Utvärdering kapacitetsmått
| Väntetider | Bokningsbara tider | Manuell inrapportering | |
Källan är reglerad | Hög, idag finns reglering avseende väntetidsområdet. | Låg, multipla källor. Möjligen kan uppgiftsskyldighet regleras | Medel, hur reglerar man manuell inrapportering av kapacitet som inte är ett definierat begrepp och som uppstår vid behov. |
Användning av källan ska inte addera administrativ börda | Hög, baserar beräkningar på redan rapporterad vårdproduktionsdata. | Medel, förusätter att vården registrerar bokningsbara tider. Detta kan dock användas i flera syften (främst Invånartjänster) och ställer därför enbart krav på registreringens omfattning och kontinuitet. | Låg, förutsätter ny inrapportering och analys av regioner och vårdverksamhet. |
| Användning av källan bidrar till god förvaltningsbarhet (av vårdsöksystemet) | Hög, bör utvecklas som en del av en nationell infrastruktur. | Medel, infrastruktur för insamling av data bör vara en del av en nationell infrastruktur, men skapande av information sker i lokala tidsbokningssystem (eg. journalsystem). | Hög, bör utvecklas som en del av ett nationellt vårdsöksystem. |
Användning av källan bidrar till framtidssäker arkitektur | Hög, bör utvecklas som en del av en nationell infrastruktur. Dock saknas kontroll över källsystem (eg. journalsystem) | Hög, bör utvecklas som en del av en nationell infrastruktur. Dock saknas kontroll över källsystem (eg. journalsystem) | Hög, bör utvecklas som en del av ett nationellt vårdsöksystem. |
Källan kan användas i en lösning som utvecklas och förvaltas i statlig regi (statlig rådighet) | Hög, bör utvecklas som en del av en nationell infrastruktur. Dock saknas kontroll över källsystem (eg. journalsystem) | Hög, bör utvecklas som en del av en nationell infrastruktur. Dock saknas kontroll över källsystem (eg. journalsystem) | Hög, bör utvecklas som en del av ett nationellt vårdsöksystem. |
Användning av källan bidrar till att samma information inte behöver registreras flera gånger | Hög, Realisering av en väntetidsfunktion som frekvent beräknar väntetider baserat på vårdproduktionsdata ålägger inte vård- eller regionverksamheten med något ytterligare rapporteringskrav. | Medel, krävs att vårdverksamheten aktivt publicerar tider som bokningsbara - detta är idag inte en central del i vårdverksamheten. I dagsläget hinner man inte med detta (ref. Inera) och en sådan informationsmängd riskerar därför att inte vara tillförlitlig. | Låg, kräver att vården och regionerna har rutiner för att identifiera ledig kapacitet, utvärdera om den kan nyttjas samt att publicera den i ett nationellt gränssnitt. |
Användning av källan främjar forskning, innovation och utveckling | Hög, Genom att nyttja vårdproduktionsdata till att beräkna väntetider över hela landet och för all typ av vård möjliggörs mer avancerade och heltäckande analyser. | Låg, Nyttjande av tidbokningsinformation som kapacitetsmått möjliggör analys av besök- och konsultationstjänster. | Låg, Manuellt inrapporterad kapacitet kan ej säkerställas vara jämförbar över landet då regionala skillnader inom privat och offentlig verksamhet avseende tolkning av begreppet kapacitet och viljan att rapportera ledig sådan kan skilja sig. |
Användning av källan främjar jämlikhet över landet | Hög, baseras på utkomst av genomförd vård. Information som redan skapas i vården. | Medel, Beror på implementation och inrapporteringstäckning av bokningsbara tider. | Medel, Manuellt inrapporterad kapacitet möjiggör nationell jämlikhet beroende på inrapporteringstäckning. |
Källan bidrar till att lösningen blir säker och robust | Hög, bör utvecklas som en del av en nationell infrastruktur. | Låg, ingen kontroll på källsystem eller verksamhetens efterlevnad av processer och nationella regelverk. | Låg, ingen kontroll på lokal tolkning, identifiering eller när ledig kapacitet rapporteras. |
Teknisk anslutning av källan är genomförbar | Hög, bör kravställas för att tillgodose detta genom en nationell infrastruktur. | Hög, bör kravställas för att tillgodose detta genom en nationell infrastruktur. | Hög, en del av ett nationellt vårdsöksystem. |
Källans information har tillräcklig kvalitet (konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet) | Hög | Låg, ingen kontroll på källsystem eller verksamhetens efterlevnad av processer och nationella regelverk. | Medel, kvalitet avgörs av vilka processer och vilken informatik en kapacitetsrapporteringsfunktion stödjer och bygger på. Kvalitet avseende nationell eller organisatorisk täckning blir svår att utvärdera. |
