Page History

Respondent 5

Varje region beslutar själva om de ska ha remisskrav. Många regioner har beslutat om att ha det, men region Kalmar har inte gjort det. De vill inte att patienterna ska begränsas av ett remisskrav. Konsekvensen blir att om en patient från Kalmar åker till Sthlm behöver denne inte ha någon remiss med sig (och Kalmar region betalar). Om Sthlms-pat gör motsvarande och kommer till Kalmar behövs remiss för att region Sthlm ska betala för det. 

Vi som region har inte remisskrav på specialistvård. Pat kan söka sig fritt till de som har avtal med någon region (fria vårdvalet). 

Om t.ex. en Sthlm-pat ska få vård i Kalmar och RK behandlar pat och missar att remisskrav finns så får RK ingen ersättning för den vården. 

Pat. har hittat alternativ vård själv - Om kliniken pat hittat har ett avtal kan invånaren själv söka och få vård där (oavsett vart i Sverige). I en del avtal ingår återbesök om komplikationer tillstöter, andra har det inte. Oavsett så har regionen ansvar för sin regions patienter. De behöver hantera dåliga vårdval patienter gör med egenremiss på annan ort, med fria vårdvalet. 

Process för vårdlotsning

Berätta om din dag. Kan du beskriva processen för ett vårdlotsärende. 

(visa processbild)

Region Kalmar har inte riktigt skött sitt uppdrag på så sätt att de inte informerat patienter om vårdgarantin men patienterna börjar bli mer och mer medvetna och hör av sig med frågor kring detta. 

Det finns möjlighet att skicka info/meddelanden till patienter via 1177 och det håller på att utvecklas mer och mer. 

Infon om vårdlotstrutin på intranätet. 

Först söker de vårdgivare inom regionen, därefter sydöstra sjukvårdsregionen (Östergötland och Jönköping har de avtal med), därefter utanför region Kalmar län. 

1. När pat ska lotsas ska pat få ett informationsbrev "Vård utanför Region Kalmar".
2. En remiss utfärdas.
3. Ev anhörigintyg om behov till det finns.
4. Adress dit remiss och bet.förbindelse ska skickas/förmedlas via vårdlotsen.  

VL ansvar: stöd till verksamheterna, stöd i alla frågor som rör vårdgarantin.

När kopplas du som vårdlots in i vårdgarantiärenden? Vem kontaktar dig?

Händer det att patienten kommer till dig med egna förslag på vårdgivare?

Pat får välja vårdgivare OM det finns fler än ett likvärdigt alternativ (Anita). Ibland föreslår pat själv vårdgivare men oftast är det vårdlotsen som föreslår. 

Händer det att vårdpersonal hänvisar till andra regioner utan att ni är inkopplade?

1. 1. I vilka fall händer det?

Brukar flera vårdalternativ presenteras invånaren?

1. 1. Vad brukar fälla avgörandet i vad patienten väljer? (Kan man se någon trend?)
   2. Finns det en ekonomisk aspekt som tas i beaktande för vilket vårdalternativ som presenteras och/eller väljs av invånaren?

Vem/vilka ombesörjer att remiss skickas till nytt vårdalternativ?

Kan remisser nekas?

1. 1. På vilka premisser nekas dessa i så fall?
   2. Vem/vilka/i vilket steg brukar remisser nekas?
   3. Vad händer rent praktiskt när en remiss nekas?

Hur fungerar det med uppföljande vård (t.ex. återbesök efter operation eller inläggningar)?

Muris: Funkar inte så bra inom regionen för man vill gärna ta hand om "sina egna" patienter. 

Antia: Hos oss är det också mycket så att Västervik äger sina patienter, Oskarshamn sina och Kalmar sina. 

Involveras ni som vårdlotsar i "inkommande vård" från andra regioner och i så fall hur?

1. 1. Om inte vårdlotsen gör detta, vem har det ansvaret?
   2. Önskar/efterfrågas någon specifik information i samband med ärenden om "inkommande patienter"?

Vilken del i processen från startat ärende till skickad remiss tar mest tid?

Hur stor del/hur många ärenden som leder till nationell/utomlänshänvisning har ni?

Befintliga system och informationsbehov

Var hittar du information om avtal ni har upprättat gentemot andra vårdgivare?

1. 1. hur hanteras de?
   2. skulle de kunna digitaliseras?

Har du någon känsla/insikt/kunskap om en vårdgivare har ledig kapacitet innan du kontaktar dom?

1. 1. Om ja, hur får du denna information?

Enligt tradition har Kalmar region inte tecknat avtal med privata vårdgivare. Var för sena på den bollen vilket de får lida för. 

Offentliga vården har fullt upp, är egentligen bara till privata vårdgivare man har en chans att skicka patienter. 

Hur får ni vetskap om/information om avtalsvillkor för vårdalternativ ni hittar i andra regioner (ex. ASA, BMI, ålder etc)?

1. 1. Vilken sådan information skulle vara värdefull att få på förhand?

I vilka system jobbar du idag avseende:

1. 1. planering
   2. remittering
   3. för att söka ledig kapacitet
   4. för att hitta kontaktuppgifter

Cosmic 

Nyttjar du väntetider.se?

1. 1. Om ja: vilken information tittar du på då?
   2. Vilken information på väntetider.se är av värde för ditt arbete?
   3. Vilken information saknas/har för dålig kvalitet på väntetider.se?

