Leveransplan 2026

• Federationsregler för anslutning av anslutningsoperatör
  – reglerar formella krav och villkor för att få verka som anslutningsoperatör.

• Anslutningspolicy (ENA-anslutningspolicy)
  – anger de krav på federationsmedlem som anslutningsoperatören förväntas bära och tillämpa.

• Villkor för anslutningsoperatörer
  – preciserar juridiska, organisatoriska och ekonomiska grundkrav (t.ex. juridisk person, F-skatt, försäkringar).

• Nationell kravkatalog – informationssäkerhetskrav
  – refererad kravkälla för informationssäkerhet som anslutningsoperatören ska efterleva.

• Deklarationsmall för anslutningsoperatörs efterlevnad av krav
  – används för att visa efterlevnad vid anslutning och vid uppföljning.

• Anslutningsprocess för anslutningsoperatör
  – beskriver vad som kontrolleras vid anslutning och vad som uttryckligen inte kontrolleras.

Vi har svar på:

• Vilka juridiska och organisatoriska grundkrav som gäller (t.ex. juridisk person, F-skatt, försäkringar)
• Vilka informationssäkerhetskrav som krävs för att bära anslutningspolicyn
• Vad som kontrolleras vid anslutning – och vad som inte kontrolleras

• Tekniskt ramverk – federationsinfrastrukturtjänster
  – beskriver uppslags- och verifieringstjänstens funktion, roll och tekniska ansvar.

• Tekniskt ramverk för förmedling av tillitsinformation
  – reglerar hur metadata, tillitsinformation och verifieringsuppgifter skapas, publiceras och verifieras.

• Federationspolicy
  – fastställer övergripande principer för tillit, ansvar och samverkan.

• Villkor för federationsoperatör / infrastrukturtjänster
  – anger ansvar, garantier och ansvarsbortfall kopplat till drift och förmedling av data.

• Federationsregler kopplade till tillitsinformation (trust marks, metadata)
  – anger vilka tillitskrav som gäller och vad som garanteras avseende riktighet, aktualitet och källa.

Vi har svar på:

• Vilka tillitskrav som gäller för tjänsten som förmedlar data
• Vad som garanteras om riktighet, aktualitet och källa
• Var ansvaret slutar om data är felaktig eller missbrukas

• Federationspolicy
  – anger den övergripande avtalslogiken och ansvarsfördelningen i federationen.

• Avtal mellan federationsmedlem och federationen (lednings-/federationsområdesansvarig)
  – binder federationsmedlemmen till federationsregelverket.

• Federationsregler för federationsmedlem
  – utgör gemensam normgrund som möjliggör tillit mellan federationsmedlemmar.

• Avtal mellan federationen och anslutningsoperatör
  – reglerar anslutningsoperatörens roll i avtalskedjan.

• Avtalsprinciper / Farleden (konceptuell artefakt)
  – beskriver hur avtalsrelationer uppstår utan bilaterala avtal och hur flera parter binds genom samma regelverk.

Möjliggöra bred anslutning och samverkan utan att varje ny federationsmedlem eller relation kräver separata bilaterala avtal.

Vi har svar på:

• Hur federationsmedlem binds till federationsregelverk
• Hur avtalsmässig relation uppstår mellan federationsmedlemmar utan bilaterala avtal
• Hur anslutningsoperatören ingår i avtalskedjan utan att skapa nya bilaterala avtal

• Tydliggöra förhållandet mellan Federationsregelverk, anslutningspolicy(er). tekniska federationspolicy(er), samt tekniska ramverk för anslutning och registrering
• Koppling till avtalsstrukturer?

• Federationsregelverk
  • Anslutningspolicy(er)
    • Styrka behörig företrädare - för olika organisationsformer
  • Teknisk federationspolicy(er)
    • Krav på metadata
• Tekniska ramverk
  • OIDF

I detta ingår att också ha en tydlig och gemensam förståelse för vad som är en policy - i detta sammanhang

• Hur kan "anslutningspolicys/registreringspolicys" skapa interoperabilitet över federationskontext. 
• Möjlighet att filtrera på Ans/reg-policy

• Federationsregelverk

Det måste finnas anslutningsoperatörer för samtliga potentiella federationsmedlemmar - om staten går in som en garant för en federationsmedlemsgrupp.

• Ska komma till uttryck i de normativa artefakterna avtal för anslutningsoperatör och avtal för förlitande part / utfärdare av behörighetshandling

• registreringsprocess
• metadata-publicering/validering 
• avveckling av anslutningsoperatör - koppling till regelverket 
• incidenthantering/rapportering 

Prismodell 

Vilka för- och nackdelar finns med att etablera rollen federationsområdesansvarig och vad innebär den?

