Versions Compared

Key

  • This line was added.
  • This line was removed.
  • Formatting was changed.

...

Table of Contents

Inledning

Uppdrag

Arbetsgruppen har i uppdrag att skapa en gemensam och hållbar grund för hantering av behörighetsattribut i federativa och sektorsgemensamma sammanhang.

Syftet är att bidra till en enhetlig, interoperabel och långsiktigt förvaltbar modell som kan användas av kommuner, regioner och nationella aktörer.

Uppdraget omfattar att:

...

Not: Arbetet ska resultera i en sammanhållen struktur som möjliggör både praktisk tillämpning och långsiktig utveckling. Arbetet ska kunna verifieras. Exempel på verifiering är Nationell Läkemedelslistan och elektronisk underskrift.

Principer för uppdragets leverabler

...

Rekommendera selektiv användning

  1. Attributsdefinitionskatalogen beskriver möjliga attribut. Vid varje enskilt användningstillfälle ska endast de attribut som är relevanta för ändamålet användas - val av attributprofil och styrning av vilka attribut som fylls i.

Avgränsningar

...

Användningsfall

Nedan listas ett antal användningsfall som vi använder som utgångspunkt i arbetet med behörighetsattribut. Syftet är att belysa olika organisatoriska och federativa situationer där identitet, hemvist, utfärdare och företrädd organisation kan skilja sig åt.

Exemplen är hämtade från kommunal verksamhet men kan kompletteras med mönster från andra verksamheter.

Direkt anställning och extern e-tjänst

Agneta har en e-tjänstelegitimation som är utfärdad av Lunds kommun, där hon är anställd.
I sin roll som lärare i Lunds kommun vill hon logga in och använda en e-tjänst från Skolverket.

Gemensam IT-organisation som utfärdare

Görans e-tjänstelegitimation är utfärdad av SML-IT, som är gemensam IT-organisation för flera kommuner.
Göran är anställd som bygglovshandläggare i Lysekils kommun och vill logga in i en e-tjänst från Lantmäteriet.

Flera organisatoriska dimensioner (utfärdare, hemvist och uppdrag)

Lars har en e-tjänstelegitimation utfärdad av Höglandets IT-förbund.
Han är anställd på Aneby kommuns miljökontor som livsmedelsinspektör.
För närvarande utför han ett uppdrag åt Jönköpings kommun och har inom ramen för detta genomfört en inspektion. Han ska nu logga in i Livsmedelsverkets e-tjänst.

Denna uppsättning användningsfall hjälper oss att pröva hur behörighetsattribut behöver beskriva:

  • Utfärdande organisation
  • Hemorganisation/anställning
  • Företrädd organisation i aktuellt uppdrag
  • Roll och mandat i den specifika situationen

...

titleOrganisatorisk dimension

Ett viktigt attribut som kan hänföra sig till den organisatoriska dimensionen är orgAffiliation. En person kan ibland agera inom ramen för sin organisatoriska tillhörighet, ibland handlar det om uppdrag. Ett sätt att skilja på detta är att e-tjänsten kan specificera specifika attribut som till exempel userOrgAffiliation när det handlar om organisation och orgAffiliation när det handlar om uppdrag.

Info
titleAttribut från e-legitimationen

Om en e-tjänst vill nyttja en e-legitimation utan att använda kataloguppslag är det nödvändigt att från e-tjänstens perspektiv kunna peka ut attribut som hänför sig till e-legitimationen. I det fallet kan det vara så att intygsutfördaren inte har tillgång till katalogen eller att det helt enkelt är en onödig omväg. I utgivning av en e-legitimation kan det vara tvunget att säkerställa att identiten härrör från e-legitimationen, inte från katalogen, attributkällan.

Förvaltningsstruktur

För att säkerställa långsiktig hållbarhet, interoperabilitet och tydligt ansvar behöver attributsdefinitioner och attributprofiler förvaltas i en definierad struktur med tydliga roller och mandat.

Förvaltningsmodellen bygger på två styrnivåer:

...

