Page History

Respondent 4

Ansvarig för att samordna uppföljning och analys i södra sjukvårdsregionen. Delaktig i implementering av det nya vårdinformationssystemet, SVD (https://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/projekt-och-utvecklingsarbete/sdv/)

Tidigare ansvarig för tillgänglighetsarbetet. Ledde "förra kömiljarden". 

Deltar i diverse samverkansgrupperingar kring kunskapsstyrning på området dataanalys. Jobbar där med strukturerad vårdinformation och personcentrerade vårdförlopp i region Skåne.  

Vårdlotsen hanterar endast patientfall som behöver lotsas utanför regionen. De har en liten andel sådana fall. 

De har tillgänglighetskoordinatorer på sjukhusnivå som sammanträder var 14:e dag. Det är de som lotsar inom regionen. 

Det finns en ett nätverk med tillgänglighetskoordinatorer i södra sjukvårdsregionen. De har mandat att lyfta köer, är centralt organiserade. 

För sjukresor samarbetar man med Skånetrafiken. 

Process för vårdlotsning

Rutin för remisser, en för väntande patienter och en för hur patienter samordnas: https://vardgivare.skane.se/patientadministration/remisshantering-och-rutiner-for-vantande-patienter/#14953

De förutsätter att patienter vill utnyttja vårdgarantin, dvs om väntetiden överstiger 90 dagar vill patienten "samordnas". De inväntar alltså inte att patienten ska kontakta dem innan processen påbörjas. 

I första hand lotsar man inom regionen, därefter södra sjukvårdsregionen (Skåne, Blekinge, Kronoberg & södra Halland) och i sista hand nationellt. 

Vårdlotsen har en kontakt, får information om att utrymme finns för att ta en patient. Sånt som inte går att hitta i något system utan mycket nätverk och direktkontakt. 

När kopplas du som vårdlots in i vårdgarantiärenden? Vem kontaktar dig?

Vårdlotsen träder in när det krävs samordning lotsning utanför Skåne. I första hand södra sjukvårdsregionen. I andra hand nationellt. 

På nationell nivå finns ett vårdlotsnätverk, där dock inte alla regioner ingår. 

Händer det att patienten kommer till dig med egna förslag på vårdgivare?

De föregår patienten. När en patient remitteras och det inte går inom 90 dagar så får patienten information om att de kommer titta på samordning och att patienten får höra av sig om de hellre vill vänta. 

De är transparanta gentemot patienterna kring att det i dagsläget inte finns någon tillgänglig kapacitet (trots lagen). "Vi försöker samordna dig, men har idag ingen tillgänglig kapacitet att samordna dig till". Hon tror det kan förbättra situationen om det går ut enhetlig information kring att detta är ett nationellt problem. 

Händer det att vårdpersonal hänvisar till andra regioner utan att ni är inkopplade?

1. 1. I vilka fall händer det?

Brukar flera vårdalternativ presenteras invånaren?

1. 1. Vad brukar fälla avgörandet i vad patienten väljer? (Kan man se någon trend?)
   2. Finns det en ekonomisk aspekt som tas i beaktande för vilket vårdalternativ som presenteras och/eller väljs av invånaren?

En patient kanske gärna åker till Sthlm för anhörig finns där medan en annan patient vill ha vård så nära hemmet som möjligt. Är en kulturfråga också. För någon i Skåne är 40 mil jättelångt medan det för en patient i norr är det ingenting. 

Vem/vilka ombesörjer att remiss skickas till nytt vårdalternativ?

Kan remisser nekas?

1. 1. På vilka premisser nekas dessa i så fall?
   2. Vem/vilka/i vilket steg brukar remisser nekas?
   3. Vad händer rent praktiskt när en remiss nekas?

Hur fungerar det med uppföljande vård (t.ex. återbesök efter operation eller inläggningar)?

Bra. Drygt 50 000 patienter har samordnats/hänvisats per år inom region Skåne trots pandemiläget. Merparten till privata vårdgivare inom region Skåne.

De har vårdgarantiavtal.

Mer besök än behandlingar lotsas. 