Informationsstrukturen i källan främjar interoperabilitet (standarder, informationsmodeller etc) | Hög, bör utvecklas som en del av en nationell infrastruktur. | Medel, kräver nationell ensning av vårdens journalsystem avseende informatik. | Hög, bör utvecklas som en del av ett nationellt vårdsöksystem. |
Användning av källan bidrar till att lösningen blir kostnadseffektiv | Låg, Kräver stora strukturella förändringar kring inrapportering av vårdproduktionsdata och väntetidsberäkningar. Bör samordnas med Socialstyrelsen och SKR. | Medel, Kräver integration till alla vårdgivares tidsbokningssystem (eg. journalsystem). Troligtvis kan arbete och erfarenheter med integration mot Ineras Tjänsteplattform återanvändas. Utöver detta krävs stor arbetsinsats för att ensa informatiken kring bokningsbara tider så att det blir jämförbart mellan regioner och vårdgivare. | Medel, Utveckling och implementation sker i centralt nationellt gränssnitt. Implementation bör samordnas med regioner, vårdgivare och Socialstyrelsen. Stor arbetsinsats krävs för att alla regioner och vårdgivare ska tolka och rapportera ledig kapacitet på samma sätt. |
Användning av källan bidrar till att nytta levereras tidigt (tidseffektivitet) | Låg, Kräver stora strukturella förändringar kring inrapportering av vårdproduktionsdata och väntetidsberäkningar. Bör samordnas med Socialstyrelsen och SKR. Utöver detta krävs stor arbetsinsats för att ensa informatiken kring koppling mellan utförd och avtalad vård. | Medel, Kräver integration till alla vårdgivares tidsbokningssystem (eg. journalsystem). Troligtvis kan arbete och erfarenheter med integration mot Ineras Tjänsteplattform återanvändas. | Hög, Utveckling och implementation sker i centralt nationellt gränssnitt. Implementation bör samordnas med regioner, vårdgivare och Socialstyrelsen. |
Källan ska ge information i realtid Ska möjliggöra för regionerna att i realtid se ledig och tillgänglig vårdkapacitet i hela landet | Medel, baseras på historisk (men närtida) data | Hög, baseras på aktuella bokningsbara tider. | Hög, baseras på ledig kapacitet som aktivt rapporteras in. |
Källan ska visa kapacitet i hela landet Ska möjliggöra för regionerna att i realtid se ledig och tillgänglig vårdkapacitet i hela landet | Hög. Likvärdiga kapacitetsmått baserad på utförd vård. | Medel. Beror på inrapporteringstäckning. Täckning kan antas variera mellan offentliga och privata vårdgivare och regionala skillnader i införande av webbtidbokning. | Medel. Beror på inrapporteringstäckning |
Källan ska (som minimum) visa kapacitet för specialiserad vård Att synliggöra tillgänglig vårdkapacitet inom specialiserad vård ska särskilt prioriteras | Hög. Väntetidsberäkning beror på inrapporterad och genomförd vård. Kan appliceras även för icke-specialiserad vård. | Medel. Kan tillgodose kapacitetsmått för besök i specialistvård. Ej för verksamhet som förutsätter besök, bedömning och beslut. | Medel. Täckning beror på uppgiftsskyldighet, tolkning av kapacitet och följsamhet till inrapportering. Brister i väntetider.se idag och undanbeds från regionerna. |
Källan ska visa vilka vårdgivare som kan ta emot en viss patient inom vårdgarantins gränser EHM ska utgå från de förslag som Socialstyrelsen lämnar i uppdrag S2022/01373 | Hög. Uppskattad väntetid i relation till vårdgarantins 90+90 dagar visar på potentiell ledig kapacitet för alla vårdtjänster. | Medel, gällande besök och beroende på tidboksuppdatering. Låg gällande åtgärder (eg. operation) | Medel. Beror på inrapporteringstäckning |
Källan ska visa det kapacitetsmått som framkommit i behovsanalysen Dessa är ”Prognostiserad väntetid och möjlighet att ta emot patient inom nationella vårdgarantin” 90 dagar: Besök specialiserad vård 90 dagar: Planerad vård (räknat från beslut) | Hög. Väntetider visar på trolig kapacitet över tid för specifikt vårdutbud hos en vårdgivare. Beräkning baseras på vårdproduktionsdata som redan idag skapas i vårdens processer. | Medel, gällande besök och beroende på tidboksuppdatering. Låg, gällande åtgärder (eg. operation) | Medel. Beror på inrapporteringstäckning |
| BEDÖMNING | För att säkerställa likvärdiga kapacitetsmått i alla regioner, över alla vårdtyper och möjliggöra analyser och prognoser över tid bör väntetider användas som primärt kapacitetsmått i ett vårdsöksystem. Primär källa | Inhämtning och uppvisning av bokningsbara tider/nästa bokningsbara tid för besök i primär- och slutenvård kan ses som ett värdefullt komplement för att utvärdera ledig kapacitet. Kompletterande källa | Innebär ökad administration i vården, beroende av manuell inrapportering och förutsätter tydliga kapacitetsmått och informationsstrukturer. Ej aktuell |