  1. Tar in behov av nya och förtydligade attributsdefinitioner från aktörer inom en sektor
  2. Förvaltar domänspecifika attribut i den nationella katalogen med attributsdefinitioner
  3. Lyfter behov gällande gemensamma attribut till nationell koordinator

För att kunna etablera samverkan via en digital tjänst krävs att den tjänsteproducerande parten kan genomföra ett automatiserat behörighetskontroll. Underlag för sådan kontroll ges i regel i form av utfästelser från tredje part baserat på e-legitimering eller annan inloggningsmekanism. För systemaktörer används ofta certifikat som påstår att innehavaren av certifikatet har en viss identitet. Utfästelserna (eller påståendena) om identiteter och behörighetsgrundande information för anropande system och eventuell bakomliggande fysisk användare taggas som olika attribut, paketeras enligt en attributprofil, och förses med en digital stämpel av den part som står som garant för påståendets riktighet.

draw.io Diagram
borderfalse
diagramNameNamnlöst diagram-1773822493982
simpleViewerfalse
width
linksauto
tbstyleinline
lboxtrue
diagramWidth558
height467
revision6


Fokus för detta dokument är att beskriva hur arbetet med att definiera attribut och attributprofiler bör drivas framgent för att främja nationell och internationell interoperabilitet och för att underlätta för samhällets digitalisering avseende behörighetskontroller.

Uppdrag

Arbetsgruppen har i uppdrag att skapa en gemensam och hållbar grund för hantering av behörighetsattribut i federativa och sektorsgemensamma sammanhang.

Syftet är att bidra till en enhetlig, interoperabel och långsiktigt förvaltbar modell som kan användas av kommuner, regioner och nationella aktörer.

Uppdraget omfattar att:

  1. Behörighetsattribut
    Ta fram en struktur för hur behörighetattribut namnges och beskrivs

  2. Attributprofiler

  3. Förvaltningsstruktur
    Definiera hur behörighetsattribut och attributprofiler kan förvaltas över tid, inklusive roller, ansvar, styrande principer och beslutsprocesser. Förvaltningsmodellen ska tydliggöra ägarskap, förändringshantering och samordning mellan berörda aktörer.

  4. Ta fram behörighetsattribut och attributprofiler för exemplifierade domäner
    Identifiera och definiera ett första urval av behörighetsattribut inom några utvalda domäner. Dessa ska fungera som konkreta exempel och kunna användas för att pröva struktur, semantik och tillämpning.

Not: Arbetet ska resultera i en sammanhållen struktur som möjliggör både praktisk tillämpning och långsiktig utveckling. Arbetet ska kunna verifieras. Exempel på verifiering är Nationell Läkemedelslistan och elektronisk underskrift.


draw.io Diagram
borderfalse
diagramNameCopy of Namnlöst diagram-1773822493982
simpleViewerfalse
width
linksauto
tbstyleinline
lboxtrue
diagramWidth861
height581
revision10

Principer för uppdragets leverabler

  1. Respektera gjorda investeringar i dagens attributanvändning
    1. De behörighetsattribut som används inom olika sektorer idag kommer inte sluta användas bara för att en statlig myndighet hittar på en bättre variant. Förbättringar kommer ske över tid.
    2. Attributsdefinitioner behöver kunna markeras som "deprecated" (en avrådan från användning) och kopplas till rekommenderat alternativ
    3. De komponenter som tar behörighetsbeslut utifrån tillförda behörighetsattribut bör ha vetskap om alternativa attributsdefinitioner 

  2. Favorisera brett förankrade attributsdefinitioner framför att skapa nya
    1. Behörighetsattribut ska i första hand utgå från etablerade och registrerade standarder (exempelvis IANA, OID eller motsvarande internationella register).
    2. Nya attribut ska endast definieras när befintliga standarder inte täcker behovet.

  3. Rekommendera selektiv användning

    1. Attributsdefinitionskatalogen beskriver möjliga behörighetsattribut. Vid varje enskilt användningstillfälle ska endast de behörighetsattribut som är relevanta för ändamålet användas.

Avgränsningar

  1. Exakt hur behörighetsattribut uppstår i e-legitimationer eller attributkällor beskrivs inte här. Tilliten till attributen löser vi i federationen. Se Referenser för exempel på behörighetsmodeller.

  2. Tekniska mekanismer för informationsförsörjning av, och hantering av, behörighetsattribut beskrivs inte av detta dokument.

Exemplifierande användningsfall

Nedan listas ett antal användningsfall som vi använder som utgångspunkt i arbetet med behörighetsattribut. Syftet är att belysa olika organisatoriska och federativa situationer där identitet, hemvist, utfärdare och företrädd organisation kan skilja sig åt.

