Inledning

Den föreslagna arkitekturen för federationsinfrastrukturen bygger på en medveten uppdelning i tre separata men samverkande delar: tillitshantering, teknisk federationsinfrastruktur och digital samverkan. Denna uppdelning är grundad i behovet av modularitet, skalbarhet och återanvändbarhet, där varje del har ett tydligt ansvar och kan utvecklas, styras och utnyttjas oberoende av de andra.

Syftet med separationen är att möjliggöra:

• Självständig användning: Varje del ska kunna användas isolerat i kontexter där inte hela infrastrukturen behövs. Exempelvis kan teknisk federation användas utan centralt tillitsramverk, eller tillitshantering återanvändas i en lokal samverkan.

• Flexibel samverkan: Arkitekturen stödjer olika samverkansformer – från punkt-till-punkt till sektorsövergripande ekosystem – utan att tvinga in parterna i en viss teknisk lösning eller tillitsmodell.

• Oberoende livscykelhantering: Varje del kan utvecklas i sin egen takt. Tekniska förändringar i federationens metadatahantering behöver inte påverka hur tillitsnivåer definieras, och vice versa.

• Tydlig ansvarsfördelning: Rollerna och komponenterna i infrastrukturen kan organiseras så att olika aktörer ansvarar för olika delar, vilket gör det lättare att hantera delegering, jäv, och säkerhet.

Drivkrafter och principer

Arkitekturen för federationsinfrastrukturen bygger på övertygelsen att en bred, generisk och standardiserad teknisk grund är nödvändig för att möjliggöra varierad och långsiktigt hållbar digital samverkan. Det innebär att tekniken inte utformas för enskilda scenarier, utan istället för att vara återanvändbar, skalbar och flexibel, så att många olika tillämpningar – både nuvarande och framtida – kan byggas ovanpå den.

Drivkrafter

1. Behov av sektorsövergripande samverkan
   Digital samverkan sker alltmer mellan olika sektorer, domäner och aktörer. En gemensam teknisk grund minskar behovet av anpassning och dubblering, och möjliggör att tillit och interoperabilitet kan skalas över gränser.

2. Minskad integrationsbörda och kostnad
   Genom att etablera en gemensam federationsinfrastruktur kan nya tillämpningar återanvända befintliga mekanismer för autentisering, attribututbyte och policyverifiering – istället för att bygga egna ad hoc-lösningar för varje projekt.

3. Främjande av innovation och decentralisering
   Genom att tillhandahålla en stabil och bred teknisk plattform kan olika verksamheter – offentliga såväl som privata – bygga egna tjänster och lösningar som samtidigt är fullt kompatibla med federationens ramverk.

4. Stöd för livscykelhantering och förändringstryck
   Arkitekturen möjliggör att olika delar (tillitsramverk, teknisk federation, tillämpningar) kan vidareutvecklas i olika takt utan att skapa ömsesidiga beroenden som hämmar förändring.

Principer

1. Tekniken som gemensam grund
   Den tekniska federationsinfrastrukturen ska vara så generisk och standardiserad som möjligt, med stöd för moderna protokoll (OIDC, OAuth2, OpenID Federation) som redan används globalt. Det säkerställer brett stöd, verktygsstöd och möjlighet till interoperabilitet.

2. Tillämpningar som separata lager
   Federationens teknik ska inte låsa tillämpningarna i specifika verksamhetsområden. Istället ska olika tillämpningar – t.ex. vårdinformationsdelning, skoltjänster, e-förvaltning – kunna bygga egna regler, krav och affärslogik ovanpå samma tekniska grund.

3. Skalbarhet genom distribuerad tillit
   Tillitsankare, Anslultningspunkter och Tillitmärkesutfärdare möjliggör en federation där ingen central aktör behöver kontrollera allt. Detta stöder nationell skala utan att skapa flaskhalsar.

4. Återanvändbarhet och interoperabilitet
   Arkitekturen ska uppmuntra återanvändning av komponenter – t.ex. legitimeringstjänster eller attributkällor – i flera tillämpningar. Samma intyg ska kunna användas i olika domäner, vilket minskar fragmentering.

5. Modularitet och oberoende delar
   De tre huvuddelarna (tillitshantering, teknisk federation, digital samverkan) ska kunna införas, styras och nyttjas oberoende av varandra, vilket möjliggör stegvis införande och anpassning efter behov.

Summering

Den föreslagna arkitekturen är uppdelad i tre tydliga och samverkande delar: tillitshantering, teknisk federationsinfrastruktur och digital samverkan. Syftet med uppdelningen är att möjliggöra modularitet, oberoende utveckling och flexibel användning, där varje del kan införas och nyttjas separat eller tillsammans beroende på behov.

Arktitekturell indelning av infrastrukturen

...