Involveras ni som vårdlotsar i "inkommande vård" från andra regioner och i så fall hur?

1. 1. Om inte vårdlotsen gör detta, vem har det ansvaret?
   2. Önskar/efterfrågas någon specifik information i samband med ärenden om "inkommande patienter"?

Vilken del i processen från startat ärende till skickad remiss tar mest tid?

Hur stor del/hur många ärenden som leder till nationell/utomlänshänvisning har ni?

Befintliga system och informationsbehov

Var hittar du information om avtal ni har upprättat gentemot andra vårdgivare?

1. 1. hur hanteras de?
   2. skulle de kunna digitaliseras?

Har kontaktuppgifter i gemensamt samarbetsrum. 

De har mycket kontakt med Stockholm och VGR. För högspecialiserad vård lotsar de till Örebro, Linköping och Umeå. Mest "friska patienter" som lotsas. 

Har du någon känsla/insikt/kunskap om en vårdgivare har ledig kapacitet innan du kontaktar dom?

1. 1. Om ja, hur får du denna information?

Hur får ni vetskap om/information om avtalsvillkor för vårdalternativ ni hittar i andra regioner (ex. ASA, BMI, ålder etc)?

1. 1. Vilken sådan information skulle vara värdefull att få på förhand?

Olika behov för olika patienter (olika ASA-klasser tex). Behöver tolka och förstå juridiken, avtalsmässigt.

I vilka system jobbar du idag avseende:

1. 1. planering
   2. remittering
   3. för att söka ledig kapacitet
   4. för att hitta kontaktuppgifter

Nyttjar du väntetider.se?

1. 1. Om ja: vilken information tittar du på då?
   2. Vilken information på väntetider.se är av värde för ditt arbete?
   3. Vilken information saknas/har för dålig kvalitet på väntetider.se?

Händer det/kan det hända att du får möjlighet att skicka patienter till en vårdgivare som i väntetider.se angett ”ledig kapacitet”: 

1. 1. Om inte, vad tror du det beror på?

Brukar du ringa vårdgivare som anger väntetider?

Det behövs en jämförbarhet i hur man följer upp väntetider, så att man kan se var utbuden verkligen finns. 

Ersättningsmodeller behöver också enas. 

tillkom 22-09-22

Framtid

Vad är ledig kapacitet för dig?

"De med god produktions och kapacitetsplanering." Ledig kapacitet är inte lika med hög tillgänglighet.

Det handlar om att kunna redogöra för produktionsbehovet, visa siffror på det. 

Hur vet vi att vi har kapacitet? - den information är svårast att få fram. 21 regioner och säkert 50 olika sätt att redovisa det på.

Vi har ett tillgänglighetsproblem i och med att kapaciteten inte räcker till. 

Kan vara lätt att ange vad man har för kapacitet om man hanterar en viss typ av lättare patientfall (tex gråstarr). Privata vårdgivare med avtal med volymtak har oftast bäst koll. Men de kan inte ta vilka patienter som helst, utan hanterar bara lättare, strömlinjeformade grupper. 

Brist på kompetens för att kunna bemanna för att täcka den kö de har i dagsläget. De hinner inte med. Samordningarna har ökat - kanske beror på att vi föregår patienterna - oklart. Annan effekt post pandemiskt vi har sett så är patienter vi plockar in idag är sämre. Många som inte sökt vård under pandemin. Så patienterna har en sämre hälsosituation idag vilket försvårar i samordningshänseende och kräver ofta annan typ av vård än vad som hade krävts normalt.

Planeringen är ofta kortsiktig, ca 30 dagars framförhållning. Sårbart eftersom om någon i personalen blivit sjuk fallerar det. 

Ex på när det kan finnas hög kapacitet: utprovning av hörapparater under pandemin. Målgruppen ville inte komma in. 

De har själva gjort ett arbete "Koordinering och matchning" (mailat oss) där de tagit fram en modell för behov och kapacitet. De tittade då på möjligheterna att ta fram ett automatgenererat sätt att matcha patienter, men såg svårigheter med ett sådant system. Koordinering och matchning (från 2017).