Exemplen är hämtade från kommunal verksamhet men kan kompletteras med mönster från andra verksamheter.

Direkt anställning och extern e-tjänst

Agneta har en e-tjänstelegitimation som är utfärdad av Lunds kommun, där hon är anställd.
I sin roll som lärare i Lunds kommun vill hon logga in och använda en e-tjänst från Skolverket.

Gemensam IT-organisation som utfärdare

Görans e-tjänstelegitimation är utfärdad av SML-IT, som är gemensam IT-organisation för flera kommuner.
Göran är anställd som bygglovshandläggare i Lysekils kommun och vill logga in i en e-tjänst från Lantmäteriet.

Flera organisatoriska dimensioner (utfärdare, hemvist och uppdrag)

Lars har en e-tjänstelegitimation utfärdad av Höglandets IT-förbund.
Han är anställd på Aneby kommuns miljökontor som livsmedelsinspektör.
För närvarande utför han ett uppdrag åt Jönköpings kommun och har inom ramen för detta genomfört en inspektion. Han ska nu logga in i Livsmedelsverkets e-tjänst.


Denna uppsättning användningsfall hjälper oss att pröva hur behörighetsattribut behöver beskriva:

  • Utfärdande organisation
  • Hemorganisation/anställning
  • Företrädd organisation i aktuellt uppdrag
  • Roll och mandat i den specifika situationen


Info
titleOrganisatorisk dimension

Ett viktigt attribut som kan hänföra sig till den organisatoriska dimensionen är orgAffiliation. En person kan ibland agera inom ramen för sin organisatoriska tillhörighet, ibland handlar det om uppdrag. Ett sätt att skilja på detta är att e-tjänsten kan specificera specifika attribut som till exempel userOrgAffiliation när det handlar om organisation och orgAffiliation när det handlar om uppdrag.


Info
titleAttribut från e-legitimationen

Om en e-tjänst vill nyttja en e-legitimation utan att använda kataloguppslag är det nödvändigt att från e-tjänstens perspektiv kunna peka ut attribut som hänför sig till e-legitimationen. I det fallet kan det vara så att intygsutfördaren inte har tillgång till katalogen eller att det helt enkelt är en onödig omväg. I utgivning av en e-legitimation kan det vara tvunget att säkerställa att identiten härrör från e-legitimationen, inte från katalogen, attributkällan.


Behörighetsattribut

Namnsättning (identifiering) av attribut

Vid identifiering av attribut eller andra semantiska objekt i en interoperabel infrastruktur används i regel formaten Object Identifier (OID) och HTTP-URI.

Info
titleRegler och rekommendationer

Inom en federation och/eller vid federationsspecifik attributidentifiering

Notera att vissa attribut alltid föds från en nationellt gemensam källa (tex Skatteverkets Navet, Socialstyrelsens HOSP-register). Attributdefinitionerna för dessa attribut hanteras också via en domänkoordinator, även om parten ansvarig för källan har mycket att säga till om.

Exempel på domäner

DomänKoordineringsansvarig i Sverige
HealthE-hälsomyndigheten
SkolaSIS
Forskning och högre utbildningarSUNET
TransportTransportstyrelsen

Exempel på förvaltningsstruktur - Transportsektorn

  1. Ledningsaktören (Digg) utser Transportstyrelsen till domänkoordinator för Transport-domänen.
  2. Transportstyrelsen är domänkoordinator
    1. Transportstyrelsen ansvarar även för attributkällor för vissa domänunika attribut - tex fordonsägare i Fordionsregistret.
    2. Trafikverket ansvarar för andra centrala attributkällor inom Transport-domänen och koordinerar tillhörande attributsdefinitioner med Transportstyrelsen - tex registreringsinformation om enskild väg.

Modell för attributs definition och användning

...

Namnsättning (identifiering) av attribut

Info

Inom en federation och/eller vid federationsspecifik attributidentifiering gäller följande regler och rekommendationer för attributnamn:

  1. Attribut BÖR exponeras och refereras med den attributreferens som definieras i en attributprofil som erkänns av federationens medlemmar.
  2. Attribut BÖR primärt identifieras med HTTP-URI
  3. Attribut BÖR INTE identifieras med OID i federativ kommunikation
  4. Attribut KAN identifieras med en OID

...


Expand
titleUnderlag ...

Object Identifier (OID)

...

