...
Syfte: Ge en gemensam bild av vilka situationer företrädarskapet ska hantera, så att behovet och avgränsningen kan prövas innan lösningsmönster senare identifieras och utvärderas
På sidan:
| Table of Contents |
|---|
Begrepp (tills annat sägs)
| Term | Betydelse |
|---|---|
| Företrädd organisation | Den organisation som har behovet eller ansvaret och för vars räkning något görs |
| Företrädande federationsmedlem | Den organisation som ansvarar för det system som utför frågan eller svaret åt någon annan |
| Systemleverantör | Den som utvecklar och säljer programvara utan att själv driva något system i federationen |
| Konsument | Den part som frågar efter uppgifter |
| Producent | Den part som lämnar ut uppgifter och prövar åtkomsten |
Begreppen är arbetsnamn. Det viktiga är att vi förstår varandra. Begreppsarbetet sker när mekanismen är vald.
Utgångspunkter
Följande gäller genomgående för samtliga scenarier och upprepas därför inte i varje scenario.
- Rådighet -
- . Ett företrädarskap har alltid sitt ursprung i ett beslut hos den företrädda organisationen. Det är verksamheten som pekar ut vem som får företräda den. Ingen kan grunda ett företrädarskap på sitt eget påstående om att den företräder någon.
- Beslut och utförande
- påstående är skilda saker -
- olika saker. Att någon har beslutat att jag får företräda den, och att jag påstår att jag företräder någon, är två olika saker. Ett påstående kan aldrig ersätta ett beslut. Ett beslut som inte kan visas i utbytet är osynligt för den som ska pröva det.
- Beslut och utförande är skilda saker. Beslutet och grunden ligger hos den företrädda organisationen. Registrering, publicering och tekniskt utfärdande kan Beslutet och grunden ligger hos den företrädda organisationen. Registrering, publicering och tekniskt utfärdande kan
- utföras av annan part på dess uppdrag. Det är samma åtskillnad som mellan den som äger en egenskapsintygstyp och den som utfärdar enskilda intyg.
Hypotes som ska prövas i lösningsdiskussionen
- Kontroll sker part till part -
- . Varje part kontrollerar sin egen motpart och de organisationer som är inblandade i det utbytet. Ingen part förväntas kontrollera en hel kedja bakåt - kanske mest aktuellt när parter och relationer blir många.
- Detta var tidigare en utgångspunkt. Det ifrågasattes på tisdagsmötet och behålls därför som hypotes. Den prövas i första hand mot S4.
Översikt Scenarion
| ID | Scenario | Vad det provtrycker |
|---|---|---|
| S1 | Organisationen sköter allt själv | Att normalfallet inte belastas (d.v.s. det vi löst i steg 1) |
| S2 | Leverantören frågar åt kunden | Grundfallet |
| S3 | Leverantören svarar åt kunden | Samma sak på utlämnandesidan |
| S4Frågan passerar mer än en part | Flera led av leverantörer | Var kontrollen slutar |
| S5 | Ett system En tjänst som används av mycket många | Skalning och förvaltning |
| S6 | Någon påstår sig företräda en utomstående | Skyddet för den som står utanför |
| S7 | Kunden byter leverantör | Livscykel och återkallelse |
| S8a | Ett företag arbetar i en annan organisations system | Företrädarskap mellan självständiga organisationer |
| S8b | Olika verksamheter inom samma organisation | Gränsen mot behörighetsfrågor |
| S9 | Samma leverantör i flera sammanhang | Om frågan hör hemma i plattformen eller i tillämpningen |
| S8 | Samma leverantör i flera sammanhang | Avgränsning av när ett företrädarskap gäller |
S1. Organisationen företräder sig
...
själv
| Anchor | ||||
|---|---|---|---|---|
|
Så här ser det ut. En myndighet har egna system och hämtar uppgifter från en annan myndighet. Ingen annan är inblandad. Den som ställer frågan och den som behöver svaret är samma organisation.
...
draw.io Diagram border false diagramName Modell 2, relationerna S1 simpleViewer false width links auto tbstyle inline lbox true diagramWidth 511 height 291 revision 12
De två nivåerna sammanfaller. Det är därför scenariot inte behöver något företrädarskap.
...
