| Table of Contents |
|---|
...
Intressentanalys
| Status | ||||
|---|---|---|---|---|
|
I samband med att uppdraget startades upp genomfördes en intressentanalys, för att identifiera olika intressenter/målgrupper som på ett eller annat sätt skulle kunna påverkas av ett nationellt vårdsökssystem. Som en del av intressentanalysen gjordes en prioriteringsövning för att avgöra i vilken ordning de olika intressenterna skulle involveras i utredningsarbetet.
| Prioordning | Intressenter/Målgrupper | 1 (kort sikt)Prioordning |
|---|---|---|
| Vårdlotsar | 1 (kort sikt) | |
| Vårdgarantikanslier | 1 (kort sikt) | |
| Tillgänglighetssamordnare | 1 (kort sikt) | |
| Upphandling & avtalsfunktioner | 1 (kort sikt) | |
| SKR om (väntetider.se) | 1 (kort sikt) | |
| Inera | 2 1 (medellång kort sikt) | |
| Remittenter | 3 2 (lång medellång sikt) | |
| Leverantörer av IT-system | 3 (lång sikt) | |
| Invånare | 3 (lång sikt) |
Behovskartläggning
...
| Status | ||||
|---|---|---|---|---|
|
Tidigare utredningar
För att kartlägga användarbehoven för ett vårdsöksystem har slutsatserna i tidigare utredningar som har påverkan på uppdraget analyserats. Följande rapporter har gett upphov till eller bidrar med viktig information till uppdraget. De har analyserats med fokus på de delar som innehåller beskrivningar av de bakomliggande behoven av ett vårdsöksystem.
| Rapport | Utgivare | Referens |
|---|---|---|
| SOU: Vägen till ökad tillgänglighet | Socialdepartementet | Länk till rapporten |
| Projekt Hänvisning | SKR | Länk till rapporten |
| Delrapportering: Information om vårdkapacitet för ökad tillgänglighet | Socialstyrelsen | visst kan vi referera till en delrapport? |
SoS RU Utveckla förutsättningar för insamling av väntetidsdata | Socialstyrelsen | Slutrapport nov 2022 |
Rådata i form av Rådata i form av enkätsvar har begärts ut från utredningen om "Vägen till ökad tillgänglighet" för att ge en bild av de behov som identifierats där för målgruppen vårdlotsar.
Intervjuer med
...
målgrupper för ett vårdsöksystem
För att komplettera bilden och mer specifikt undersöka kraven på ett vårdsöksystem har intervjuer genomförts inom uppdraget. Initialt deltog representanter från uppdraget på E-hälsomyndigheten på ett möte med SKR:s vårdlotsnätverk 30/6 2022. Där genomfördes en gruppsession där representanter för de olika regionerna i vårdlotsnätverket fick diskutera frågor om b.la. innebörden av begreppet ledig kapacitet.
Därefter genomfördes individuella intervjuer med kontaktades vårdlotsar som deltagit i SKR:s vårdlotsnätverk, enligt en kontaktlista som förmedlades av SKR. Då intervjuerna tidigt indikerade hur centrala avtal är i vårdlotsens arbete, identifierades en ny målgrupp som kunde bidra med väsentlig kunskap, nämligen avtalschefer och avtalshandläggare. Därför efterfrågades kontakter inom denna målgrupp från vårdlotsarna som intervjuades. Följande Merparten intervjuer har hittills genomförts via videomöten. Vid tidpunkten för delrapporten har följande intervjuer genomförts:
| Respondenter | Regioner representerade | Antal respondenter |
|---|---|---|
| Vårdlotsar eller motsvarande | VGR, Kalmar, Stockholm, Dalarna, Kronoberg, Skåne, Östergötland | 9 |
| Avtalschefer | VGR, Östergötland | 2 |
Tillgänglighetssamordnare och motsvarande | Östergötland, Halland (5/12), Jönköping (1/12) | 5 (tbd) |
Intervjuer för kartläggning av befintliga system
Förutom intervjuerna med de tilltänkta målgrupperna för vårdsöksystemet har även en mängd intervjuer genomförts med representanter från Socialstyrelsen och region Stockholm med kunskap om specifika system som kan ha relevans för ett vårdsöksystem.