Utvärdering väntetidslösning
| Utvärderingskriterier | Patientregistret (Socialstyrelsen) | Väntetider i vården (SKR) | Ny statlig källa? |
|---|---|---|---|
Källan är reglerad Om ett externt befintligt register/databas ska användas som informationskälla för ett nationellt vårdsöksystem i statlig regi, förutsätts att registret/databasen är reglerat i någon form av författning (lag, förordning eller föreskrift), alternativ att registret/databasen är reglerat i avtal som går att omvandla till författningsreglering. | Patientregistret är ett hälsodataregister som är reglerat i lagen (1998:543) om hälsodataregister och tillhörande förordning (2001:707). Källan är i dagsläget reglerat för statistiska syften. Syftet är att följa hälsoutvecklingen i befolkningen, förbättra möjligheterna att förebygga och behandla sjukdomar och skador samt bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling. Registret är händelsebaserat. Finns rättsligt stöd för att behandla uppgifter. Personuppgifter i patientregistret får behandlas för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring inom den slutna hälso- och sjukvården och inom den del av den öppna vården som inte är primärvård samt forskning och epidemiologiska undersökningar. Det finns även en uppgiftsskyldighet (gäller dock endast specialiserad vård, inte primärvård). Uppgifterna som verksamheterna är skyldiga att rapportera in hämtas från journaler, bl a ICD- och KVÅ-koder, personnummer, ålder, kön. DRG-kod rapporteras inte in men beräknas bl a utifrån ICD- och KVÅ-koder. För att rapportera en vårdkontakt måste uppgiftslämnaren välja en klinikkod som beskriver verksamheten. Reglering avseende delning av information från PAR till andra myndigheter och/eller system måste till. HÖG | Källan är i dagsläget reglerad, men inte i detalj. Alla regioner rapporterar in underlag för väntetider till ViV på månatlig basis. Reglering avseende delning av information från ViV till myndigheter och/eller system måste till. HÖG Det pågår ett tillsynsärende. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utreder behandling av personuppgifter i den nationella väntetidsdatabasen. Se dokumentation: IMY Tillsynsärende | Reglering måste till i förhållande till existerande reglering för Väntetider i vården och PAR. MEDEL |
Användning av källan ska inte addera administrativ börda | Inrapportering till PAR sker i dagsläget månatligen och är etablerade flöden från regionerna. Kan existerande flöden användas och förändras för att möta nya syften bör detta inte påverka regionernas administrativa börda över tid. På kort sikt kommer utvecklings- och omställningsarbete krävas. HÖG | Inrapportering till ViV sker i dagsläget månatligen och är etablerade flöden från regionerna. Kan existerande flöden användas och förändras för att möta nya syften bör detta inte påverka regionernas administrativa börda över tid. På kort sikt kommer utvecklings- och omställningsarbete krävas. HÖG Regionerna samlar ihop data från journal- och tidssystem, uppgifterna skickas till SKR via regionernas integrationsplattform till tjänsteplattformen i Signe. Den rådata som är lagrad i Signe är pseudonymiserad, SKR har inte tillgång till nycklarna som kopplar ihop vårdkontakts-ID med patientuppgifterna. Signe överför sedan data till väntetidsdatabasen och analysverktyget QlikView (har egen databas). | Införande av en ny statlig källa för väntetider bör ske i samband med en konsolidering på området där den nya källan föder PAR och SKR med relevant data med önskad frekvens. HÖG |
| Användning av källan bidrar till god förvaltningsbarhet (av vårdsöksystemet) | PAR är utvecklat ur ett statistiskt syfte, Användning av PAR som källa till nationell väntetidsstatistik på frekvent basis är ett avsteg från vad det är utvecklat för. MEDEL | Ej statlig rådighet LÅG | *EHM HÖG |