- Ska den som svarar kunna kräva ett uttryckligt besked om att inget företrädarskap föreligger, eller räcker det att inget sådant finns. Målbilden innehåller båda kraven och de drar åt olika håll.
S2. Leverantören frågar åt
...
kunden
| Anchor | ||||
|---|---|---|---|---|
|
Så här ser det ut. En kommun använder ett verksamhetssystem. Systemet driftas av ett företag. När kommunen behöver uppgifter från en myndighet är det företagets system som ställer frågan, men det är kommunen som behöver uppgifterna och som ansvarar för att de används rätt..
Parterna
| Part | Vad parten gör i scenariot |
|---|---|
| Kommun A | Behöver uppgifterna och är den som företräds. Har inga egna system i flödet |
| Leverantör X | Ansvarar för det system som ställer frågan och företräder kommunen |
| Myndighet B | Lämnar ut uppgifterna och prövar om frågan ska besvaras |
...
Frågor som scenariot ställer
- Hur kontroll att Leverantör X får företräda Kommun A går till.
- Om Leverantör X driftar en Om leverantör X driftar en
- gemensam installation åt flera kommuner behöver det femte behovet ovan lösas på något sätt. Om leverantören i stället driftar en installation per kommun är det löst, men antalet registreringar växer i stället . Se bilagan
- .
S3. Leverantören svarar åt
...
kunden
| Anchor | ||||
|---|---|---|---|---|
|
Så här ser det ut. En myndighet ansvarar för uppgifter som andra ska kunna hämta. Kommunen Myndigheten har lagt driften av den tjänst som lämnar ut uppgifterna hos ett företag. Den Kommunen som frågar möter företagets tjänst, men det är myndighetens uppgifter och myndighetens ansvar.
...
| Part | Vad parten gör i scenariot |
|---|---|
| Myndighet B | Ansvarar för uppgifterna och är den som företräds |
| Leverantör Y | Ansvarar för den tjänst som lämnar ut uppgifterna och företräder regionenmyndigheten |
| Kommun A | Frågar efter uppgifterna |
...
draw.io Diagram border false diagramName Modell 2, relationer S3 simpleViewer false width links auto tbstyle inline lbox true diagramWidth 721 height 301 revision 1
Samma mönster som S2, med företrädarskapet på den svarande sidan i stället för den frågande.
Vad som brister utan företrädarskap. Den som frågar Kommun A kan inte maskinellt avgöra vems uppgifter som lämnas ut, utan bara vilken organisation som driver tjänsten. Det hanteras i dag manuellt genom att visningsnamnet får avse uppdragsgivaren om uppdraget och ansvarsförhållandet kan styrkas.
Behovet
- Att den som frågar kan se vilken organisation som ansvarar för uppgifterna
- Att region C
- myndighet B kan avgöra vem som får lämna ut uppgifter för dess räkning
- Att utlämnandet kan spåras till region C
- myndighet B och inte bara till den tjänst som utförde det
Det som ligger utanför
- Prövningen av om organisation D
- kommun A ska få uppgifterna
- Vilken medarbetare hos organisation D
- kommun A som ligger bakom frågan
- Hur uppgifterna får användas efter utlämnandet
Frågor som scenariot ställer
- Behövs samma mekanism på den svarande sidan som på den frågande, eller räcker det att tjänsten redan hör till en organisation som ansvarar för den. Om svaret är att det räcker behöver skillnaden mot S2 kunna förklaras, eftersom problemet är spegelvänt likadant.
...
- Ställer samma frågor som S2. Det som återstår att pröva i lösningsdiskussionen är om samma mekanism fungerar åt båda hållen, eller om den svarande sidan behöver något annat.
S4. Flera led av leverantörer
Så här ser det ut. En kommun behöver uppgifter från flera myndigheter. Frågan går först genom kommunens verksamhetssystem, som driftas av ett företag, och därefter genom en gemensam tjänst som hämtar in uppgifterna från myndigheterna. Myndigheten som svarar möter varken kommunen eller kommunens leverantör, utan den gemensamma tjänstenhar lagt driften av sitt verksamhetssystem hos ett företag. För att hämta uppgifter från en myndighet går frågan genom en förmedlande tjänst som en annan organisation, här en region, tillhandahåller med hjälp av sin egen leverantör. Myndigheten har i sin tur lagt driften av sin utlämnande tjänst hos ett tredje företag. Mellan kommunen och myndigheten finns alltså flera led, och ingen av de parter som faktiskt möts i utbytet är den som behöver uppgifterna eller den som ansvarar för dem.
