Inledning

När två parter behöver utbyta information kan det vara så är det ofta krav på att respektive sida först behöver säkerställa att motparten är den den utger sig att vara, och att denne är behörig att ta del av den information som delas. Det är informationsägaren som ansvarar för att säkerställa att man är behörig innan informationen kan lämnas ut. Det finns fall där man inte alls ställer särskilda krav på behörighet - till exempelvis för öppen data. I andra dessa fall kan krävs det krävas säkerställd information om vem organisationen, systemet och/eller individen som begär åtkomst är och , samt vad som berättigar åtkomsten - till exempelvis att man har ett tilldelat uppdrag, . Exempelvis kan organisationen vara en myndighet, region, eller kommun, och användaren agerar utifrån ett tilldelat uppdrag. Det kan också ställas krav på att användaren har en specifik kvalifikation, eller liknandeagerar i en legitimerad yrkesroll. Man kan förenklat säga att det är en skala från inget behov alls till hög tillförlitlighet till underlaget som ger behörighet. Var på skalan man är för en specifik åtkomst står normalt i direkt proportion till informationens känslighet.Inom ramen  

Inom ramen för detta dokument beskrivs ett ramverk för att ge skapa tillit till att till att förmedling och hantering av identiteter och behörighetsgrundande information sker på ett säkert sätt. Detta ramverk Ramverket ska minimera risken för obehörig åtkomst till information. I dagens komplexa samverkan, där man ofta behöver hämta och behandla information från flera parter för att stödja verksamhetsbehov, behöver också tilliten upprätthållas i flera led mellan alla parter som tar fram det underlag som behövs för åtkomstbeslut. För att möjliggöra korrekta åtkomstbeslut krävs att tillit kan skapas till alla inblandade parter och komponenter - detta är målet med Enas tillitsramverkEnas tillitshantering, vilken innehåller en tillitsmodell och en realisering av denna modell för Enas federationsinfrastruktur.

Drivkrafter och principer

• Ramverket ska skapa en struktur för bred återanvändning av gemensamma, generella och överenskomna nivåer av tillit. 
  • Oavsett tillämpningar/sektorer/domäner eller typen av information.
  • En gemensam grund som alla kan acceptera och känna igen sig i.
• Ramverket ska möjliggöra aktiv vidareutveckling och förvaltning av tillitsmärken 
  • När digitala tjänster med krav som skiljer sig avsevärt från andras, ska det gå att ta fram nya tillitsmärken inom ramverket.
  • När nya säkerhetsambitioner, eller nya säkerhetshot, uppkommer ska ramverket stödja aktiv livscykelhantering för existerande tillitsmärken.
• Det ska vara lätt för befintliga digitala tillämpning i samhället att relatera till Ena tillitsramverk och se eventuella förflyttningar som krävs för att kunna erbjuda tillämpningar inom Ena.

...

Summering

...

...

Förslag på tillitsmodell

Den föreslagna modellen utgår ifrån att de olika komponenter som deltar i en samverkan med utbyte av skyddsvärd information, bidrar med olika förmågor vid hantering av metadata, identiteter och behörighetsgrundande information. En grundsten i modellen är tillitsmärken som signalerar tillit och tilldelas komponenterna efter att specifika tillitsskapande krav kopplade till tillitsmärket är uppfyllda. En komponent kan även realisera förmågor med hjälp av under- eller bakomliggande komponenter och representerar då dessa förmågor i infrastrukturen. Vilka tillitsmärken som en specifik komponent således behöver ansöka om att få tilldelade beror på vilka förmågor som den realiserar i infrastrukturen.

Image Removed

IAM-förmågor och tillitsfull information

En IAM-förmåga innefattar här både en tekniska förmåga inom identitets- och behörighetsområdet och de verksamhetsprocesser som behövs för att upprätta och underhålla förmågan. IAM-förmågor realiseras av specifika tekniska komponenter och fungerar som byggstenar som byggstenar för tillit vid samverkan som kräver säker hantering av identiteter och åtkomstbeslut.

IAM-förmågorna skapar, behandlar, eller förmedlar information som är strukturerad och man behöver ha tillit till. De idag identifierade typerna av sådan tillitsfull information är:

• Metadata - information om komponent, publicerad av kontrollerad och betrodd part i federationen
  

• Intygsbegäran - en begäran om intygande om identitet, behörighetsstyrande attribut, eller behörighet. 
  

• Intyg - betrodda påståenden om en användare, såsom identitet, behörighetsstyrande information, eller behörighet. 
  
  

I modellen som visas i nedanstående bild och efterföljande tabell beskrivs de olika typer av tekniska komponenter och vilka , vilka IAM-förmågor som de realiserar, samt hur dessa relaterar till olika typer av tillitsfull information. 

Image Removed

Tillitsmärken

Att en teknisk komponent tilldelas ett tillitsmärke innebär att komponenten (och den organisation och verksamhet som ansvarar för komponenten) uppfyller de krav tillitsskapande krav som krävs för att på ett tillitsfullt sätt kunna utföra eller erbjuda IAM-förmågor. För viss samverkan via digitala tjänster kan det finnas informationssäkerhetskrav som föranleder mer omfattande tillitskrav tillitsskapande krav och detta tänker vi oss ska representeras av nivåindelad tillitsmärkning.

...