Användning av källan bidrar till framtidssäker arkitektur Från uppdraget: […] långsiktigt arbetsverktyg i form av teknisk lösning […] säkerställa att lösningen blir en hållbar del av den förvaltningsgemensamma infrastrukturen […] finns det sannolikt Infrastrukturella komponenter som bör återanvändas i den framväxande förvaltningsgemensamma infrastrukturen Från målbild: Infrastrukturen är uppbyggd på ett sådant sätt att den enkelt kan växa och ändra form över tid, utifrån behov | PAR är utvecklat ur ett statistiskt syfte, Användning av PAR som källa till nationell väntetidsstatistik på frekvent basis är ett avsteg från vad det är utvecklat för. MEDEL | Nej, SKRs väntetidsdatabas är utvecklad för att följa upp vårdgarantin. Inrapportering sker på adekvata mätpunkter men med för låg frekvens. Mappning till aktiviteter från inrapporterade KVÅ-koder är ad hoc-framtagen och frikopplad från övriga nationella kodverk. vidare så är väntetidsdatabasen under utredning från IMY då den i något steg eventuellt hanterar patientuppgifter. Det är tveksamt om den kommer kunna utvecklas att stödja ett nationellt vårdsöksystem. LÅG | Införande av en ny nationell insamlingsplattform som sedan kan förse diverse nationella väntetidsfunktioner med relevant information och/eller statistik (PAR, SKR). HÖG |
Källan kan användas i en lösning som utvecklas och förvaltas i statlig regi (statlig rådighet) […] förstudie om hur ett nationellt vårdsökssystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas i statlig regi | Ja, PAR ägs och förvaltas av Socialstyrelsen som lyder under samma departement. HÖG | Ja, men ViV förvaltas och ägs av SKR MEDEL | *EHM HÖG |
Användning av källan bidrar till att samma information inte behöver registreras flera gånger […] information som skapats en gång kan användas av olika aktörer för olika ändamål, vilket också är i linje med principen om ”en uppgift en gång” | Användning av källan ökar inte förekomsten av flera inrapporteringar, däremot bör området ses över och möjligen konsolideras avseende PAR och väntetider.se vilket även lyfts fram i Socialstyrelsens rapport. HÖG Idag rapporteras data sammanhållet för en vårdgivares samtliga vårdenheter via filöverföring. Den stora majoriteten av alla vårdkontakter rapporteras via regionen. Vissa privata utförare rapporterar direkt. | Användning av källan ökar inte förekomsten av flera inrapporteringar, däremot bör området ses över och möjligen konsolideras avseende PAR och väntetider.se vilket även lyfts fram i Socialstyrelsens rapport. Den manuella inrapportering som idag sker från en delmängd av Sveriges regioner bör ersättas av en frekventare inrapportering av underliggande mätpunkterHÖG | Införande av en ny statlig källa för väntetider bör ske i samband med en konsolidering på området där den nya källan föder PAR och SKR med relevant data med önskad frekvens. HÖG |
Användning av källan främjar forskning, innovation och utveckling Infrastrukturen är tillgänglig för ett brett spektrum av användare och aktörer så att forskning, innovation och utveckling främjas till gagn för invånarens hälsa och företagens konkurrenskraft | *Socialstyrelsen HÖG Patientregistret har möjlighet att ta in vårdkontakter med Varje utlämning från PAR sekretessprövas. Aggregerade data är tillgängliga | *SKR LÅG SKR kan inte samköras med andra register (t ex för att analysera socioekonomiska aspekter). Möjliggör inte sekundäranvändning. Kan inte länkas till personnummerbaserade register. | *Den bör utformas så HÖG |
Användning av källan främjar jämlikhet över landet Infrastrukturen bidrar med förutsättningar för jämlik vård och omsorg över landet, oavsett geografi, huvudmannaskap och driftsform. Tillgång till relevant information är inte begränsad på basen av organisatorisk tillhörighet. | Ja HÖG | Ja HÖG | *Den bör utformas så HÖG |
Källan bidrar till att lösningen blir säker och robust Kraven på informationssäkerhet är höga, vilket innebär att informationen alltid finns tillgänglig när den behövs, att informationen är korrekt, samt att endast behöriga personer och system får ta del av den Den digitala infrastrukturen för hälsa, vård och omsorg är att betrakta som samhällskritisk och av stor betydelse för Sveriges krisberedskap. | Den rådata som är lagrad i Signe är pseudonymiserad, SKR har inte tillgång till nycklarna som kopplar ihop vårdkontakts-ID med patientuppgifterna. Vårdkontakts-ID sätts av varje region och har olika utformning. Varje region har en väntetidssamordnare som avgör vem som ska ha tillgång till regionens detaljerade data (via QlikView). SKR har inte en unik kod per individ och har inte kunskap om antal individer i databasen. | *Den bör utformas så HÖG | |
Teknisk anslutning av källan är genomförbar | Nej LÅG | *Den bör utformas så HÖG | |