| Organisation | Tema | Antal respondenter |
|---|---|---|
| Socialstyrelsen |
| 2 |
| Region Stockholm | ||
| Organisation | Tema | Antal respondenter |
| Socialstyrelsen | Väntetider och kapacitet | 2 |
| Region Stockholm | Följande system och informationskällor:
| 68 |
Nuläge för nationell
...
hänvisning
| Status | ||||
|---|---|---|---|---|
|
Målgruppsbeskrivning
Efter genomförda intervjuer och inläsning av tidigare material utkristalliserade sig en bild av vårdlotsarna och deras behov. Målgruppen vårdlots har sammanställts i form av en så kallad persona, dvs. en fiktiv karaktär som är tänkt att representera målgruppen och beskriva dess mål, behov, typiska attityder och beteendemönster. Vid behov kommer fler personas att beskrivas längre fram. "Avtalshandläggaren" och "Invånaren" ses som potentiella framtida personas i dagsläget.
...
Processkartläggning
| Status | ||||
|---|---|---|---|---|
|
Idag finns det nyanser i hur regionerna arbetar med hänvisning till andra regioner avseende vård som inte kan tillgodoses inom vårdgarantin av den egna regionen. Nedan beskriven process kan användas som en generell utgångspunkt. Blixtsymbolen representerar problemområden som identifierats.
När en patient i en remissbekräftelse får information om att remitterad vårdenhet inte kan utföra vård inom vårdgarantins gränser (90 dagar) erbjuds hen ett val att åberopa vårdgarantin. Detta görs genom att kontakta vårdgarantikansliet eller vårdlotsen i regionen (inte alla regioner har en vårdlots). Vårdlotsen informerar patienten om dess rättigheter och kontaktar därefter vårdenheten för att diskutera möjliga lösningar. Initiering av vårdlotsning kan dock även initieras på andra sätt. I några regioner förekommer proaktiv hänvisning, det vill säga att vårdenheter och vårdlotsar ser över aktuella väntelistor och erbjuder patienter att flytta sin vård. I vissa fall flyttas dessutom aktivt mindre sjuka patienter (ASA-klass 1 och 2) för att ge plats åt svårt sjuka patienter (ASA-klass 3 och 4) utan att dessa åberopat vårdgarantin.
...
Vårdlotsen får då inleda ett, manuellt, detektivarbete för att hitta andra vårdgivare i Sverige. Det finns idag ingen komplett samlad information informationskälla eller arbetsverktyg för att stötta vårdlotsen i detta utan källor såsom Google, chattgrupper hos SKR:s vårdlotsnätverk, egna kontakter, regionala webbplatser, väntetider.se med flera används för att identifiera vårdgivare. När en potentiell vårdgivare identifierats ringer vårdlotsen för att säkerställa att vårdgivaren har avtal med någon region, att de kan utföra vård givet patientens sjukdomsbild och att de har möjlighet att ta emot patienten inom vårdgarantins gränser.
...
För att sedan flytta vården ombesörjer vårdenheten att remiss, remissunderlag och betalningsförbindelse skickas till mottagande region. Alla remisser till privata vårdgivare skickas, enligt riksavtalet, till regionens centrala vårdadministration (hälso- och sjukvårdsförvaltningar).
