Insikter

Respondent 1

• Snårigt att hitta avtalsinformation i dagsläget. Främsta arbetsverktyget är Google.
• Många patienter frågar hur de själva kan hitta information om alternativa vårdgivare – finns det en ”Invånaraspekt” vi bör belysa?
• Viktigt att ha koll på avtal som omfattar både regionavtalad vård och det fria vårdvalet (dvs möjlighet till egenremisser…)
• Regioner använder sig även av andra regioners ”direktupphandlings”-möjligheter.
• Mer heltäckande avtalsinformation skulle minska risk för nekade remisser. Ex. har vårdgivare BMI-, ålders- och ASA-klass-gränser som inte vårdlotsen får vetskap om förrän remiss är skickad
• Korrelation mellan väntetid och ledig kapacitet. På väntetider.se svarar nästan alla vårdgivare ”nej” på ledig kapacitet trots låga väntetider i vissa fall.
• Digitalisering av regioninterna processer. Idag sker all kontakt med patienter brev- och telefonledes.

• Väntetider.se bra för att … se vilka vårdgivare som finns

  • Saknar många åtgärder (ex framfall inom gynekologi)
  • Ingen korrelation mellan väntetid och ledig kapacitet
  • Inga kontaktuppgifter, vårdlots hamnar ofta i växeln hos många vårdgivare och lägger mycket tid för att komma fram.
  • Inte heltäckande (ex. saknas Region Stockholm och många privata vårdgivare)
  • Dålig uppdateringsfrekvens

Respondent 2

• Mycket manuellt arbete och telefonsamtal till kliniker, vårdgivare etc
• Kliniker har ansvar för hänvisning inom region och SÖ sjukvårdsregionen
• Inget ställe med samlad information om möjliga vårdgivare (kontaktuppgifter, avtalsinformation, kriterier etc)
• Väntetider.se används enbart för att få reda på vilka som utför viss typ av vård.
• Samarbetsrummet (chatt med vårdlotsar) och personliga kontakter används för att identifiera möjlig vårdgivare
• Utomlänsflytt av vård sköts oftare av klinikerna sedan pandemin då den fristående vårdlots-funktionen (Karin & Co) var pausad
• Information om kriterier (ASA-klass 1&2, BMI) för mottagen vård fås först i samtal med vårdgivare
  • Information finns dock ofta i avtal

Respondent 3

• Från ett nationellt perspektiv finns ett stort behov av systemstöd vad gäller avtal och kontaktuppgifter (kapacitetsdata tycks vara underordnat). På regional nivå har man ofta koll på avtal, kontakter, vilka som har ledig kapacitet osv.
• Signaler om att vårdgivare inte klarar vårdgarantin kommer ofta från patienter och anhöriga (inte från regionala system).
• För att remisser inte ska bli nekade jobbar vårdlotsen ofta proaktivt med att ta kontakt med läkare hos mottagande vårdgivare. 
• Anser att den offentliga vården har mycket att lära från de privata aktörerna, t ex vad gäller attityd/viljan att ta emot nya patienter.
• Samarbetsrummet/chatt med vårdlotskollegor är främsta arbetsverktyget. Excel används som ärendesystem.
• Väntetider.se är inte användbart för patienter (ursprungsidén har gått förlorad).

Respondent 4

• De förutsätter att patienten vill nyttja vårdgarantin, dvs samordnas om väntetiden överstiger 90 dagar. 
• De har bra rutiner och hanterar en stor mängd "samordningar" inom regionen. Främst till privata vårdgivare. 
• Försämrad hälsosituation efter pandemin försvårar samordningsinsatserna.
• De privata vårdgivarna som har mest ledig kapacitet tar bara de lätta, strömlinjeformade patientfallen.
• De har tillgänglighetskoordinatorer på sjukhusnivå som lotsar inom regionen. De sammanträder var 14:e dag. I södra sjukvårdsregionen finns ett nätverk med tillgänglighetskoordinatorer som har mandat att lyfta köer. 
• Vårdlotsen hanterar endast patientfall som behöver lotsas utanför Skåne. De flesta fall kan samordnas inom regionen. 
• Jobbet som vårdlots kräver mycket dialog med patienter och mottagande vårdgivare, vilket gör det svårt att göra något automatiskt system som uppfyller behoven. Stort tolkningsutrymme när det gäller avtalen. 
• Enhetlig nationell information till patienter om deras rättigheter lyfts som väldigt viktigt.
• Strukturerad vårdinformation/gemensamt beskrivningsystem en förutsättning, tex ”vårdtjänstmodellen”. 
• Refererar till Ineras utbudstjänst (sök & hitta vård) som ett bra exempel.

