas. 

Om du fick önska fritt, hur skulle du vilja att det såg ut m a p

1. 1. arbetsverktyg?
   2. informationstillgång?
   3. samarbete med andra aktörer inom regionen?
   4. samarbete med andra aktörer utanför regionen?

Svårt att koll på regionernas planeringslistor. 

Risk att det finns privata vårdgivare som kan flagga ledig kapacitet (ej akutvård) och hämtar personal från den offentliga vården. 

Det finns inte mkt ledig kapacitet inom den offentliga vården. Orolig för vad ett vårdsökssystem kan innebära.

Vad händer med patienter som är svårt sjuka? Vill de privata vårdgivarna ta hand om dessa? Systemet måste åstadkomma jämlik vård. 

Högt BMI eller ASA-klass kan vara avgörande. Finns t ex uppbackning av IVA? Det händer att patienter blir nekade när de når vårdgivaren.

ASA klass 3, svårt resa. Måste vara tydligt exakt vad man ta hand om. Kan inte bara vara det lättaste som kan omhändertas. 

För högt BMI

I Hallands avtal regleras inte BMI och ASA så hårt i dagsläget. Men det behöver bli tydligare.

Det är inte så ovanligt att det uppdagas först när nya vårdgivaren träffar patienten att de inte har förutsättningar att hantera patienten i fråga. 

Lotsningen blir svårare. 

Det som sker efter en operation är också viktigt. För de som har en livslång process efter operation är det inte lämpligt att blanda in vårdgarantin. Ögonpatienter med glaukom som kräver återbesök. "Vårdgarantin är de enklaste patienterna som får vård först. Resten blir kvar i köerna".

Alla patienter/tillstånd kanske inte lämpar sig för lotsning, tex kroniskt sjuka. 

Den offentliga vården måste finnas med i ett framtida system (inte bara privata där mycket av kapaciteten finns idag). 

Offentliga vården med sin lediga kapacitet behöver komma in. Risk att privat privata vårdgivare flaggar för sin lediga kapacitet. 

Idé: Börja med de enklare processerna, t ex inom ortopedi (exempelvis höftoperationer). 

Vilka mått på kapacitet/belastning skulle vara bra att se när du söker efter alternativa vårdgivare?

Respondent 8

• I region Halland har patienten en aktiv roll i hänvisningsprocessen (tar själv kontakt med vårdgarantiservice).
• Vårdlotsen har inte alltid tillgång till den medicinska information som behövs för att kunna hänvisa patienten. Också önskvärt att kunna överföra medicinsk information till mottagande enhet, framförallt för att undvika att patienter nekas. Borde vårdlotsfunktion ligga närmre kliniken för att t ex få tillgång till journal och remiss?
• Ett vårdsöksystem skulle initialt kunna ta sikte på ett urval av "enkla" åtgärder, t ex inom ortopedin. En pilot. Ta med till framtida intervjuer, efterfråga tips på lämpliga områden för en pilot.
• Finns en oro att ett framtida vårdsöksystem skulle kunna påskynda personalförflyttning till den privata vården. "Den offentliga vården måste finnas med i ett framtida system." 
• "Vården är svår att digitalisera". Allt täcks inte av kodverk.
• Historiska väntetidsdata är inte särskilt värdefulla för att uppskatta ledig kapacitet. 
• Låg kunskap om olika kodverk. Tänker mer i form av breda Google-sökningar (t ex arm, knä, höft osv).
• Positiv till att införa kodning (tillägg av metadata) i en avtalsprocess.