Huvudsakliga
...
problemområden
| Status | ||||
|---|---|---|---|---|
|
Remissbekräftelse skickas till patient med väntetid och information
Vårdlotsen söker vårdalternativ nationellt
Vårdenheter/kliniker har idag (ofta) tillgång till information om alternativa vårdgivare i regionen direkt i journalsystemet. I vissa fall finns även information om alternativa vårdgivare i andra regioner inom den egna sjukvårdsregionen (se figur 2) där. Nationellt finns det idag ingen enhetlig källa för information om vilka vårdgivare som har avtal med regionerna. För att stödja vårdlotsen i den nationella sökningen bör en källa som ersätter personliga kontakter, google, väntetider.se och diverse chattrum upprättas. (Skriv om existerande källor och system)
Vårdlotsen
...
meddelar klinik om alternativ
När ett eller flera vårdalternativ identifierats ringer vårdlotsen kliniken/vårdenheten och presenterar dessa muntligt. I vissa fall skickas brev som tar några dagar och ofta måste följas upp med ett telefonsamtal. För att stödja vårdlotsen i detta steg bör en strukturerad delning av identifierade vårdalternativ ske digitalt och alla vårdalternativ presenteras med samma informationsuppställning.
Klinik/vårdenhet utvärderar vårdalternativ
Medicinsk bedömning eller invägning av samarbeten och erfarenheter kan inte ersättas av ett system, men en tydlig sammanställning med jämförbar information om vårdalternativ bör erbjudas dem som ska ta ställning om var vården ska hänvisas.
Klinik/vårdenhet skickar remiss och underlag
I dagsläget skickas remiss och underlag som ska till privata vårdgivare i andra regioner med papper till den mottagande regionens centrala vårdadministration (hälso- och sjukvårdsförvaltning, vårdgarantikansli eller liknande). I den mån det är möjligt enligt riksavtalet bör information om hur remiss och underlag kan skickas på andra sätt än via brev framgå per vårdalternativ. Vissa regioner använder sig exempelvis av Sectra IEP för överföring av bild och funktionsdata.
Potentiellt
...
nyläge
| Status | ||||
|---|---|---|---|---|
|
Ett potentiellt nyläge i processen för nationell hänvisning förändrar i första hand stödet för att genomföra inringade tre processteg i figur 3 nedan.
...
Figur 3 - Potentiellt nyläge
För att adressera de smärtor problemområden som är beskrivna har ett antal användningsfall identifierats.
Figur 4 - utkast användningsfall
...
Invånaren vill vara delaktig i sin vårdplanering och letar gärna själva alternativ i landet. Hen önskar därför ha en tjänst där information om vårdgivare med aktuella avtal och möjligheter att ta emot egenremisser är sökbara.
Informationsbehov hos
...
primäranvändare
| Status | ||||
|---|---|---|---|---|
|
Den information som vårdlotsar efterfrågar i sitt arbete med att hitta nationella vårdalternativ handlar i grunden om att avgöra hur avancerade fall en vårdgivare kan ta emot. De behöver veta om de har regionala avtal och vilka som får skicka remiss på detta avtal samt grundläggande information om vårdgivaren och direktkontaktuppgifter.
...
Avtalskriterier | Exempel | Kommentar |
Barn/vuxen | Barn | Anger om avtalet avser vård av barn (<18) eller vuxna (19-199). Kan det finnas andra åldersindelningar? |
ASA-klass[1] | 1,2,3,4 | Anger vilka patientkategorier utifrån klassificeringen ASA-klass som en vårdgivare kan ta emot. |
BMI | <35 | Anger om vårdgivaren har en begränsning avseende patienters BMI (denna kan eventuellt argumenteras för att ingå i ASA-klassificeringen) |
Krav på att patient ska vara färdigutredd | Ja/nej | |
Krav på att patient ska stå i kö till specialistvård | Ja/nej | |
Läkemedelsbegränsning | Finns det läkemedel som en patient tar som diskvalificerar hänvisning av vård till specifik vårdgivare? | |
Möjliga åtgärder (KVÅ) | Vilka åtgärder utför vårdgivaren enligt avtal | |
