Hypotes 0: Ledig kapacitet i realtid tillgodoses bäst över tid med aktuella väntetider och möjligheten över tid att behandla underliggande data för att göra ex säsongsbetonade analyser.

Motivering: All annan form av "ledig kapacitet" som nämnts7identifierats skulle ställa höga krav på antingen 1. manuell handpåläggning i regionerna/vården eller 2. utveckling av regionala planerings- och kapacitetssystem.

Hypotes 1: Inrapportering sker vid samma mätpunkter som inrapporteringen till SKRs väntetider (Bild 1). 

Motivering: Mätpunkter är redan identifierade och avrapporterade från regionerna. Även SoS i sin rapport nämner dessa som en framkomlig väg.

Hypotes 2: Inrapportering sker dagligen

Motivering: Detta ökar datans aktualitet och ger över tid möjlighet till analys.

Hypotes 3: Inrapportering sker per vårdtjänster (enligt nationell standard). Aningen mer granulärt än idag.

Motivering: Avtal, utbud, väntetider, organisation bör alla relatera till och beskrivas med samma kodverk och informationsstrukturer så att data blir förståelig och sökbar

Hypotes 4: Vården/regionerna rapporterar inga väntetids- eller kapacitetsvärden manuellt.

Motivering: Vården ska inte belastas med ytterligare administration. Dagens manuella inrapportering är ojämlik över landet och sköts i bästa fall styvmoderligt.

Hypotes 5: All information som ligger till grund för väntetidsrapportering ska kunna hämtas från vårdens informationssystem. "once only principle"

Bild 1, mätpunkter SKR:s väntetidsmodell.

Bild 2, potentiell flödesskiss för att föda väntetidsinformation

Grov idé:

1. Regionerna rapporterar in vårdhändelser enligt mätpunkter (bild 1) dagligen via existerande infrastruktur (regionala utdataplattformar)
2. En central databas beräknar väntetider för inrapporterade vårdenheter/vårdgivare och vårdtjänster
3. Vårdgivare har möjlighet att ange (via utförargränssnitt) om väntetider eventuellt inte kan tillgodoses av någon anledning (personalförändringar etc)
4. Ett vårdsöksystem presenterar ett eller flera väntetidsmått
5. Över tid kommer analys av säsongsfluktuationer kunna göras
6. Vårdgivare som inte omfattas av den regionala inrapporteringen bör i någon form kunna rapportera väntetider parallellt (del av "marknadsföring"?)

För att realisera en bättre väntetidsrapportering krävs:

Väntetider i Region Stockholm

Väntetider i Region Stockholm publiceras på Vårdutbud, Vårdutbud i Region Stockholm (vardgivarguiden.se)

Där visas 

Medelväntetider visar genomsnittlig väntetid i öppenvård för besök som ägt rum de senaste 30 dagarna. De redovisas uppdelat på uppdrag och yrkeskategori. Medelväntetiderna beräknas automatiskt baserat på värden från Gemensamt vårdregister, GVR.

De enheter som visar medelväntetider har avtalad skyldighet mot Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, HSF, att rapportera sin produktion i GVR. De flesta enheterna (ej tandvård) har den skyldigheten.

Prognostiserade väntetider:

Väntetidsprognoser visar väntetider i veckor för nya patienter. Väntetidsprognoserna visas separat för patienter med respektive utan förtur. Prognoserna redovisas för typerna första besök, undersökning och operation/åtgärd.

Väntetidsprognoserna rapporteras in till systemet Utbudstjänst Region Stockholm av vårdgivarens ansvarige rapportör. Väntetidsprognoserna är en uppskattning av framtida väntetider som görs av vårdgivaren. Regeln är att rapportering ska göras vid förändringar av väntetider och minst var tredje månad. I dagsläget varierar det hur ofta olika vårdgivare uppdaterar väntetiderna och hur långt framåt i tiden de gäller, vilket bör beaktas.

De enheter som rapporterar har en avtalad skyldighet gentemot Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) att göra det. I avtalet anges vilka typer och åtgärder som ska rapporteras. Observera att alla vårdgivare och vårdområden inte omfattas av denna skyldighet att rapportera prognostiserade väntetider.