Frågeställning

• Vilket problem löser “federationsområdesansvarig” som inte redan täcks av andra roller?

• Hur undviks segmentering?

• Hur undviks och divergerande villkor mellan områden om en sådan roll införs?

Bakgrund

• Rollen “federationsområdesansvarig” bedöms riskera segmentering av SIB och behov av nationell harmonisering av ansvar, avtalsvillkor och standardisering lyfts.

Mål

• En entydig rollkarta och styrmodell som säkrar harmonisering (ansvar, avtalsvillkor, standarder).

Metadata/registrering – delade tekniska komponenter och indirekt anslutning

Frågeställning

• Ska metadata modelleras per teknisk komponent eller per samverkande part som nyttjar den?

• Hur representeras “företrädande” i metadata för att förlitande part ska kunna verifiera denna?

• Behövs särskilt systemleverantörsavtal och/eller villkor för indirekt anslutning?

Bakgrund

• Det finns en öppen fråga om hur tekniska komponenter som delas av många organisationer ska registreras i federationen (ex. regioners vårdinformationssystem som nyttjas av många vårdgivare).

• Behov av villkor för indirekt anslutning: hur indirekta anslutningar ska registreras och vilka organisationer en komponent får företräda.

• Egenskapsintyg kopplas till tekniska komponenter, inte samverkande parter, vilket skapar friktion när samma komponent används av flera parter.

• En möjlig inriktning är att kommersiella leverantörer representerar olika kunders användning som separata logiska komponenter; icke-kommersiella kan i vissa fall dela.

Mål

• En konsekvent registrerings- och metadatamodell som minimerar administration men bibehåller spårbarhet och tillit för delade komponenter och indirekt användning.

Målbild och berättelsen

Frågeställning / beslutspunkter

• Vilka 3–5 “flaggskeppsscenarier” ska användas för att förklara nyttan och driva anslutning?

• Vilken målgrupp riktar vi oss till per scenario (kommun, region, myndighet, leverantör)?

Bakgrund

• Gemensam målbild/berättelse saknas och scenarier behövs där övergång till SIB beskrivs utifrån ett effektivitets och kostnadsperspektiv

• Exempel på scenariokategorier: myndighetsrapportering, företagsinriktade tjänster med manuell kontoprovisionering, informationsdelning mellan organisationer.

• Det finns ett exempel på scenario (kommun ↔ myndigheter) som kan användas som “storyboard”.

Mål

• En gemensam, beslutsbar målbild + konkret nyttoberättelse som kan återanvändas i förankring och prioriterings arbetet.

Nationell strategisk plan och politisk förankring

Frågeställning

• Vilka beslutsforum och vilken ordning för förankring (Ena → myndigheter → RK → leverantörer)?

• Vilka tjänstekategorier ska prioriteras nationellt (rapportering, informationsdelning, samverkan)?

Bakgrund

• För att nå önskad nyttoeffekt behövs en politiskt förankrad nationell strategisk plan för vilka tjänster som börjar erbjudas baserat på anslutning till SIB; i nuläget planeras främst för NLL och ambitionen är att fler myndighetstjänster ska baseras på SIB.

• Föreslagna aktiviteter: kommunikationsmaterial, förankring inom Ena-strukturen, med tongivande myndigheter, RK, regioner (exempelvis via regionernas arkitekturråd) och IT-leverantörer.

Mål

• En fastställd nationell roadmap som driver anslutning/nyttjande och minskar risken att SIB blir “enbart NLL”.

Efterlevnadskontroll (tillit) – nivå och modell

Frågeställning 

• Vilken miniminivå av efterlevnadsmodell ska gälla i SIB (och när krävs högre nivå)?

• Ska egenskapsintyg användas för att representera efterlevnad – och i så fall hur hanteras “självdeklarerad” vs tredjepartsintygad efterlevnad?

Bakgrund

• Det är inte förankrat hur efterlevnadskontroll av organisationers/verksamheters förmågor inom informationssäkerhet ska hanteras.

• Alternativ spänner från ingen faktisk kontroll till självdeklaration, internrevision eller extern revision; risk måste vägas mot samhällskostnad.

• Det kan behövas komplettering till juridiskt ansvar i form av ramverk för efterlevnadsredovisning/-kontroll, med hänsyn till organisationstyp och befintliga revisioner och certifieringar.

Mål

• Ett riskbaserat, skalbart ramverk för efterlevnad som skapar tillräckligt hög tillit, är praktiskt genomförbart och kostnadseffektivt,