Parterna
| Part | Vad parten gör i scenariot | ||
|---|---|---|---|
| Kommun A | Behöver uppgifterna och är den som företräds | ||
| Leverantör X | Ansvarar för verksamhetssystemet och företräder kommunen | ||
| Förmedlande part | Tar emot frågan och ställer den vidare till myndigheterna | ||
| kommun A | |||
| Region B | Tillhandahåller den förmedlande tjänsten och är anlitad av kommun A. Är leverantör till kommun A och samtidigt företrädd i förhållande till sin egen leverantör | ||
| Leverantör Y | Ansvarar för den förmedlande tjänsten och företräder region B | ||
| Leverantör Z | Ansvarar för den utlämnande tjänsten och företräder myndighet B | ||
| Myndighet B | Ansvarar för uppgifterna och prövar | Myndighet 1 till N | Lämnar ut uppgifterna och prövar var för sig om frågan ska besvaras |
Modell 1 - parterna
| draw.io Diagram | ||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Modell 2 - relationerna
draw.io Diagram border false diagramName Modell 2, relationer s4 simpleViewer false width links auto tbstyle inline lbox true diagramWidth 861931 height 411 revision 1 4
Detta är det allmänna fallet. S1, S2 och S3 är specialfall med färre led. Varje mellanled är leverantör till någon som har pekat ut det. Region B är anlitad av kommun A, leverantör Y av region B och leverantör Z av myndighet B. Exemplet visar att företrädarskap kan uppstå i flera led och på båda sidor av utbytet samtidigt.
Vad som brister utan företrädarskap. Den utlämnande tjänsten ser leverantör Y och ingenting mer. Kommunens roll är osynlig, och myndigheten kan därmed inte Vad som brister utan företrädarskap. Myndigheten ser den förmedlande partens system och ingenting mer. Kommunens roll är osynlig, och myndigheten kan därmed inte avgöra för vems räkning frågan ställs.
Behovet
- Att varje myndighet kan se för vems räkning frågan ställs
- Att kommun A kan avgöra vilka parter som får företräda den
- Att en myndighet kan göra sin kontroll mot sin motpart utan att behöva känna till alla bakomliggande parter
- Att det i efterhand går att se vem som agerade för vems räkning
Leverantör Y kan i sin tur inte avgöra att frågan från verksamhetssystemet faktiskt kommer från kommun A och inte bara från leverantör X. Och kommun A kan inte avgöra att den tjänst som svarar faktiskt lämnar ut myndighet B:s uppgifter.
Behovet
- Att myndighet B kan se för vems räkning frågan ställs
- Att kommun A kan avgöra vilka som får företräda den
- Att det inte krävs en egen roll eller anslutningsform för mellanled
- Att det i efterhand går att se vem som agerade för vems räkning i varje led
Det som Det som ligger utanför
- Prövningen av om kommun A ska få uppgifterna, som varje
- myndighet B gör för sig
- Vilken medarbetare hos kommun A som ligger bakom frågan Att uppgifterna i detta flöde lämnas ut till
- Särdrag i enskilda tjänster, exempelvis att uppgifter mellanlagras i en enskilds eget utrymme , vilket är ett särdrag i just detta fall
Frågor som scenariot ställer
Grundar sig region B:s rätt att fråga för kommun A:s räkning i ett beslut hos kommun A, eller i ett beslut hos leverantör X. Om det är kommun A blir kedjan en rad oberoende företrädarskap, var och en som i S2 eller S3, men kommunen måste peka ut varje part som agerar för dess räkning. Om det är leverantör X finns kedjan kvar, och frågan om vidaredelegering uppstår. Det motsvarar transportfullmakt och hör till det juridiska spåret.
- Räcker kontroll part till part, eller behöver myndigheten kunna se hela kedjan. Detta är den hypotes som ifrågasatts och som scenariot ska användas för att pröva.
