...
Vad menas med behörighetskontroll
Hur projektet hos Digg uppfattat frågan
- Digg har uppfattat sitt uppdrag så att myndigheten, när den nya infrastrukturen finns på plats, ska ansvara för tillgången till infrastruktur och tjänster för juridisk behörighetskontroll.
- Digg har vidare definierat juridisk behörighetskontroll som en granskning av om en medarbetare, i juridisk meninga) är
- är behörig att agera för angiven huvudmans räkning
- , eller
- har en yrkesroll som innefattar en rätt att agera på det sätt som sker.
- Till detta har tillagts följande, "eller c)
- deltar i verksamhet hos huvudmannen där medarbetaren behöver vidta en åtgärd eller agera på annat sätt", med tanke på att hantera behov som rör elever vid skola, även om det i den delen inte handlar om en juridisk behörighet att agera för annan eller en yrkesroll i egentlig mening utan bara om att få direkt tillgång till system.
Denna
3. Den huvudsakliga begränsning till a- och b-fallen har att göra med vad jurister brukar mena med behörighetskontroll
...
.
| Den fråga som ställs | Hur den bedöms |
|---|---|
| a. Vilken fysisk person har agerat? | Härvid används underskrifter, legitimationshandlingar, m.m. — inom Infrastrukturen e-legitimation |
| b. För egen eller för annans räkning? | I vems namn har personen agerat? Här används t.ex. firmateckning för att klargöra att åtgärden vidtagits i egenskap av företrädare för annan — inom Infrastrukturen identifieras Huvudmannen |
| c. Är den som agerar, behörig? | Här används protokollsutdrag, registreringsbevis (visar firmateckningsrätt), fullmakter och liknande dokument — inom Infrastrukturen ett automatiserat stöd |
2. Tanken har också varit att behörighetskontroll ska ske inom vedertagna juridiska ramar – det vill säga hur det går till enligt lag, förordning och rättspraxis. Det beror på att uppdraget är att etablera en nationell infrastruktur och det en jurist i första hand tänker på när den behörighetskontroll sker är registreringsbevis från Bolagsverket och fullmakter. Vi parkerar dessutom den här viktiga frågan om behörighetskontroll av en digital aktör, exempelvis en robot, för att hantera den i senare avsnitt.
3. När ett mål eller ett ärende kommer in till en myndighet ska först en formell prövning ske, bland annat av om den som agerar är behörig att göra det (t.ex. att initiera ett ärende hos en myndighet, exempelvis genom att använda en digital tjänst). Finns inte sådan behörighet avvisas målet (efter att tillfälliga getts att styrka sin behörighet). En handläggning i sak (t.ex. en sekretessprövning eller en ändamålsprövningsprövning enligt registerförfattning) ska äga rum först efter att dessa formalia har klarats av.
3. Samma mönster följs i princip genom att en digitala aktör, exempelvis en robot, inte ska få använda en digital tjänst om den tillhandahåller uppgifter som är juridiskt skyddade annat än om en kontroll som bedöms vara juridiskt tillräcklig har ägt rum av robotens behörighet att agera för "huvudmannen".
4. Jag tror att vi alla har tänkt att den nya infrastrukturen inte ska användas för att handlägga själva ärendet, t.ex. om en handling ska lämnas ut utan hinder av sekretess.
5. Frågan blir då vad som gäller för behörighetskontroll i de två exempel som beskrivits i avsnitten 3.1 och 3.2.
Andra regler gäller för behörighetskontroll inom hälso- och sjukvård
2. en digital aktör som utför en uppgift för en huvudmans räkning, i juridisk mening, är behörig att agera på det sätt som sker.
...