En OID

Object Identifier (OID)

...

som URN (t ex urn:oid:2.5.4.42) är en globalt unik och hierarkiskt strukturerad identifierare bestående av en numerisk sträng enligt ITU-T X.660 / ISO/IEC 9834.

En OID:

  • SKA vara globalt unik.
  • SKA entydigt identifiera ett och samma semantiska objekt.
  • FÅR INTE återanvändas för att identifiera ett annat semantiskt objekt.
  • BÖR betraktas som den normativa och långsiktigt stabila identifieraren.

OID definierar den semantiska identiteten oberoende av teknisk representation eller kontext.

OID ägs och förvaltas i ett OID-träd. Är stabil över tid och används för:

  • Semantisk entydighet
  • Standarder
  • Långsiktig interoperabilitet

OID svarar på frågan om vad något är:

”Exakt vilket begrepp pratar vi om, oavsett kontext?”

HTTP-URI

En HTTP-URI är en kontextuell identifierare som används inom en specifik modell, profil eller implementation för att referera till ett objekt som definieras av en OID.

En HTTP-URI:

  • KAN vara en sträng, URI, kortkod eller annan lokal identifierare.
  • SKA entydigt mappa till exakt en OID inom den kontext där den används.
  • FÅR INTE användas för att referera till olika OID:er inom samma kontext.
  • KAN ändras över tid utan att objektets semantik förändras, förutsatt att mappningen till OID kvarstår.

En HTTP-URI är inte i sig en global semantisk identifierare.

En HTTP-URI förvaltas inom ramen för en specifik specifikation, federation eller implementation.

HTTP-URI svarar på frågan om hur begreppet fungerar här och nu:

”Hur refererar vi till det här begreppet i just den här modellen eller profilen?”

Relationen mellan OID och HTTP-URI

Följande princip gäller: En HTTP-URI refererar till ett objekt vars semantiska identitet definieras av en OID.

En HTTP-URI utgör en kontextuell identifierare som används inom en viss modell eller implementation. Den pekar på en OID, vilken utgör den globala och långsiktigt stabila identifieraren för objektet. OID:en är i sin tur knuten till den formella semantiska definition som entydigt beskriver objektets betydelse.

Relationen kan beskrivas som en semantisk identifieringskedja:

HTTP-URI → OID → Semantisk definition

Den semantiska definitionen är således knuten till OID, inte till HTTP-URI.

OID definierar objektets identitet.

HTTP-URI är ett kontextuellt alias.

...

Interoperabilitetsanalys

OID utgör den globala semantiska identifieraren, men saknar i sig den kontextuella precisering som krävs för interoperabilitet inom en federation.

Samma OID kan användas i flera federationer men ges olika kontextuell innebörd beroende på:

  • tillitsramverk
  • källa till uppgiften
  • identitetsprocess
  • ansvarig part

Ett exempel

OID 2.5.4.10 identifierar begreppet organizationName på en generell semantisk nivå.

Dock gäller:

  • I Sweden Connect den organisation som har anskaffat e-legitimationen för sin medarbetare (är kopplad till utgivningsprocessen).
  • I Sambi användarens hemorganisation utifrån kataloguppgifter om medarbetarens tjänstgöring (är kopplad till anställning eller uppdrag).
  • I Skolfederation eller SWAMID kan motsvarande attribut ha annan källa och annan tillitsgrund.

Det är således inte OID:en i sig som definierar attributets interoperabla betydelse inom federationen, utan den federationsspecifika HTTP-URI och dess profildefinition.

OID säger:

Detta är attributtypen enligt ett generellt schema.

HTTP-URI i federationen säger:

Detta attribut har denna specifika semantik enligt federationens regelverk.


Attributkategorier

Detta avsnitt syftar till att redogöra för attributtyper i federativa infrastrukturer för användning mellan organisationer eller över landsgränser. Målet är att etablera en modell som skapar semantisk tydlighet och utgör en tillförlitlig grund för beslut.

Alla attribut är inte av samma slag. Attribut kan exempelvis:

  • Avse individen som sådan,
  • Uttrycka en teknisk representation av individen,
  • Definiera en relation kopplad till individen
  • Ange ett mandat som individen har tilldeltas
  • Definiera en rättighet inom vilken individen får agera, eller
  • Beskriva en händelse om autentisering och intygsutgvining.

Dessa är ontologiskt olika. Attribut ska därför kategoriseras efter vad de representerar och efter deras semantiska natur.