Källans information har tillräcklig kvalitet (konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet) | Gällande kvalitet, se rapport https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2022-2-7767.pdf De vanligaste kända bristerna är att en uppgiftslämnare helt uteblir med en leverans en viss månad, eller att leveransen saknar vissa uppgifter. Registrets tillförlitlighet är överlag god, och speglar den data som finns i de regionala patientadministrativa systemen. Det finns dock kända bortfall, främst av privata vårdgivare och av vissa variabler, som kan begränsa vissa användningsområden. Kvaliteten har också varierat över tid. Uppgifterna från den specialiserade öppen vården har en lägre kvalitet än uppgifterna från slutenvården. Uppgifterna skyddas av absolut sekretess, där undantag kan göras för forskning och statistik. Resultaten presenteras aldrig så att enskilda personer kan identifieras. LÅG | Nej LÅG | *Den bör utformas så HÖG |
Informationsstrukturen i källan främjar interoperabilitet (standarder, informationsmodeller etc) Internationellt vedertagna och använda standarder används i hög utsträckning | Inte i dagsläget. Måste utvecklas tekniskt och juridiskt för nya ändamålMEDEL Rapportering av statistik från patientregistret sker till EuroSafe, Eurostat, Nomesko, OECD och WHO. | Inte i dagsläget. Måste utvecklas tekniskt och juridiskt för nya ändamålMEDEL | *Den bör utformas så HÖG |
Användning av källan bidrar till att lösningen blir kostnadseffektiv | Nej LÅG | Användning av väntetider.se som källa för väntetider kräver sannolikt mindre anpassningar än PAR. MEDEL | Kostnaden för ett vårdsöksystem isolerat kommer inte öka, men stora utvecklingskostnader för en ny väntetidskälla kommer krävas LÅG |
Användning av källan bidrar till att nytta levereras tidigt (tidseffektivitet) | Juridiska och tekniska förändringar av PAR krävs för att uppfylla de behov ett vårdsöksystem har. MEDEL | Juridiska och tekniska förändringar av ViV krävs för att uppfylla de behov ett vårdsöksystem har. MEDEL | Utveckling och omdaning av väntetidsområdet kommer kraftigt fördröja möjligheten att lansera ett Vårdsöksystem. LÅG |
Källan ska ge information i realtid Ska möjliggöra för regionerna att i realtid se ledig och tillgänglig vårdkapacitet i hela landet | Ökad frekvens av inrapporterade mätpunkter för väntetidsberäkning krävs. Bredare spektra av inrapporterade mätpunkter för väntetidsberäkning krävs (alla specialiserade vårdflöden, inte bara akutflödet).LÅG | Ökad frekvens av inrapporterade mätpunkter för väntetidsberäkning krävs. MEDEL | *Den bör utformas så HÖG |
Källan ska visa kapacitet i hela landet Ska möjliggöra för regionerna att i realtid se ledig och tillgänglig vårdkapacitet i hela landet | Insamling av väntetider från akutmottagningar vid sjukhus samlas in till patientregistret sedan 2015. Bredare spektra av inrapporterade mätpunkter för väntetidsberäkning krävs (alla specialiserade vårdflöden, inte bara akutflödet).MEDEL | Den har en bred nationell täckning. HÖG | *Den bör utformas så HÖG |
Källan ska (som minimum) visa kapacitet för specialiserad vård Att synliggöra tillgänglig vårdkapacitet inom specialiserad vård ska särskilt prioriteras | Bredare spektra av inrapporterade mätpunkter för väntetidsberäkning krävs (alla specialiserade vårdflöden, inte bara akutflödet). MEDEL | ja HÖG | *Den bör utformas så HÖG |
Källan ska visa vilka vårdgivare som kan ta emot en viss patient inom vårdgarantins gränser EHM ska utgå från de förslag som Socialstyrelsen lämnar i uppdrag S2022/01373 | Bredare spektra av inrapporterade mätpunkter för väntetidsberäkning krävs (alla specialiserade vårdflöden, inte bara akutflödet). MEDEL | Ja HÖG | *Den bör utformas så HÖG |
Källan ska visa det kapacitetsmått som framkommit i behovsanalysen Dessa är ”Prognosticerad väntetid och möjlighet att ta emot patient inom nationella vårdgarantin” 90 dagar: Besök specialiserad vård 90 dagar: Planerad vård (räknat från beslut) | Bredare spektra av inrapporterade mätpunkter för väntetidsberäkning krävs (alla specialiserade vårdflöden, inte bara akutflödet). MEDEL | Ja HÖG | *Den bör utformas så HÖG |
Utvärdering kapacitetsmått
Utvärderingstabell, kapacitetsmått (lägg i bilaga?)
- Hög (grön) = Tillgodoser kriteriet i hög grad eller förstudien bedömer att kriteriet kan tillgodoses med stor sannolikhet.
- Medel (gul) = Tillgodoser kriteriet till viss grad eller vissa förändringar måste realiseras men anses inte ge en optimal hantering.
- Låg (röd) = Tillgodoser inte kriteriet eller stora förändringar måste realiseras för att nå en acceptabel hantering.