- Vad förändras om det finns tre eller fler led
- Ska kommunen bevilja företrädarskap till varje part som agerar för dess räkning, även till den förmedlande parten den saknar avtal med. Då blir scenariot en sammansättning av S2 och S3 och kan utgå som eget scenario, men kommunen belastas med relationer den har svårt att överblicka.
- Eller ska kommunen bevilja endast till sin egen leverantör, och varje part svara för att den har kontrollerat sin egen motpart. Då behöver myndigheten kunna lita på att mellanledet har gjort sin kontroll, vilket förutsätter att det kravet kan uttryckas och verifieras. Ska den företrädda organisationen kunna avgöra om den som företräder den i sin tur får anlita någon annan. Frågan motsvarar transportfullmakt och hör till det juridiska spåret
- .
S5. Ett system används av
...
många
| Anchor | ||||
|---|---|---|---|---|
|
Så här ser det ut. Ett företag driver ett system som används av mycket många kommuner och regioner. Samma system ställer frågor åt allihop. Det handlar inte om några enstaka kunder utan om tusentals organisationer.
...
| draw.io Diagram | ||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Mängden relationer på den övre nivån organisationsnivå är mycket stor, medan det på den nedre nivån systemnivå bara finns ett system. Det är den obalansen som gör scenariot svårtavser synliggöra.
Vad som brister utan företrädarskap. Varje producent måste själv hålla reda på vilka organisationer leverantören får agera för. Det är samma splittring som infrastrukturen ska ta bort.
Behovet
- Att relationerna kan etableras, ändras och avslutas till en kostnad som står i proportion till nyttan
- Att varje företrädd organisation kan utöva sin rådighet över vem som får företräda den
- Att den som svarar kan göra sin kontroll med ett fåtal steg oavsett hur många organisationer som företräds
- Att mängden information som behöver spridas i infrastrukturen inte växer okontrollerat med antalet relationer
Det som ligger utanför
- Prövningen av om respektive organisation ska få uppgifterna
- Vilken medarbetare som ligger bakom en enskild fråga
- Hur leverantören internt håller isär sina kunder, exempelvis genom separata installationer. Det är ett lösningsmönster och inte en del av scenariot
Frågor som scenariot ställer
- Om varje företrädd organisation ska kunna uttrycka och ändra sitt beslut krävs gränssnitt som i dag inte finns. Vem tillhandahåller och finansierar
- dem.
- Är en sammanställning av vilka leverantörer som företräder vilka myndigheter och kommuner skyddsvärd. Den ena hållningen är att transparens är en förutsättning för att kunna kontrollera relationer. Den andra är att en fullständig och maskinläsbar karta över leverantörers kundrelationer i offentlig sektor har
- kan ha ett skyddsvärde i sig.
S6. ("felscenario") Någon påstår sig företräda en
...
utomstående
| Anchor | ||||
|---|---|---|---|---|
|
Så här ser det ut. Ett system påstår att det ställer frågor för en organisation som aldrig har bett om det. Organisationen deltar inte ens i federationen och vet inte om att det sker.
Parterna
Detta är ett testscenario. Det beskriver inte ett behov utan en situation som varje lösningsmönster ska klara.
Parterna
| Part | Vad parten | Part | Vad parten gör i scenariot |
|---|---|---|---|
| Organisation Z | Påstås vara företrädd, men har inte beslutat något och deltar inte i federationen | ||
| Den påstående parten | Ansvarar för systemet och påstår sig företräda organisation Z | ||
| Producent | Lämnar ut uppgifterna och prövar om frågan ska besvaras |
...
Vad som brister utan företrädarskap. Vilket registrerat system som helst kan påstå sig agera för vilken organisation som helst. Kontrollerna i steg 1 säger vem som ansvarar för ett system, men begränsar inte vad systemet påstår om andra.
Behovet
- Att ingen kan påstå sig företräda en organisation som inte har beslutat om det
- Att en organisation som inte deltar i federationen är skyddad utan att behöva göra någonting
- Att den som svarar kan avvisa en fråga där företrädarskapet saknar giltigt ursprung
Det som ligger utanför
- Vad som händer med den som ändå försöker, vilket är en fråga om ansvar och inte om mekanism
- Prövningen av om organisation Z skulle ha fått uppgifterna om den hade frågat
- Skydd mot att någon utger sig för att vara organisation Z, vilket hanteras av identiteten och inte av företrädarskapet
Frågor som scenariot ställer
- Skyddet bygger på att ingen kan företräda någon som inte själv har beslutat om det. Det behöver bekräftas att den slutsatsen håller i det lösningsmönster som väljs, eftersom det annars uppstår ett behov av att organisationer ansluter sig enbart för att skydda sig.