Attribut som påverkar åtkomstbeslut får inte blandas med beskrivande eller "dekorativa" attribut.

Attributkategorier

...

Identitetsattribut

...

Representation - lokal

Attribut som beskriver hur hemorganisationen representerar individen.

Info
titleRegler och rekommendationer

Attribut BÖR typas enligt följande:

KategoriBeskrivningExempel på källaExempel på attribut

Identitetsattribut

Attribut som beskriver individens juridiska eller officiella identitet. Det rör sig om egenskaper som tillhör individen oberoende av organisationstillhörighet, roll eller uppdrag. Dessa uppgifter har typiskt sin grund i officiella register och är, relativt sett, långlivade och stabila över tid.Folkbokföringpersonnummer, officiellt namn, födelsedatum.

Representation - lokal

Attribut som beskriver hur hemorganisationen representerar individen.

Det rör sig om identifierande egenskaper som är kopplade till individen och genom vilka denne är känd, identifierbar eller tekniskt representerad inom den egna organisationen. Dessa attribut är organisatoriskt kontextbundna och kan förändras över tid, exempelvis vid byte av roll, system eller organisatorisk tillhörighet.

Hemorganisationens hr-systemuuid, användarnamn, tjänstebeteckning

Representation - federativ

Hemorganisationens tekniska identifierare som används i federationen.

Dessa attribut är säkerhetskritiska och deras stabilitet regleras av federationen. De är inte personliga egenskaper utan tekniska identifieringsartefakter.

Hemorganisationens hr-systemsubject-id, pairwise-id, eduPersonPrincipalName, healthCareProviderHsaId.

Relationsattribut

Attribut som beskriver strukturell koppling mellan individ och en organisation.

Detta är en relation – inte en egenskap hos personen.

Uppdragsgivarens hr- eller verksamhetssystemorganisationsnamn, organisatorisk enhet/avdelning, skolenhetskod, affiliation (t ex personal, elev)

Mandatattribut

Attribut som beskriver att individen representerar en organisation i en viss funktion eller ett uppdrag.

Dessa attribut kan vara tidsbegränsade, transaktionsbundna och representera en funktionell roll.

Mandat är inte samma sak som affiliation.

Uppdragsgivarens hr- eller verksamhetssystemcommissionHsaId, sisSchoolCourseTeacher

Rättighetsattribut

Policybärande attribut som anger vad individen får göra – rätt att använda en resurs eller utföra en handling.
eduPersonEntitlement

Kommunikationsattribut

Attribut som beskriver kanaler genom vilka individen kan kontaktas eller nås.Uppdragsgivarens hr- eller verksamhetssysteme-postadress, telefonnummer, mobilnummer

Transaktionella attribut

Attribut utanför subjektet som beskriver händelser om autentisering och/eller intygutgivning vid en specifik tidpunkt. 

Beskriver händelsen och är inte en egenskap hos individen, snarare tillhör intygsmetadata.

Identitets- och åtkomstintygstjänsteridentifieringens tillitsnivå, transaktionsid, delegeringskedja


Expand

Attributmodell

I federativa miljöer används attribut för att:

  1. identifiera och tekniskt representera individer och systemaktörer,
  2. beskriva organisatorisk tillhörighet,
  3. förmedla mandat och rättigheter, samt
  4. dokumentera förutsättningarna för autentisering och intygsutgivning.

Trots detta behandlas attribut ofta som en enhetlig mängd egenskaper. I praktiken representerar de dock fundamentalt skilda semantiska kategorier. När dessa kategorier inte hålls isär uppstår otydliga behörighetsbeslut, bristande tillitsbedömningar, juridisk osäkerhet och försämrad interoperabilitet, vilket i sin tur försvårar standardisering.

Begreppet organisation är ett tydligt exempel på denna problematik. Det används i flera olika betydelser, exempelvis som:

  1. utfärdare av identitetsintyg vid e-legitimering,
  2. individens organisatoriska hemvist, eller
  3. uppdragsgivare i en specifik handling/situation.

När dessa betydelser sammanblandas uppstår otydlighet i ansvar, mandat och tillit, vilket leder till felaktiga behörighetsbeslut, oklara rättsliga relationer och interoperabilitetsproblem.

Teknisk aktör

Placeholder för subject som kan vara api, api-klienter, etc.

Modell för attributprofiler

...

titleUnderlag ...