Väntetider | Bokningsbara tider | Manuell inrapportering | ||
|---|---|---|---|---|
| Användning av källan bidrar till att lösningen blir kostnadseffektiv | Kräver stora strukturella förändringar kring inrapportering av vårdproduktionsdata och väntetidsberäkningar. Bör samordnas med Socialstyrelsen och SKR. | Kräver integration till alla vårdgivares tidsbokningssystem (eg. journalsystem). Troligtvis kan arbete och erfarenheter med integration mot Ineras Tjänsteplattform återanvändas. Utöver detta krävs stor arbetsinsats för att ensa informatiken kring bokningsbara tider så att det blir jämförbart mellan regioner och vårdgivare. | Utveckling och implementation sker i centralt nationellt gränssnitt. Implementation bör samordnas med regioner, vårdgivare och Socialstyrelsen. Stor arbetsinsats krävs för att alla regioner och vårdgivare ska tolka och rapportera ledig kapacitet på samma sätt. | |
| Användning av källan bidrar till att nytta levereras tidigt (tidseffektivitet) | Kräver stora strukturella förändringar kring inrapportering av vårdproduktionsdata och väntetidsberäkningar. Bör samordnas med Socialstyrelsen och SKR. Utöver detta krävs stor arbetsinsats för att ensa informatiken kring koppling mellan utförd och avtalad vård. | Kräver integration till alla vårdgivares tidsbokningssystem (eg. journalsystem). Troligtvis kan arbete och erfarenheter med integration mot Ineras Tjänsteplattform återanvändas. | Utveckling och implementation sker i centralt nationellt gränssnitt. Implementation bör samordnas med regioner, vårdgivare och Socialstyrelsen. | |
| Användning av källan främjar interoperabilitet och sekundäranvändning av data | (Teknisk anslutning av källan är genomförbar) Användning av källan främjar forskning, innovation och utveckling Informationsstrukturen i källan främjar interoperabilitet (standarder, informationsmodeller etc) | Genom att nyttja vårdproduktionsdata till att beräkna väntetider över hela landet och för all typ av vård möjliggörs mer avancerade och heltäckande analyser. | Nyttjande av tidbokningsinformation som kapacitetsmått möjliggör endast analys av besök- och konsultationstjänster. | Manuellt inrapporterad kapacitet kan ej säkerställas vara jämförbar eller jämlik över landet då regionala skillnader inom privat och offentlig verksamhet avseende tolkning av begreppet kapacitet och viljan att rapportera ledig sådan kan skilja sig. |
| Användning av källan främjar minskad administrativ börda att tillhandahålla information till lösningen | Användning av källan ska inte addera administrativ börda Användning av källan bidrar till att samma information inte behöver registreras flera gånger | Realisering av en väntetidsfunktion som frekvent beräknar väntetider baserat på vårdproduktionsdata ålägger inte vård- eller regionverksamheten med något ytterligare rapporteringskrav. | För att behandla bokningsbara tider som ett kapacitetsmått krävs att vårdverksamheten aktivt publicerar tider som bokningsbara - detta är idag inte en central del i vårdverksamheten. I dagsläget hinner man inte med detta (ref. Inera) och en sådan informationsmängd riskerar därför att inte vara tillförlitlig. Henrik: Vi bör underbygga detta med statistik från Inera (avvakta kontakt från Annette F). | Manuell inrapportering av ledig kapacitet kräver att vården och regionerna har rutiner för att identifiera ledig kapacitet, utvärdera om den kan nyttjas samt att publicera den i ett nationellt gränssnitt. Dessutom bör alla regioner och vårdgivare identifiera och utvärdera detta på liknande premisser och tidsspann. Henrik: Kräver väl även etablering av ett nationellt kodverk för vårdtjänster? |
| Användning av källan möjliggör en lösning i statlig regi | Källan är reglerad Källan kan användas i en lösning som utvecklas och förvaltas i statlig regi (statlig rådighet) | Regleringen av datainsamling för att beräkna väntetider avser data som redan produceras i vårdens processer. Det krävs ingen specifik handpåläggning för att säkerställa att data skapas specifikt för ett vårdsöksystem. | Källan till bokningsbara tider ligger i varje vårdgivares vårdinformationssystem och administreras av varje enskild vårdenhet. I dag delas information med 1177 via Ineras tjänsteplattform vilket inte kan säkerställa informationsförsörjning för ett vårdsöksystem i statlig regi. | Manuell inrapportering kan åläggas vårdgivare, men så länge kapacitet som begrepp är otydligt och hur en vårdgivare vill utnyttja eventuellt ledig sådan kommer ha inverkan på om och när den rapporteras in till en nationell tjänst. |