S7. ("felscenario") Kunden byter
...
leverantör
| Anchor | ||||
|---|---|---|---|---|
|
Så här ser det ut. En kommun byter leverantör av sitt verksamhetssystem. Den gamla leverantören ska inte längre kunna ställa frågor för kommunens räkning. Den nya ska kunna det från och med bytet. Samma situation uppstår när en part byter anslutningsoperatör och när ett medlemskap upphör.
Detta är ett testscenario. Det används för att pröva hur en förändring får genomslag, inom vilken tid, och hur det går att kontrollera.
Parterna
| Part | Vad parten gör i scenariot |
|---|---|
| Kommun A | Behöver uppgifterna, är den som företräds och den som beslutar om bytet |
| Leverantör X | Har företrätt kommunen och ska sluta göra det |
| Leverantör Z | Ska börja företräda kommunen |
| Producenter | Lämnar ut uppgifterna och behöver veta vad som gäller vid varje tidpunkt |
...
draw.io Diagram border false diagramName modell 2, relationerna S7 simpleViewer false width links auto tbstyle inline lbox true diagramWidth 1101 height 341 revision 12
Förändringen sker på den övre nivån men måste få genomslag på den nedre, och det inom en förutsägbar tid.
Vad som brister utan företrädarskap. Det finns ingen koppling mellan avtalets upphörande och systemets möjlighet att fortsätta fråga. Fortsatt åtkomst efter avtalets slut upptäcks först om någon manuellt kommer ihåg att avregistrera.
Behovet
- Att ett företrädarskap upphör när grunden för det upphör, utan att någon manuellt behöver komma ihåg det
- Att en återkallelse får genomslag hos den som svarar inom en förutsägbar tid
- Att bytet kan genomföras utan avbrott i verksamheten
- Att det i efterhand går att se vilka företrädarskap som gällde vid en viss tidpunkt
Det som ligger utanför
- Upphandlingen och avtalsförhållandet i sig
- Överföring av data mellan gammal och ny leverantör
- Prövningen av om kommunen ska få uppgifterna, som är oförändrad före och efter bytet
Frågor som scenariot ställer
- Vilken längsta tid till genomslag är acceptabel vid återkallelse.
- Vem ansvarar för att återkallelse faktiskt sker. Kommunen har rådigheten men leverantören vet när avtalet upphör.
- Ska ett företrädarskap ha en bortre giltighetstid som kräver aktiv förnyelse i stället för att gälla tills det återkallas. Det ger självsanering men skapar en förnyelsebörda vid volymerna i S5.
...
S8. Samma leverantör i flera sammanhang
Så här ser det ut. En privat vårdgivare arbetar i regionens journalsystem. Vårdgivaren är ett eget företag med eget ansvar för sin verksamhet, men har inga egna system i federationen. Frågorna ställs av regionens system.
Parterna
kommun använder samma leverantör i flera olika tillämpningar. Kommunen kan vilja att leverantören får företräda den i en tillämpning men inte i en annan.
Med sammanhang avses en avgränsad tillämpning eller samverkanskontext, alltså en samverkan med egna parter och eget regelverk, exempelvis utbytet av uppgifter för ekonomiskt bistånd. Det avser inte vad en enskild fråga inom en sådan tillämpning får användas till. Den frågan är parkerad.