Behandlade diagnoser (ICD-10) | Vilka diagnoser behandlar vårdgivaren enligt avtal | |
Avtalsformalia | ||
Möjlighet att skicka direktremiss | Ja/nej | |
Möjlighet att skicka egenremiss | Ja/nej | Får en patient skicka egenremiss på avtalet |
Regionbegränsning för att skicka remiss | Region Östergötland och Region Kalmar Län | Om enbart viss/vissa regioner får skicka remiss på aktuellt avtal. Förekommer exempelvis inom vissa sjukvårdsregioner. |
Professionsbegränsning för att skicka remiss | Neurologer | Om enbart vissa professioner skicka remiss på aktuellt avtal |
Giltighetstid | 2021-09-09 - 2026-09-09 | |
Avtalstyp | LOU, LOV, LOL, LOF | |
Avtalsregion | Region Stockholm | Vilken region som avtalat med vårdgivaren. Information viktig för remisshantering. |
Avtalsdokument (Dokument, URL, avtalsnummer) | URL | Tillgång till avtalsdokumentet är viktig för framförallt avtalshandläggare vars främsta behov är att lära sig av andra regioner och likrikta avtalsskrivandet. Även vårdlotsar kan behöva ta del av avtalsdokument för att vara pålästa inför kontakt med vårdenheter (nuvarande och nyidentifierad). |
Vårdgivarinformation | ||
Namn, vårdenhet | Capio Artro Clinic Sophiahemmet | |
Namn, vårdgivare | Capio AB | |
Adress | Första vägen 1, Laholm | |
Kontaktuppgifter | 0231-565656 Tolv Tolvansson | Direktkontaktuppgifter till vårdenheten för att diskutera möjligheten att hänvisa patient. Detta ska inte vara ett växelnummer som innebär onödig väntan och extra administration. |
Specialiteter | Urologi | Vilka specialiteter/verksamhetsinriktningar har vårdgivaren |
Regi | Privat | Bedrivs vården i regional eller privat regi |
Väntetider | 9-13 veckor | Information om uppskattade väntetider. Hypotes: bör rapporteras på åtgärdsnivå (KVÅ) |
Möjlighet att ta emot inom vårdgarantin | Ja/nej | Information om vård kan tas emot och utföras inom vårdgarantins gränser. Hypotes: bör rapporteras på åtgärdsnivå (KVÅ) |
Utmaningar
Informationsbehov hos sekundäranvändare
Detta är inte utrett. Myndigheter, såsom Socialstyrelsen och Vårdanalys brukar ha intresse av statistikutdrag för att göra nationella analyser. Detta kan och bör tillgodoses med hjälp av öppna data, API:er eller genom statistiktjänster.
...
| Status | ||||
|---|---|---|---|---|
|
Incitament för att dela avtalsinformation
Det råder idag stora skillnader i om Om, och hur många, privata avtal som varje region har tecknat råder det idag stora skillnader i. I vissa förekommande fall har en region över 4 000 avtal, medan andra regioner inte har några alls eller bara några få. Detta skulle medföra att några få regioner skulle tillhandahålla och öppna upp sina avtal för andra regioner att nyttja. I intervjuer har frågetecken kring incitamenten kring detta lyfts då avrop från andra regioner tenderar att tränga undan regionintern vård.
...
Det finns ett stort behov av att tydliggöra och peka ut vilket/vilka kodverk som ska utgöra grunden för nationell vårdinformatik. Idag pågår arbete inom detta område hos framförallt Inera, Region Stockholm, VGR och Region Skåne. Eftersom dessa aktörer och E-hälsomyndigheten ämnar stötta samma verksamhet så bör det finnas en nationell samordning och samarbete på området.
Informationsmängder och informatik är vårdsöksystemets kärna och största utmaningar
...
- Utgör underlag för nationell uppföljning av hur väl vårdgarantin uppfylls, d.v.s. det primära syftet är inte att visa ledig kapacitet.
- Saknar data om uppskattade väntetider från Region Stockholm (rapporteras i Vårdgivarguiden, se nedan).
- Saknar nedbrytning av vårdenheter och mer specifika vårdområden/vårdtjänster.
- Aktuellt väntetidsläge (preliminär uppskattning för hur lång tid en patient som söker idag kommer få vänta) rapporteras normalt månadsvis, men ibland mindre frekvent.