Hypotes

Alla attribut är inte av samma slag. Attribut kan exempelvis:

  • Avse individen som sådan,
  • Uttrycka en teknisk representation av individen,
  • Definiera en relation kopplad till individen
  • Ange ett mandat som individen har tilldeltas
  • Definiera en rättighet inom vilken individen får agera, eller
  • Beskriva en händelse om autentisering och intygsutgvining.

Dessa är ontologiskt olika. Attribut ska därför kategoriseras efter vad de representerar och efter deras semantiska natur.

Attribut som påverkar åtkomstbeslut får inte blandas med beskrivande eller "dekorativa" attribut.

Attributmodell

I federativa miljöer används attribut för att:

  1. identifiera och tekniskt representera individer och systemaktörer,
  2. beskriva organisatorisk tillhörighet,
  3. förmedla mandat och rättigheter, samt
  4. dokumentera förutsättningarna för autentisering och intygsutgivning.

Trots detta behandlas attribut ofta som en enhetlig mängd egenskaper. I praktiken representerar de dock fundamentalt skilda semantiska kategorier. När dessa kategorier inte hålls isär uppstår otydliga behörighetsbeslut, bristande tillitsbedömningar, juridisk osäkerhet och försämrad interoperabilitet, vilket i sin tur försvårar standardisering.

Begreppet organisation är ett tydligt exempel på denna problematik. Det används i flera olika betydelser, exempelvis som:

  1. utfärdare av identitetsintyg vid e-legitimering,
  2. individens organisatoriska hemvist, eller
  3. uppdragsgivare i en specifik handling/situation.

När dessa betydelser sammanblandas uppstår otydlighet i ansvar, mandat och tillit, vilket leder till felaktiga behörighetsbeslut, oklara rättsliga relationer och interoperabilitetsproblem.

Teknisk aktör

Placeholder för subject som kan vara api, api-klienter, etc.


Attributprofiler

En uppsättning attribut för en utpekad domän, med utpekad förvaltare (tex sektorsmyndighet)

Förvaltningsstruktur

För att säkerställa långsiktig hållbarhet, interoperabilitet och tydligt ansvar behöver attributsdefinitioner och attributprofiler förvaltas i en definierad struktur med tydliga roller och mandat.

Info

Följande roller och ansvar BÖR etableras:

  1. Nationell koordinator (förslagsvis ledningsaktören för Samordnad identitet och behörighet, Digg)
    1. Äger och förvaltar den övergripande domänstrukturen och tillser att varje domän har en utsedd domänkoordinator.
    2. Tar in behov av nya och förtydligade attributsdefinitioner från domänkoordinatorer
    3. Förvaltar en nationell katalog för attributsdefinitioner
    4. Förvaltar domänoberoende attribut i den nationella katalogen med attributsdefinitioner
    5. Förvaltar ramverk för kvalificering, kvalitetsgranskning och publicering av attributsdefinitioner.

  2. Domänkoordinator (exempelvis sektorsmyndigheter)
    1. Tar in behov av nya och förtydligade attributsdefinitioner från aktörer inom en sektor
    2. Förvaltar domänspecifika attribut i den nationella katalogen med attributsdefinitioner
    3. Lyfter behov gällande gemensamma attribut till nationell koordinator

Exempel på domäner

DomänKoordineringsansvarig i Sverige
HealthE-hälsomyndigheten
SkolaSIS
Forskning och högre utbildningarSUNET
TransportTransportstyrelsen

Notera att vissa attribut alltid föds från en nationellt gemensam källa (tex Skatteverkets Navet, Socialstyrelsens HOSP-register). Attributdefinitionerna för dessa attribut hanteras också via en domänkoordinator, även om parten ansvarig för källan har mycket att säga till om.


Expand
titleUnderlag ...

Exempel på förvaltningsstruktur - Transportsektorn

  1. Ledningsaktören (Digg) utser Transportstyrelsen till domänkoordinator för Transport-domänen.
  2. Transportstyrelsen är domänkoordinator
    1. Transportstyrelsen ansvarar även för attributkällor för vissa domänunika attribut - tex fordonsägare i Fordionsregistret.
    2. Trafikverket ansvarar för andra centrala attributkällor inom Transport-domänen och koordinerar tillhörande attributsdefinitioner med Transportstyrelsen - tex registreringsinformation om enskild väg.


Generiska attribut


Frågeställningar

...