Parterna
| Part | Vad | Part | Vad parten gör i scenariot |
|---|---|---|---|
| Privat vårdgivareKommun | Behöver uppgifterna , ansvarar för sin verksamhet och i flera sammanhang, är den som företräds | ||
| Region | Ansvarar för journalsystemet och företräder vårdgivaren | ||
| och beslutar var leverantören får företräda den | |||
| Leverantör X | Ansvarar för systemen och företräder kommunen i ett eller flera sammanhang | ||
| ProducenterProducent | Lämnar ut uppgifterna och prövar om frågan ska besvarasinom respektive sammanhang och tillämpar respektive regelverk |
Modell 1 - parterna
draw.io Diagram border false diagramName Modell 1, parterna S8a simpleViewer false width links auto tbstyle inline lbox true diagramWidth 701 height 61231 revision 13
Modell 2 - relationerna
draw.io Diagram border false diagramName modell 2,m relationerna s8a simpleViewer false width links auto tbstyle inline lbox true diagramWidth 731881 height 311421 revision 13
Mönstret är detsamma som i S2. Skillnaden är att den som företräder är en offentlig aktör och inte en leverantör. Scenariot finns med för att visa att företrädarskap inte är samma sak som en leverantörsrelationRelationen mellan organisationerna är en och densamma. Det är sammanhangen på den nedre nivån som är flera, och kommunen kan vilja att relationen gäller i vissa av dem.
Vad som brister utan företrädarskap. Producenten ser regionen och kan inte avgöra att frågan gäller en viss vårdgivare med eget ansvar.
Behovet
- Att den som svarar kan se vilken vårdgivare frågan gäller
- Att vårdgivaren kan avgöra att regionen får företräda den
- Att en organisation kan företrädas av en annan organisation som inte är en systemleverantör
Det som ligger utanför
- Prövningen av om vårdgivaren ska få uppgifterna
- Vilken medarbetare hos vårdgivaren som ligger bakom frågan
- Regionens interna hantering av vilka som får arbeta i systemet
Frågor som scenariot ställer
- Ska en organisation som företräds utan att ha egna system delta i federationen på något sätt, och i så fall hur. Om deltagande krävs blir det en tröskel. Om det inte krävs behöver det ändå finnas ett sätt för organisationen att fatta och uttrycka sitt beslut.
S8b. Olika verksamheter inom samma organisation
Så här ser det ut. En huvudman bedriver flera verksamheter som har olika förutsättningar. Den som lämnar ut uppgifter behöver veta vilken av verksamheterna frågan gäller, inte bara vilken huvudman.
Parterna
| Part | Vad parten gör i scenariot |
|---|---|
| Huvudman | Behöver uppgifterna, är den som företräds och beslutar om avgränsningar |
| Verksamhet inom huvudmannen | Är den del av organisationen som frågan faktiskt gäller |
| Företrädande part | Ansvarar för det system som ställer frågan |
| Producent | Lämnar ut uppgifterna och prövar om frågan ska besvaras |
Modell 1 - parterna
...
Modell 2 - relationerna
...
Här ligger skillnaden inte mellan organisationer utan inuti en organisation. Det är därför scenariot ligger närmast gränsen mot behörighetsfrågor.
Vad som brister utan företrädarskap. Den som svarar kan se vilken huvudman frågan gäller men inte vilken verksamhet, och kan därför inte tillämpa de förutsättningar som skiljer verksamheterna åt.
Behovet
- Att huvudmannen kan avgränsa vilken del av sin verksamhet ett företrädarskap omfattar
- Att den som svarar kan se om en fråga ligger inom eller utanför den avgränsningen
Det som ligger utanför
- Vad verksamheten får använda uppgifterna till, vilket är en behörighetsfråga
- Vilken medarbetare inom verksamheten som ligger bakom frågan
- Huvudmannens interna organisation i övrigt
Frågor som scenariot ställer
- Ska detta lösas som företrädarskap på finare nivå eller i behörighetslagret. Omvärldsbilden pekar åt att organisationsnivån löses i infrastrukturen medan finare nivåer löses i ett behörighetslager.
- Avgränsning kan ses antingen som en rätt för den företrädda organisationen att begränsa vad den beviljar, eller som ett krav på att mekanismen ska bära finare nivåer. Det första är en frihetsgrad och det andra är en kostnad för alla. Vilken av dem som avses behöver klargöras.
S9. Samma leverantör i flera sammanhang
Så här ser det ut. En kommun använder samma leverantör för flera olika samarbeten. Samarbetena hör hemma i olika delar av den gemensamma infrastrukturen och har olika regelverk.
Parterna
| Part | Vad parten gör i scenariot |
|---|---|
| Kommun A | Behöver uppgifterna i flera sammanhang och är den som företräds |
| Leverantör X | Ansvarar för systemen och företräder kommunen i flera sammanhang |
| Producenter | Lämnar ut uppgifterna inom respektive sammanhang och tillämpar respektive regelverk |
Modell 1 - parterna
...