- Ledig kapacitet (om det finns kapacitet att ta emot patienter från andra vårdgivare) är ett komplement till aktuellt väntetidsläge och är vanligtvis "Nej". Syftet är inte primärt att visa ledig kapacitet utan snarare att signalera om verksamhet har möjlighet att ta emot patienter från andra regioner, s.k. utomlänspatienter. Utifrån intervjuer med flera vårdlotsar är datakvaliteten låg, d.v.s. informationen är ofta felaktig
- Statistik om överbeläggningar tas fram från inrapporterad data om disponibla vårdplatser och inläggningar (per månad).
SammanfattningsvisSammanfattningsvis: Aktuell bedömning är att informationen i SKR:s väntetidsdatabas inte kan användas för att presentera ledig kapacitet i realtid.
...
Sammanfattningsvis: Patientregistret innehåller idag ingen information om kapacitet och kan därför inte användas för att presentera ledig kapacitet i realtid.
Svenskt Perioperativt Register (SPOR)
Det finns däremot tankar om att utveckla patientregistret (https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2022-12-8229.pdf) och EHM kommer att föra dialog med Socialstyrelsen om hur källan skulle kunna användas för ett statligt vårdsöksystem.
Svenskt Perioperativt Register (SPOR)
- Innehåller väntetider för utförda operationer (tid från operationsanmälan till utförd operation).
- Alla regioner och ett antal privata vårdgivare rapporterar.
- Endast
- Innehåller väntetider för utförda operationer (tid från operationsanmälan till utförd operation).
- Alla regioner och ett antal privata vårdgivare rapporterar.
- Endast planerad kirurgi (akut kirurgi ingår inte).
- Ingen information om kapacitet eller prognosticerade väntetider.
...
Sammanfattning: BELPORT är ett verktyg som ger viss information om ledig kapacitet, men endast för ett fåtal vårdtyper. Källan är intressant, men låg detaljeringsgrad och begränsad användning gör att den i dagsläget bedöms oanvändbar för att presentera ledig kapacitet i ett nationellt vårdsöksystem.
Journalsystem
- Någon djupare kartläggning har inte utförts, men det finns uppgifter om att exempelvis Cosmic kan visa lediga vårdplatserfinns uppgifter om att Cosmic och Take Care (de två vanligaste journalsystemen) håller information om vårdplatsläget på klinik/vårdenhetsnivå.
Sammanfattning: ?? Det finns eventuellt ett värde i att titta på ett antal journalsystem, men det är osannolikt att informationen skulle kunna användas i ett nationellt vårdsöksystem. skulle kunna användas i ett nationellt vårdsöksystem för att erbjuda information om ledig kapacitet i realtid. I dialog med tillgänglighetssamordnare och personer insatta i planering skulle en frekvent inrapportering av ledig kapacitet ta resurser och uppmärksamhet från patienterna. Dessutom kräver sådan data insikt och tillgång till flera olika källor såsom exempelvis personalinformation om anställning, sjukfrånvaro etc.
Fortsatt arbete
Avtalsformer
...
- Väntetidssamordnare i regionerna
- SKR om väntetider.se (hur inrapportering sker och vilken behandling som görs av datan)
- Tillgång till olika typer av kapacitetsmått i vårdnära system.
Ytterligare analys kring potentiell ledig kapacitet
...
Denna potentiellt lediga kapacitet finns inte fångad, insamlad eller beskriven någonstans och kanske kan omhändertas i ett nationellt vårdsöksystem, men är något som måste utredas ytterligare.
Informationsbehov hos sekundäranvändare
Detta är inte utrett. Myndigheter, såsom Socialstyrelsen och Vårdanalys brukar ha intresse av statistikutdrag för att göra nationella analyser. Detta kan och bör tillgodoses med hjälp av öppna data, API:er eller genom statistiktjänster.
[1] Microsoft Word - ASA-klassifikation på svenska 151101.docx (sfai.se)
...