Vi föreslår således tillitsmärken som mappar emot IAM-förmågor och tilldelas tekniska komponenter enligt nedanstående bild och tabell.Image Removed

Utvikning kring tillitsnivåer

Vi föreslår att behov av en viss tillitsnivå grundar sig i klassningen av den information eller funktion som en digital tjänst behandlar. För detta utgår vi ifrån MSB:s stöd för informationsklassning (Ref: Klassningsmodell, MSB). Identitet och behörighet inom Ena är inte en del av den ursprungliga klassningen utan snarare en säkerhetsåtgärd, med det är rimligt att anta att en given klassning har likvärdiga nivåer på åtgärder och att identitet och behörighet skulle kunna skapa mer generella paketeringar och utgöra en bra grund. Det vill säga att utifrån en klassning av en verksamhets information faller säkerhetsåtgärder ut.

...

Detta kan synliggöras genom ställa upp värdena i en matris med konfidentialitet och riktighet på axlarna, där det högsta värdet styr utfallet.

Det vill säga att när antingen konfidentialiteten eller riktigheten överstiger ett visst värde så faller likvärdiga krav och säkerhetsåtgärder ut kopplat till identitet och behörighet.

https://metodstod-informationssakerhet.msb.se/globalassets/exempel-pa-matris-med-konsekvenskriterier-och-konsekvensnivaer-for-riskanalys.png

Vi föreslår att Ena baserar sina tillitsnivåer på stödet "Klassningsmatris A - Fyra nivåer" från MSB med en tolkning av nivåernas innebörd enligt tabellen nedan. 

Att omfattningen av konsekvenserna endast är ett riktmärke beror på att samma information skulle kunna ge olika klassningar hos olika aktörer, vilket inte betyder att det är fel på något sätt men det behövs en jämkning. Exempelvis om man tar en ekonomisk skada uttryckt i fasta belopp så kommer organisationens totala omsättning rimligen att styra hur betydande man anser att skadan kan bli. Medans om man uttrycker det i procent skulle man rimligen hamna mer lika. Därav att det inte kan vara mer än ett riktmärke och att dialog mellan parterna i ett större sammanhang behövs där en gemensam bedömning görs.

Tillitsskapande krav

Tillitsskapande krav kan vara av olika karaktär. Inom Enas tillisarbete tillitsarbete har vi identifierat fyra huvudkategorier av tillitsskapande krav:

• Organisatoriska krav
• Administrativa krav
• Fysiska krav
• Tekniska krav

Vi har genomfört en analys och sammanställning av tillitskrav tillitsskapande krav ställda inom federationerna Sweden Connect, Sambi, Skolfederation, SITHS och HSA. Kraven överlappar De olika federationernas tillitsskapande krav överlappar till stor del och vi har föresatt oss att skapa en nettolista av krav i Enas terminologi och anpassade för kontexten identitets- och behörighetshantering för komponenter som hanterar identiteter och behörighetsgrundande information för samverkan via digitala tjänster inom Ena.

ALLA tillitsskapande krav som stipuleras av något tillitsmärke SKA finnas registrerade med unika identiteter per krav i en gemensam Ena Kravkatalog. Detta innebär att ett enskilt tillitsmärke blir en listning av identiteterna på de krav som omfattas, samt hur efterlevnadskontroll ska genomföras.

Målen med denna påbörjade men ännu inte färdiga övning är flera:

• Verksamheter som redan genomgått tillitsgranskning för någon av de genomgångna tillitsramverken ska automatiskt kunna vara kvalificerade för att bli tilldelade nödvändiga tillitsmärken och kunna etablera samverkan via digitala tjänster i Ena.
• Digitala tjänster som erbjuds inom någon av de genomgångna federationerna ska kunna erbjuda samma tjänst inom Ena till parter som är anslutna till Enas federationsinfrastruktur.
• Existerande federationer ska på sikt kunna luta sig emot Enas tillitsmärken för existerande tillgång till digitala tjänster och därmed minska samhällets totala kostnad för återkommande tillitsgranskningar.

Efterlevnadskontroll vid tilldelning och revision av tillitsmärken

Tanken bakom det sätt som strukturen med tillitsmärken och en central kravkatalog är uppbyggd är att alla granskningsaktiviteter ska anpassas utifrån vilka tillitsskapande krav som en organisation, verksamhet, eller teknisk komponent redan uppfyller baserat på redan tilldelade tillitsmärken. Ett steg i utfärdandet av ett tillitsmärke är att ta fram vilka tillitsskapande krav som ansökanden behöver granskas emot. Det vill säga gapet mellan aktuellt tillitsmärkes kravomfång och de krav som den tekniska komponenten och dess bakomliggande ansvariga verksamhet eller organisation redan uppfyller. 

För att påvisa efterlevnad av de tillitsskapande krav som omfattas av ett tillitsmärke krävs det initiala och periodiskt återkommande mekanismer för efterlevnadskontroll. Vi har identifierat nedanstående mekanismer som används idag i olika liknande sammanhang:

• Lagstadgad efterlevnad - granskning av många myndigheters efterlevnad av lagstadgade krav genomförs dels av myndigheten intern och av utpekad

...

• tillsynsmyndighet.
• Självdeklarerad efterlevnad baserad på intern revision - parter granskar sin egen efterlevnad genom internrevision och redovisar granskningsresultatet till Ena i en självdeklaration.
• Självdeklarerad efterlevnad baserad på extern revision - parter låter genomföra en externt kontrakterad revision och redovisar granskningsresultatet till Ena i en självdeklaration.
• Granskning - en av ena godkänd part granskar efterlevnad

Vilken granskning som genomförs beror dels av vilken part det är som granskas, dels av vilket tillitsmärke granskningen gäller. Exakt utformning av regelverk för efterlevnadskontroll och tillhörande processer kvarstår att utforma. 

 Exempel på tillämpning av tillitsstrukturen

...