Relationen mellan organisationerna är en och densamma. Det är sammanhangen på den nedre nivån som är flera.
Vad som brister utan företrädarskap. Utan en gemensam ordning behöver samma relation etableras och underhållas på nytt i varje sammanhang, trots att den vilar på ett och samma avtal.
Behovet
- Att ett företrädarskap kan förstås likadant av dem som svarar i olika sammanhang
- Att ett företrädarskap kan etableras en gång och inte behöver registreras separat i varje sammanhang
- Att kommunen kan avgränsa ett företrädarskap till ett visst sammanhang när den vill det
Det som ligger utanför
- De krav som gäller inom respektive sammanhang i övrigt
- Prövningen av om kommunen ska få uppgifterna i respektive sammanhang
- Vilka sammanhang som ska finnas, vilket är en fråga om federationskontexter
Frågor som scenariot ställer
...
Utan en gemensam ordning behöver samma relation etableras och underhållas på nytt i varje sammanhang, trots att den vilar på ett och samma avtal. Och utan en möjlighet att avgränsa gäller relationen antingen överallt eller ingenstans.
Behovet
- Att ett företrädarskap kan förstås likadant av dem som svarar i olika sammanhang
- Att ett företrädarskap kan etableras en gång och inte behöver registreras separat i varje sammanhang
- Att kommunen kan avgränsa i vilka sammanhang leverantören får företräda den
Det som ligger utanför
- De krav som gäller inom respektive sammanhang i övrigt
- Prövningen av om kommunen ska få uppgifterna i respektive sammanhang
- Vad leverantören får göra för kommunens räkning inom ett sammanhang, vilket är en behörighetsfråga
Frågor som scenariot ställer
Avgränsning per sammanhang bedöms som viktig. Scenariot hålls till sammanhang i betydelsen tillämpning eller samverkanskontext. Avgränsning per ändamål inom en tillämpning är behörighet och hanteras tillsammans med det som parkerats.
- Hur förhåller sig möjligheten att avgränsa till ett sammanhang till att företrädarskapet etableras en gång.
- Ska avgränsning per sammanhang lösas inom federationen eller på annat sätt, inriktning är att inte försöka lösa allt i en federationskontext.
Scenarier som utgått
Ett företag arbetar i en annan organisations system. En privat vårdgivare arbetar i regionens journalsystem. I dialog med samverkande aktörer konstaterades att regionen i det fallet är leverantör till vårdgivaren, med personuppgiftsbiträdesavtal som del av vårdavtalet. Att leverantören är en offentlig aktör förändrar ingenting ur SIB:s perspektiv. Situationen fångas av S2.
Olika verksamheter inom samma organisation. En huvudman bedriver flera verksamheter med olika förutsättningar, och den som svarar behöver veta vilken verksamhet frågan gäller. I dialog med samverkande aktörer bedömdes att detta är behörighetshantering och finare granularitet, alltså en annan mekanism än företrädarskap. Det kan senare visa sig som en utökning av maskin till maskin eller som delegerad åtkomst. Frågan är parkerad och tas upp när övriga scenarier är lösta
...
.
Konsekvenser som behöver vägas
Scenarierna pekar samlat mot ett grovt företrädarskap på organisationsnivå, med rådighet hos den företrädda organisationen och kontroll part till part. Två konsekvenser följer av den hållningen och bör vägas samtidigt som den bekräftas.
Avgränsning och skyddsvärden. Målbild steg 2 anger att möjligheten till avgränsning är en förutsättning för att aktörer med stora skyddsvärden ska våga öppna tjänster i en bredare federation, och att plattformen annars riskerar att inte användas av dem som har mest att skydda. Ett företrädarskap helt utan avgränsning behöver kunna motiveras mot den risken. Mötet bekräftade avgränsning per sammanhang som viktig, men parkerade avgränsning per ändamål. Det behöver kunna motiveras.
Administrationen behöver ett hem. Kravet på rådighet hos varje företrädd organisation innebär vid volymerna i S5 en administration som i dag saknar gränssnitt. Att komplexiteten accepteras är en sak. Vem som bygger, förvaltar och finansierar den är en annan, och den frågan hör ihop med den pågående analysen av offentlig säljverksamhet.