| Användning av källan möjliggör utveckling av en robust och förvaltningsbar lösning | Användning av källan bidrar till god förvaltningsbarhet (av vårdsöksystemet) Användning av källan bidrar till framtidssäker arkitektur Källan bidrar till att lösningen blir säker och robust Källans information har tillräcklig kvalitet (konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet) | Realisering av en väntetidsfunktion som frekvent beräknar väntetider baserat på vårdproduktionsdata bör utvecklas för att vara robust och framtidssäker. | Källan förutsätter integration till alla vårdgivares tidsbokningssystem (eg. journalsystem) och att dessa hanterar information om lediga tider på samma sätt. Delning av lediga tider görs idag via Ineras tjänsteplattform till 1177 och skulle även kunna göras via en statlig infrastruktur. | Manuell inrapportering av ledig kapacitet kan vara en komponent i ett vårdsöksystem utan koppling till andra källsystem. |
| Användning av källan säkerställer att lösningen tillgodoser uppdragets identifierade behov | Användning av källan främjar jämlikhet över landet Källan ska ge information i realtid Källan ska visa kapacitet i hela landet Källan ska (som minimum) visa kapacitet för specialiserad vård Källan ska visa vilka vårdgivare som kan ta emot en viss patient inom vårdgarantins gränser Källan ska visa det kapacitetsmått som framkommit i behovsanalysen | Väntetidsberäkning beror på inrapporterad och genomförd vård. Kan appliceras även för icke-specialiserad vård. Uppskattad väntetid i relation till vårdgarantins 90+90 dagar visar på potentiell ledig kapacitet för alla vårdtjänster. Väntetider visar på trolig kapacitet över tid för specifikt vårdutbud hos en vårdgivare. | Beror på inrapporteringstäckning. Täckning kan antas variera mellan offentliga och privata vårdgivare och regionala skillnader i införande av webbtidbokning. Kan tillgodose kapacitetsmått för besök i specialistvård. Ej för verksamhet som förutsätter besök, bedömning och beslut. | Beror på inrapporteringstäckning. Täckning beror på uppgiftsskyldighet, tolkning av kapacitet och följsamhet till inrapportering. Brister i väntetider.se idag och undanbeds från regionerna. |
| BEDÖMNING | För att säkerställa likvärdiga kapacitetsmått i alla regioner, över alla vårdtyper och möjliggöra analyser och prognoser över tid bör väntetider användas som primärt kapacitetsmått i ett vårdsöksystem. Primärt kapacitetsmått | Inhämtning och uppvisning av bokningsbara tider/nästa bokningsbara tid för besök i primär- och slutenvård kan ses som ett värdefullt komplement för att utvärdera ledig kapacitet. Kompletterande (men ej komplett) källa | Innebär ökad administration i vården, beroende av manuell inrapportering och förutsätter tydliga kapacitetsmått och informationsstrukturer. Ej aktuell |
Utvärderingstabell, Väntetidslösning (lägg i bilaga?)
- Hög (grön) = Tillgodoser kriteriet i hög grad eller förstudien bedömer att kriteriet kan tillgodoses med stor sannolikhet.
- Medel (gul) = Tillgodoser kriteriet till viss grad eller vissa förändringar måste realiseras men anses inte ge en optimal hantering.
- Låg (röd) = Tillgodoser inte kriteriet eller stora förändringar måste realiseras för att nå en acceptabel hantering.
Patientregistret (PAR) | Väntetider i vården | En ny statlig källa | ||
|---|---|---|---|---|
| Användning av källan bidrar till att lösningen blir kostnadseffektiv | Kostnaden för ett vårdsöksystem isolerat kommer inte öka, men stora utvecklingskostnader för vidareutveckling och förändrad reglering av PAR kommer krävas. | Kostnaden för ett vårdsöksystem isolerat kommer inte öka, men stora utvecklingskostnader för vidareutveckling och förändrad reglering av ViV kommer krävas. | Kostnaden för ett vårdsöksystem isolerat kommer inte öka, men stora utvecklingskostnader för en ny väntetidskälla kommer krävas | |
| Användning av källan bidrar till att nytta levereras tidigt (tidseffektivitet) | Juridiska och tekniska förändringar av PAR krävs för att uppfylla de behov ett vårdsöksystem har | Juridiska och tekniska förändringar av ViV krävs för att uppfylla de behov ett vårdsöksystem har | Utveckling och omdaning av väntetidsområdet kommer kraftigt fördröja möjligheten att lansera ett Vårdsöksystem | |
| Användning av källan främjar interoperabilitet och sekundäranvändning av data | (Teknisk anslutning av källan är genomförbar) Användning av källan främjar forskning, innovation och utveckling Informationsstrukturen i källan främjar interoperabilitet (standarder, informationsmodeller etc) | Patientregistret har möjlighet att ta in vårdkontakter med Varje utlämning från PAR sekretessprövas. Aggregerade data är tillgängliga Henrik: Kanske bör vara två kategorier ändå? PAR främjar sekundäranvändning men informationsstrukturen är väl oklar? | SKR kan inte samköras med andra register (t ex för att analysera socioekonomiska aspekter). Möjliggör inte sekundäranvändning. Kan inte länkas till personnummerbaserade register. | Den bör utformas för att möjliggöra analyser.* |
