...

1. Med ”tillitsmärke” menas därmed ett stämplat intyg där texten (data som stämplats) utgörs av vissa delar av en aktörs metadata – delar av den helhet av metadata som den Federationsområdesansvarige stämplat i syfte att skapa ett bevis för vad som är en viss parts samlade metadata.
2. Experter på teknik, arkitektur och verksamhetsutveckling är kreativa och ser många nya möjligheter att lösa tidigare manuella uppgifter strukturerat och automatiserat.

3. Juristens Juristers och verksamhetsansvarigs roll blir istället att verksamhetsansvarigas roll är bl.a  att sätta gränser och fördela ansvar efter att det tydliggjorts ha tydliggjort inom vilka gränser något nytt ska användas och vem som ska ansvara för vad.

4. Endast metadata av betydelse för behörighetskontroll:? Min tanke är att det verkar gå att fördela ansvar korrekt och att uppfatta det som en naturlig del av en behörighetsinfrastruktur om nya stämplade intyg (beträLande införs, som innehåller uppgifter/data som ingår i utgör en delmängd av den metadatasträng som operatör stämplat) införs beträffande en federationsområdesansvarig har stämplat, och utgör uppgifter som krävs behövs för en juridisk behörighetskontroll, dvs. för att kunna genomföra kontroller tillräckliga kontroller av en medarbetares eller en digital aktörs juridiska behörighet. Även Även beskrivande metadata bör således få införas enligt standard i den mån det krävs för själva kontrollen av juridisk behörighetden juridiska behörigheten.

5. Användning av metadata för att på annat sätt stödja en digital tjänst handläggningen av ett ärende i den digitala tjänsten än att förenkla och automatisera kontroll av juridisk behörighet hör inte primärt till en behörighetsinfrastruktur.

a) Det är något helt annat om vi, generellt för hela behörighetsinfrastruklturen, ska utforma stöd via metadata för att

i) ingå tilläggsavtal rörande digitala tjänster,ii) producera och förmedla bevis exempelvis för att

...

- uppfyller tillräckliga säkerhetskrav för att kunna erbjudas direktåtkomst till en viss digital tjänst hos en vårdgivare.

ii) ingå tilläggsavtal rörande digitala tjänster,

b) Det uppkommer helt nya (omfattande) kan uppkomma nya partsförhållanden vid en sådan vidgad användning och det kan antas bli komplicerat och tidskrävande att utforma en reglering för en så omfattande hantering.

Användning av metadata inom EHM

Följande exempel beskrevs vid mötet – fritt tolkatVid vårt möte den 8 oktober beskrevs följande två exempel översiktligt.

Två vårdgivare kommunicerar

En läkare hos vårdgivare A vill ha åtkomst till en journalhandling hos vårdgivare B och läkaren finner att de juridiska förutsättningarna är uppfyllda för att få ta del av handlingen. Det är då tillräckligt för vårdgivare B att kunna kontrollera från vilken vårdgivare (vilket system) anropet kommer och att ett tillitmärke utfärdats för vårdgivare av (så som planeras)vårdgivaren. Informationsutbytet bygger därmed på att vårdgivare B litar på vårdgivare A:s hantering av behörigheter för åtkomst till A:s vårdsystem; alltså organisationstillit. Den planerade behörighetsinfrastrukturen behövs därmed endast för att säkerställa Jag uppfattade beskrivningen så att en behörighetsinfrastruktur därmed bara behöver erbjuda

1. rätt adress och nyckel för att det ska kunna kontrolleras från vilken aktör kommunikationen kommer, och
2. stöd för att kommunicera ett tillitsmärke.

Frågan blir om detta är juridiskt korrekt. att kommunicera tillitsmärket (Henric, vad fattas)

Kommunikation med den nationella läkemedelslistan (NLL)

...