Händer det/kan det hända att du får möjlighet att skicka patienter till en vårdgivare som i väntetider.se angett ”ledig kapacitet”: 

1. 1. Om inte, vad tror du det beror på?

Brukar du ringa vårdgivare som anger väntetider?

De ser väntetider i realtid i Cosmic. Kopplar in info från väntetider. se för att kunna jämföra med andra vårdgivare. 

Alla regioner och några privata rapporterar in väntetider "just nu" via excelark till SKR. De hamnar till SKR databas (väntetider). Det som presenteras på väntetider.se är mer generell. 

tillkom 22-09-22

Framtid

Vad är ledig kapacitet för dig?

Om du fick önska fritt, hur skulle du vilja att det såg ut m a p

1. 1. arbetsverktyg?
   2. informationstillgång?
   3. samarbete med andra aktörer inom regionen?
   4. samarbete med andra aktörer utanför regionen?

Hade varit toppen att ha ett nationellt system där allt finns samlat. 

• Lätt tillgängligt - så få klick som möjligt, max tre klick! 
• Anita tveksam till patientingång, Muris mer positiv. Vissa delar skulle fungera att ha publikt. Men det skulle behöva vara en begränsad vy.
• "Vart förväntar ni er vart det ska finnas?" Alla ska veta vart vårdsystemet finns. Det behöver inte vara integrerat med journalsystemet utan kan vara en egen tjänst. 
• Privata aktörer ska vara med. Ska vara på samma villkor för offentliga som privata. "Det borde ställas högre krav på de privata, här har SKR varit lama".  
• Kontaktuppgifter ska vara med så man slipper en excel-fil vid sidan av.
• Specialistvård indelat - att man lätt kan komma till rätt ställe istället för att allt presenteras i en lång lista.
• Samkör med egna system, "eftersläpning". Lite som IKEA lagerhantering. Verklighet måste stämma överens med de siffror som presenteras i systemet. De tror det går att göra mycket bättre än i VIV (väntetider i vården). De förväntar sig kanske en uppdatering 1 gång per dygn. Kapacitet i realtid blir svårt säger de.
• Innehålla avtalsflik - alla avtal ska finnas med och vara uppdaterade
• Lättförståeligt
• Alla regioner får samma möjlighet att nyttja privata avtal. 

MVO = Medicinska verksamsamhetsområdet. HSA-katalog kopplat. Under den finns diagnospaketen. 

Vilka mått på kapacitet/belastning skulle vara bra att se när du söker efter alternativa vårdgivare?

Avtalen: Behöver veta vad för typ av operation, vem står för ev komplikationer efter.  

De har inga avtal med några andra så de kan inte ställa några krav/tvinga någon att ta emot deras pat. 

De kan avropa via andras avtal. De får leta efter vems avtal de kan använda. 

De specialiteter som är problematiska/har långa vårdköer är problematiska i hela landet. I rapporteringsverktyget Alla som manuellt rapporterar in i väntetidsdatabasen via rapporteringsverktyget Signe fyller i "ingen ledig kapacitet". 

• Vilka kodverk använder ni?
• Hur ser era digitala avtal ut?
• Hur ser ett riksavtal ut?
• Avtal - är det alltid samma kriterier ni tittar efter eller skiljer det sig mycket åt? T.ex. är det BMI, ASA-klass osv. 

Riksavtal: Det nationella som SKR plockat fram. Gäller vård i hela Sverige. Det ligger alltid som grund. Sedan kommer regionavtalet som går före om man har ett sådant. Regionavtal är det avtal som SÖSR använder främst.  
Mellanlänsavtal: Region Kronoberg samt region Blekinge. Detta avtal gäller även slutenvård (det kan du inte få annars utan remiss/med patientdatalagen).

Sådant som står i avtalen och VL behöver ta del av:

• ASA t.ex. är viktigt att veta i alla avtal.
• Ortopedi tex- den här typen av höftled. Behandling behöver de kunna se.
• Om de tar emot första kontakt/ nybesök, eller enbart åtgärd, behandling (tex operation).
• Vad händer om det uppstår komplikationer tex efter operation- står aktuell vårdgivare för eftervård eller inte
• Rapporterar man till kvalitetsregister?

Dröm om allt skulle finnas med. Avtal. Även detaljer i avtalen.
Första steg: se om det finns avtal med region och om det är giltigt/aktuellt. Men Anita säger att för att komma vidare behöver de veta mer om vad som står i avtalet. Måste ju veta om de täcker det de efterfrågar. "Jag behöver borra ner mig och kunna läsa avtalet". Bara info om att det finns avtal eller inte inom tex ortopedi säger ingenting. Inskannat/PDF funkar, då finns det samlat på samma ställe och det är det viktigaste.  PDF:er har ju sökfunktion vilket är bra.

Vilka har inflytande på avtalens utformning? Privata vårdgivare kommer ibland med förslag på hur avtalen ska se ut. Jurist, medicinska kunnandet och ekonomer krävs för att utforma avtalen. 

Kodverk: Inom hälso och sjukvården finns. Diagnos- och åtgärdskoder brukar sättas efter besök och inför operationer. De känner man alltså inte till i förväg. 

Muris vill ha en samlad bild i vårdsöksystemet, motsvarande det han försöker bygga upp i sitt Excel-ark.