| Område | Slutsats | Anledning |
|---|---|---|
| Väntetider | Kapacitet bör inte rapporteras manuellt. | Detta tar tid från regionernas verksamhet Det har försökts från väntetider.se, men efterlevs inte Uppgifter som rapporteras in är ofta av "fingret i luften" karaktär |
| Väntetider | Kapacitetsmått som närmast kan tillgodose "ledig kapacitet i realtid" är frekvent uppdaterade väntetider | Ledig kapacitet i form av operationstider, lediga tider eller liknande finns inte att tillgå i regionerna. Framtagning av sådan information kräver samkörning av många olika källor och kunskap om personalläge m m. Beräkning av väntetider och tillgång till vårdproduktionsdata över tid kan bidra till att kunna göra säsongsanalyser som är oberoende av tillgång till ex. personalinformation. Bekräftas av flertalet respondenter. |
| Väntetider | Väntetider bör beräknas mellan två mätpunkter för ett vårdkontakts-id
| |
| Väntetider | Inrapportering av produktionsdata för att tillgodose väntetidsberäkning i "Väntetider i vården", PAR och andra system (eg. Vårdsöksystem) bör samordnas för att avlasta vården och regionerna.
| |
| Väntetider | Väntetider bör beräknas mot den "enhet" som man önskar följa upp emot. I ett vårdsöksystem t ex bör en väntetid beräknas för en specifik vårdtjänst. Det bör även informatiskt finnas stöd för att konsolidera och skära väntetider på andra ledder. En översyn över vilka kodverk som används vid rapportering av produktionsdata och hur denna översätts i utdataplattformar och mottagande system bör därför göras. | |
| Utbud | En statlig aktör bör ta ansvaret att skapa en nationell struktur och riktning för vårdinformatik och användande av kodverk.
| |
| Utbud | ||
| Avtal | Staten bör ta ansvar för att bygga ett avtalsindex, inte en avtalsdatabas. Hantering av avtalsprocessen och avtalsdokument ska fortsatt ske i regionerna. Ett statligt avtalsindex ska enbart samla grundläggande avtalsinformation och göra denna sökbar. | |
| Avtal | För att få ut ett stort värde från ett statligt avtalsindex måste regionerna ensa utformandet av sina vårdavtal avseende framförallt vilka kodverk som används för att beskriva avtalad vård. Idag förekommer ett 10-tal olika kodverk i vårdavtalen (eg. HSA, MVO, ICD, KVÅ, regionala kodverk, Snomed, SNI etc) En statlig aktör bör åta sig samordning på detta område och erbjuda stöd för att kunna översätta och/eller kravställa hur avtalat utbud ska beskrivas. | |
| Väntetider | PAR kan inte tillgodose ett vårdsöksystems behov i dagsläget:
| |
| Väntetider | Den mätpunktsmodell som ligger till grund för inrapporteringen till Väntetider i vården bör återanvändas och de två första intervallen bör ligga till grund för de väntetider som är av intresse för ett Vårdsöksystem. | SKR:s modell lyfts även fram i Socialstyrelsens rapport. |
| Väntetider | Väntetider i vården (SKR) kan inte tillgodose ett vårdsöksystems behov i dagsläget:
| |
| Väntetider | Väntetider i vården (SKR) som källa är inte förenligt med en lösning i statlig regi | |
| Organisation | EHM har inte tillräcklig kunskap om Vårdgivarregistrets (IVO) möjlighet att tillgodose våra behov. Detta har återkommit i flera regeringsuppdrag | |
| Organisation | Ett vårdsöksystem har behov av att inhämta grundläggande organisationsinformation om vårdgivare. | |
| Organisation | ||
| Process och verksamhet | ? | Oro i regionerna att ett vårdsöksystem kommer leda till stora undanträngningseffekter då vårdgivare tjänar mer på att ta emot utomlänspatienter än de egna länsinvånarna. |
| Process och verksamhet | ? | Oro i regionerna att några regioner kommer få ta stor last om avtal tillgängliggörs och fler hänvisar patienter över länsgränsen istället för att teckna nya avtal själva. |
| Process och verksamhet | Ledtiden från skickad remiss till inledd vårdkontakt/vård i ny region försenas bl a på grund av administrativa processer så som manuell remisshantering. Införande av elektronisk remisshantering och/eller remiss direkt till privata vårdgivare i annan region skulle korta ledtiden. | Riksavtalet stipulerar att remisser som är destinerade till privata aktörer i en annan region skall skickas till avtalsregionens Hälso- och sjukvårdsförvaltning (el. motsvarande) för att godkännas och sedan skickas vidare. |
| Process och verksamhet | Effektivisering av regioninterna processer såsom förmedling av vårdalternativ och skicka remissunderlag i "hänvisningsprocessen" mellan klinik och vårdgarantikansli (el. motsvarande) kan effektiviseras och kortas ner i storleksordningen dagar om digitalt stöd fanns. | Idag skickas ofta internpost eller brev för att förmedla detaljer om nya vårdalternativ. I de fall telefon används för att förmedla krävs det ofta att kliniken i nästa steg själva gör en uppföljning med mottagande vårdgivare. |
| Process och verksamhet | En nationell lösning för överföring av bild och funktionsmedia saknas. Inrättande/tillgång till en sådan skulle minska ledtiden för hänvisning i storleksordningen dagar. (Jmf. RU Bilddiagnostik) | Vissa regioner använder sig av Sectra IEP, andra regioner mottager CD-skivor eller USB-minnen. Skillnaderna bidrar även de till otydlighet och ökad ledtid. |
| Juridik | ||
| Avtal | På kort sikt kan ett visst värde skapas genom att samla och synliggöra regionala avtalsdatabaser och exempelvis Valfrihetswebben på en gemensam sida. | |
| Avtal | En samverkansorganisation mellan regionerna avseende ensning av avtalsutformning och -information bör inrättas. | Idag förekommer ett 10-tal olika kodverk i vårdavtalen (eg. HSA, MVO, ICD, KVÅ, regionala kodverk, Snomed, SNI etc). Se resultat från avtalsenkät: LÄNK |
Overview
Content Tools
Tasks