20230220 Vårdföretagarna

Deltagare

EHM: Anette A, Magnus och Gustav

Vårdföretagarna: Daniel Forslund (Utvecklingsansvarig för digitalisering och innovation) och Karin Elinder (Näringspolitisk expert)

Agenda

Ett första möte för att diskutera kontaktvägar framåt för E-Hälsomyndigheten i förstudien om ett nationellt vårdsöksystem.

• Kort presentationsrunda
• Om uppdraget och eventuella frågor
• Projektets behov och frågeställningar
• Nästa steg och kontaktpunkter

Mötesanteckningar

EHM: Under arbetets gång har det blivit tydligt att man behöver komma till rätta med grundläggande förutsättning innan man kan ta fram ett vårdsöksystem. Det är en lång resa att kunna bygga en tjänst som fyller värde i vården.  I Har gjort behovsanalys och vet vad som efterfrågas från de som skulle använda tjänsten. vårt uppdrag

Vårdföretagarna: Det finns outnyttjad kapacitet i vården som inte används. Det kan bero på flera saker som politisk ovilja, avtalskonstruktioner, ekonomiska drivkrafter. Som det ser ut idag så ligger mycket på individen. Exempelvis känner inte alla till att det finns en vårdgaranti och hur man kan använda den.  
Branschorganisationerna har vårdens skyldighet att visa upp kapacitet som en viktig fråga länge. Frågan är om det är vårdgivarna som själva ska göra detta. Lösningarna ser helt olika ut beroende på om det ska ses som en skyldighet för vårdgivaren att visa kapacitet eller möjlighet för patient att söka vård. 

EHM: Vårt uppdrag är regionens skyldighet, dvs vårdgarantin. Vi ser inte att vi kan göra ett system utifrån patientens val. Målet är att frigöra vårdlotsar. De informationskällor som vi ser behövs efterfrågas även i andra uppdrag som EHM har. 
Vårdföretagarna: Där ett problem att man inte kan arbeta med grunddata. Kraven och datainsamlingen ser ut olika i landet. Ibland talar man om kapacitet ibland om antal operationer osv. Det är svårt för regioner att visa kapacitet mellan sig. Det är även en brist på vart man ska rapportera olika data. Databaserna som finns är frivilliga. ex SKR:s väntetidsdatabas som är ett lapptäcke. Vårdföretagarna vill se en tydlig infrastruktur med samma förutsättningar för både privata och offentliga vårdgivare. Det finns en stor vinst med att kunna använda hela vården. EHM gör rätt som pekar på städarbetet innan man tar fram tillämpningar. 

EHM: Hur ser ni på skillnaden mellan vårdtjänst och vårdutbud? Finns alla komponenter i avtalen?

Vårdföretagarna: Tänker ni på samverkan? Typ låna personal från en annan vårdgivare för att utföra en operation? Vi vet att det finns olika typer av samarbetsavtal mellan vårdgivare i dagsläget. Men det är svårt med den typen av vårdförmedling när det är korta ledtider för olika behandlingar. Svårt att hitta former för akututlåning av personal. Många ingrepp är långsiktiga. I vissa fall så lånar man ut lokaler. Exempelvis att ett färdigt operationsteam tar över patienten eller apparatur/utrustning. Drömscenariot är en långsiktigt plan för upphandlingar där man vet hur många operationer som kan göras och ett färdigt schema där man kan stoppa in patienter. 

EHM: Hur kan man tänka kring privata vårdgivare som utför vård som inte är på en regions uppdrag? Exempelvis åt ett försäkringsbolag?

Vårdföretagarna: Det är en liten del av vården som utförs helt privat exempelvis via en privat sjukförsäkring, kanske 5 procent. Vi har inte sett någon exakt siffra eller kartläggning. Men där finns underutnyttjad kapacitet. Många privata sjukförsäkringar och försäkringsbolag har egna vårdsökssystem. Det finns modeller för att lösa samverkan, många upplever att vi kunde gjort mer men ingen att anmäla behov till. Exempelvis under pandemin ville man från privata vårdgivare skicka vårdpersonal till IVA som hade ett jättestort behov men det fanns inget system för det. Många privata vårdgivare med digitala tjänster t.ex. KRY, Capio mfl. använder sin egen kapacitet inom sitt företag och har egna vårdsök-funktioner. En modell som man kan inspireras av. 

Det finns en jämlikhetsaspekt, det bör vara regionerna som ansvarar för att hitta ledig vård till patienten. Annars kanske det blir en viss grupp som vården. Man behöver skapa större skyldigheter för vårdgivare, både privata och regionen. Det ska t.ex. inte vara den behandlade läkaren som ska lösa sånt, dvs inte skapa merarbete för vården. Man behöver involvera privata vårdgivare. Den vården som kan planeras är sådan som utförs av privata. Vårdföretagarna är positiva till ett nationellt ramverk och att hålla sig till en samlad kravbild istället för 21 olika. Ramverket behöver omfatta hela sjukvårdssystemet. 
Vi tror att det finns mycket att bygga på från privata vårdgivare och försäkringsbolag som man kan avtala. Man kan låna in en modell som funkar så att man inte behöver bygga upp från scratch. 

Ett erbjudande till EHM är att Vårdföretagarna kan ordna en hearing eller dialogmöte med relevanta aktörer för att diskutera lösningar och hypoteser kopplat till vårdsök-uppdraget.