Page History

Vi bedömer att kraven på nyckelhantering, framför allt K5 och K7, behöver differentieras utifrån federationsentitetens roll och tillitsposition. K4 har en tydlig säkerhetsfunktion genom att skydda det privata nyckelmaterialet mot röjning och export. Som K4 är formulerat omfattas dock all signering av Entity Statements av krav på HSM eller motsvarande hårdvarubundet nyckelskydd. Eftersom varje Federation Entity publicerar ett self-signed Entity Configuration, som är ett Entity Statement, innebär detta i praktiken ett krav på hårdvaruskyddad signeringsnyckel för samtliga entiteter i federationen. Konsekvensen av detta behöver vara uttryckligen avsedd och bedömd som proportionerlig.

Säkerhetsnyttan med backup, återställning och flerpersonkontroll för nyckellivscykeln är däremot inte densamma för alla typer av entiteter. För en subordinate entity blir en ny lokalt genererad eller aktiverad nyckel inte betrodd i federationen förrän motsvarande publika nyckel har registrerats och publicerats av dess superior. En antagonist som endast kan påverka den lokala nyckellivscykeln kan därför inte etablera en ny betrodd signing key. Den huvudsakliga konsekvensen är i stället risk för tjänsteavbrott genom exempelvis avaktivering, destruktion eller felaktig rotation av nycklar.

Mot den bakgrunden bör det övervägas om K7:s krav på flerpersonkontroll för samtliga kritiska nyckeloperationer är proportionerligt för alla Federation Entities. För många subordinate entities kan starkt skydd av den aktiva nyckeln, separation mellan administration och användning av nyckeln, spårbarhet samt en kontrollerad key rollover ge ett mer ändamålsenligt skydd.

Även K5:s generella krav på backup bör differentieras. För många subordinate entities är det både enklare och säkrare att generera en ny nyckel och genomföra en kontrollerad rollover än att möjliggöra återställning av samma privata nyckel. För en Trust Anchor kan däremot möjligheten att återställa befintligt nyckelmaterial ha större betydelse för kontinuiteten, eftersom ett nyckelbyte kan kräva koordinering med alla parter som förlitar sig på Trust Anchorn.

Vi föreslår därför att K5 och K7 utformas utifrån vilken risk den aktuella nyckeloperationen faktiskt innebär för federationens tillit och tillgänglighet, i stället för att samma modell för backup, nyckelceremonier och flerpersonkontroll tillämpas på samtliga Federation Entities. K4 bör samtidigt bedömas separat eftersom dess nuvarande formulering i praktiken innebär HSM-skydd för signeringsnyckeln hos varje federationsentitet.