Jobbet kräver mycket dialog med patienter, svårt att göra något automatiskt system som uppfyller behoven. "När man tolkar vårdbehoven krävs fingertoppskänsla. Man behöver förstå komplexiteten." Hon pratar mycket om "vårdmatchning". 

Om du fick önska fritt, hur skulle du vilja att det såg ut m a p

1. 1. arbetsverktyg?
   2. informationstillgång?
   3. samarbete med andra aktörer inom regionen?
   4. samarbete med andra aktörer utanför regionen?

• Förslag på tillägg till syfte till uppdraget: skapa mer jämlik kommunikation och information till patienterna. Informera patienterna om deras rättigheter. Enhetlig information till patienter. På detta område anser hon att det finns mycket att göra. "Tydlig nationellt likriktad kommunikation kan göra underverk". Hon ser gärna att man tar fram förslag på hur man ska kommunicera och sedan stämmer av med en panel med patientorganisationer/företrädare. "En lågt hängande frukt".
• Gemensam yta för kontaktuppgifter, som ständigt hålls uppdaterad. 
• Stuva om i uppdrag och avtal. Juridiskt kring avtalen: öppna upp fler möjligheter och likrikta skrivningarna så det inte kan finnas så  många varianter av tolkningar. Kostnad och pris behöver också följa med. Konkurrens om pris och kostnad behöver tas bort. Men man behöver ändå se till så att det är  attraktivt, annars är det ingen som vill teckna något avtal. Man skulle kunna upprätta ett uppsamlingsforum och fungera som kompetensstöd kring avtal och hjälpa till i tolkningen av dem. 
• Hon är involverad i ett nationellt arbete med kunskapsstyrning och strukturerad vårdinformation, "vårdtjänstmodellen" (där EHM också deltagit). Hon menar att det behövs ett gemensamt beskrivningssätt för att veta om det finns matching. "Får vi ett beskrivningssystem som beskriver vilka vårdtjänster vi erbjuder har vi kommit långt". När det gäller tex cancer börjar man enas kring vad man ska erbjuda nationellt. 
• Hon tycker att vi ska snegla på hur utbudstjänsten (söka & hitta vård) på Inera är tänkt fungera: https://www.inera.se/tjanster/alla-tjanster-a-o/utbudstjansten/ Den ska kunna serva även vid produktions- och kapacitetsplanering.
• Skapa ett "forum" där man har stöd mot invånare/patienter och för de interna (VL, TK) när det gäller juridiskt, kontaktvägar osv och möjlighet att lyfta problematik (ex: för få neurologer). 

Vilka mått på kapacitet/belastning skulle vara bra att se när du söker efter alternativa vårdgivare?

Respondent 4

• De förutsätter att patienten vill nyttja vårdgarantin, dvs samordnas om väntetiden överstiger 90 dagar. 
• De har bra rutiner och hanterar en stor mängd "samordningar" inom regionen. Främst till privata vårdgivare. 
• Försämrad hälsosituation efter pandemin försvårar samordningsinsatserna.
• De privata vårdgivarna som har mest ledig kapacitet tar bara de lätta, strömlinjeformade patientfallen.
• De har tillgänglighetskoordinatorer på sjukhusnivå som lotsar inom regionen. De sammanträder var 14:e dag. I södra sjukvårdsregionen finns ett nätverk med tillgänglighetskoordinatorer som har mandat att lyfta köer. 
• Vårdlotsen hanterar endast patientfall som behöver lotsas utanför Skåne. De kan hantera de flesta fall kan samordnas inom regionen. 
• Jobbet som vårdlots kräver mycket dialog med patienter och mottagande vårdgivare, vilket gör det svårt att göra något automatiskt system som uppfyller behoven. Stort tolkningsutrymme när det gäller avtalen. 
• Enhetlig nationell information till patienter om deras rättigheter lyfts som väldigt viktigt.
• Strukturerad vårdinformation/gemensamt beskrivningsystem en förutsättning, tex ”vårdtjänstmodellen”. 
• Refererar till Ineras utbudstjänst (sök & hitta vård) som ett bra exempel.