Versions Compared

Key

  • This line was added.
  • This line was removed.
  • Formatting was changed.

...

OmrådeSlutsatsAnledning
VäntetiderKapacitet bör inte rapporteras manuellt.

Detta tar tid från regionernas verksamhet

Det har försökts från väntetider.se, men efterlevs inte

Uppgifter som rapporteras in är ofta av "fingret i luften" karaktär

VäntetiderKapacitetsmått som närmast kan tillgodose "ledig kapacitet i realtid" är frekvent uppdaterade väntetider

Ledig kapacitet i form av operationstider, lediga tider eller liknande finns inte att tillgå i regionerna. Framtagning av sådan information kräver samkörning av många olika källor och kunskap om personalläge m m. 

Beräkning av väntetider och tillgång till vårdproduktionsdata över tid kan bidra till att kunna göra säsongsanalyser som är oberoende av tillgång till ex. personalinformation.

Bekräftas av flertalet respondenter.

Väntetider

Väntetider bör beräknas mellan två mätpunkter för ett vårdkontakts-id


Väntetider

Inrapportering av produktionsdata för att tillgodose väntetidsberäkning i "Väntetider i vården", PAR och andra system (eg. Vårdsöksystem) bör samordnas för att avlasta vården och regionerna.


Väntetider

Väntetider bör beräknas mot den "enhet" som man önskar följa upp emot. I ett vårdsöksystem t ex bör en väntetid beräknas för en specifik vårdtjänst. Det bör även informatiskt finnas stöd för att konsolidera och skära väntetider på andra ledder. 


En översyn över vilka kodverk som används vid rapportering av produktionsdata och hur denna översätts i utdataplattformar och mottagande system bör därför göras.


Utbud

En statlig aktör bör ta ansvaret att skapa en nationell struktur och riktning för vårdinformatik och användande av kodverk. 

  • Hur ska vårdens tjänster beskrivas?
  • Hur ska vårdens utförande rapporteras?
  • Hur ska nationella kodverk tolkas och implementeras?
  • På vad ska vårdens följas upp?
  • Kan något/några kodverk konsolideras/anpassas?
  • Utvärdera behov av nationella grundata/specifikationer

Utbud

AvtalStaten bör ta ansvar för att bygga ett avtalsindex, inte en avtalsdatabas. Hantering av avtalsprocessen och avtalsdokument ska fortsatt ske i regionerna. Ett statligt avtalsindex ska enbart samla grundläggande avtalsinformation och göra denna sökbar.
Avtal

För att få ut ett stort värde från ett statligt avtalsindex måste regionerna ensa utformandet av sina vårdavtal avseende framförallt vilka kodverk som används för att beskriva avtalad vård. Idag förekommer ett 10-tal olika kodverk i vårdavtalen (eg. HSA, MVO, ICD, KVÅ, regionala kodverk, Snomed, SNI etc)

En statlig aktör bör åta sig samordning på detta område och erbjuda stöd för att kunna översätta och/eller kravställa hur avtalat utbud ska beskrivas.


Väntetider

PAR kan inte tillgodose ett vårdsöksystems behov i dagsläget:

  • Det saknas tekniska API:er
  • Det har för låg inrapporteringsfrekvens (3 månaders eftersläpning)
  • Det saknas lagligt stöd för att hämta information från PAR 
  • Inrapporteringen och informationen är inte komplett (saknas ex. primärvårdsdata)

VäntetiderDen mätpunktsmodell som ligger till grund för inrapporteringen till Väntetider i vården bör återanvändas och de två första intervallen bör ligga till grund för de väntetider som är av intresse för ett Vårdsöksystem.SKR:s modell lyfts även fram i Socialstyrelsens rapport.
Väntetider

Väntetider i vården (SKR) kan inte tillgodose ett vårdsöksystems behov i dagsläget:

  • Det saknas tekniska API:er
  • Det saknas information om hur ViV kommer hanteras med avseende på IMY:s granskning
  • Det saknas beslut om hur ViV och PAR kommer förhålla sig med avseende på Socialstyrelsens rapport. (Om ViV kommer finnas kvar)
  • Det är för låg inrapporteringsfrekvens
  • Mappning mot aktiviteter och gamla kodverk för åtgärder är inte ändamålsenligt eller enligt nationell standard.

VäntetiderVäntetider i vården (SKR) som källa är inte förenligt med en lösning i statlig regi
Organisation