| Användning av källan främjar minskad administrativ börda att tillhandahålla information till lösningen | Användning av källan ska inte addera administrativ börda Användning av källan bidrar till att samma information inte behöver registreras flera gånger | Användning av källan ökar inte förekomsten av flera inrapporteringar, däremot bör området ses över och möjligen konsolideras avseende PAR och väntetider.se vilket även lyfts fram i Socialstyrelsens rapport. | Användning av källan ökar inte förekomsten av flera inrapporteringar, däremot bör området ses över och möjligen konsolideras avseende PAR och väntetider.se vilket även lyfts fram i Socialstyrelsens rapport. Den manuella inrapportering som idag sker från en delmängd av Sveriges regioner bör ersättas av en frekventare inrapportering av underliggande mätpunkter | Införande av en ny statlig källa för väntetider bör ske i samband med en konsolidering på området där den nya källan föder PAR och SKR med relevant data med önskad frekvens |
| Användning av källan möjliggör en lösning i statlig regi | Källan är reglerad Källan kan användas i en lösning som utvecklas och förvaltas i statlig regi (statlig rådighet) | PAR ägs och förvaltas av Socialstyrelsen och är reglerat i HSL. Reglering avseende delning av information för andra ändamål måste till. Rapport om förändring av PAR är levererad till RK, men inget beslut verkar nära förestående. | Källan är i dagsläget reglerad i HSL, men inte i detalj och ägs av SKR. Reglering avseende delning av information från Väntetider i vården till myndigheter och/eller system måste till. | Reglering måste till i förhållande till existerande reglering för Väntetider i vården och PAR. |
| Användning av källan möjliggör utveckling av en robust och förvaltningsbar lösning | Användning av källan bidrar till god förvaltningsbarhet (av vårdsöksystemet) Användning av källan bidrar till framtidssäker arkitektur Källan bidrar till att lösningen blir säker och robust Källans information har tillräcklig kvalitet (konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet) | PAR är utvecklat ur ett statistiskt syfte, Användning av PAR som källa till nationell väntetidsstatistik på frekvent basis är ett avsteg från vad det är utvecklat för. Informationskvaliteten idag är dock god och skulle väl kunna tala till PARs fördel. | SKRs väntetidsdatabas är utvecklad för att följa upp vårdgarantin. Inrapportering sker på adekvata mätpunkter men med för låg frekvens. Mappning till aktiviteter från inrapporterade KVÅ-koder är ad hoc-framtagen och frikopplad från övriga nationella kodverk. Vidare så är ViV under utredning från IMY då den i något steg eventuellt hanterar patientuppgifter. Det är tveksamt om den kommer kunna utvecklas att stödja ett nationellt vårdsöksystem. | Införande av en ny nationell insamlingsplattform som sedan kan förse diverse nationella väntetidsfunktioner med relevant information och/eller statistik (PAR, SKR). |
| Användning av källan säkerställer att lösningen tillgodoser uppdragets identifierade behov | Användning av källan främjar jämlikhet över landet Källan ska ge information i realtid Källan ska visa kapacitet i hela landet Källan ska (som minimum) visa kapacitet för specialiserad vård Källan ska visa vilka vårdgivare som kan ta emot en viss patient inom vårdgarantins gränser Källan ska visa det kapacitetsmått som framkommit i behovsanalysen | Ökad frekvens av inrapporterade mätpunkter för väntetidsberäkning krävs. Bredare spektra av inrapporterade mätpunkter för väntetidsberäkning krävs (alla specialiserade vårdflöden, inte bara akutflödet). | Ökad frekvens av inrapporterade mätpunkter för väntetidsberäkning krävs. Ändrad struktur för beräkning av väntetider samt tillgängliggörande av information krävs. | Den bör utformas för att tillgodose väntetidsinformation enligt "Utvärderingstabell, kapacitetsmått". |
| BEDÖMNING | PAR är framtaget och reglerat för statistiskt ändamål. Förändring av källan för att möte nya krav på frekvent och heltäckande inrapportering, nya informatiska strukturer och delning av information för nya ändamål kan bli problematiskt. Alternativ rekommendation | Saknar statlig rådighet och ViV är dessutom under tillsyn från IMY angående vilken information som lösningen hanterar. ViV som källa för väntetidsinformation skulle kunna begränsa möjligheterna till sekundäranvändning Ej aktuell | För att säkerställa en framtidssäker och robust lösning för den nationella infrastrukturen för hälsa, vård och omsorg bör en konsolidering och översyn av insamling av vårdproduktionsdata göras. Rekommendation |
Add Comment