Respondent 5

• Krävs en attitydförändring för att ta ett gemensamt ansvar för patienterna i regionen.
• De tror inte det är möjligt att presentera ledig kapacitet i realtid på nationell nivå. 
• Offentliga vården har fullt upp, är bara till privata vårdgivare man har en chans att skicka patienter.
• Enligt tradition har Kalmar region inte tecknat avtal med privata vårdgivare utanför regionen. 
• Intern excel-fil där de fyller i information om bra vårdalternativ för att underlätta för varandra. 
• Vårdlotsen behöver egentligen tillgång till journalen men har det inte. 
• I ett nationellt vårdsökssystem ska privata aktörer finnas med, på samma villkor som offentliga. Alla regioner bör få samma möjligheter att nyttja privata avtal.

Respondent 6

• Hon är erfaren som vårdlots och har byggt upp ett kontaktnät, via vilket hon löser det mesta. Har inte så stort behov av andra informationskällor.
• Bekymrad över utträngningseffekt: att de får långa vårdköer i Stockholm pga utomlänspatienter & att de privata vårdgivarna raggar patienter i andra regioner för att det är lukrativt. Hon anser att de som tar emot flest patienter borde få ersättning för det. Hon anser att region Stockholm agerar nationell vårdlots idag. 
• Hon är tveksam till möjligheten att mata in alla Stockholms vårdavtal (ca 4000) och den arbetsbelastning det skulle innebära att hålla dem uppdaterade. 
• Hon är mer intresserad av prognostiserad väntetid än av realtid. "Vi som hjälper patienter med lotsning har inte någon nytta av realtid." 
• Hon tycker ett vårdsöksystem borde vara öppet för patienterna också. 

Respondent 7

• Om patienter ska ha tillgång till ett vårdsöksystem måste det vara övertydligt hur man söker och vilken information som visas
• Ensad information om "ledig kapacitet" eller väntetider i hela landet borde visas. Idag förekommer det att vårdgivare förskönar /ljuger om kapacitet för att ta emot patienter ur ekonomisk vinning.
• Ej intressant med ledig kapacitet i realtid (möjlighet att ta emot idag) för det är en lång administrativ process som följer när man identifierat en vårdgivare.
• Privata vårdgivare kan ta emot ASA 1/2 och region-sjukhus kan ta ASA 3/4.
• Information om "ledig kapacitet"/möjlighet att ta emot är viktigast på IVA för att ta emot ASA 3/4. Dessa patienter är svåra att flytta.
• Värdefullt med en chat eller direkt funktion för fråga/svar. I samarbetsrummet kan ta det ta dagar innan man får svar om möjliga vårdalternativ i andra regioner.

Respondent 8

• I region Halland har patienten en aktiv roll i hänvisningsprocessen (tar själv kontakt med vårdgarantiservice).
• Vårdlotsen har inte alltid tillgång till den medicinska information som behövs för att kunna hänvisa patienten. Också önskvärt att kunna överföra medicinsk information till mottagande enhet, framförallt för att undvika att patienter nekas. Borde vårdlotsfunktion ligga närmre kliniken för att t ex få tillgång till journal och remiss?
• Ett vårdsöksystem skulle initialt kunna ta sikte på ett urval av "enkla" åtgärder, t ex inom ortopedin. En pilot. Ta med till framtida intervjuer, efterfråga tips på lämpliga områden för en pilot.
• Finns en oro att ett framtida vårdsöksystem skulle kunna påskynda personalförflyttning till den privata vården. "Den offentliga vården måste finnas med i ett framtida system." 
• "Vården är svår att digitalisera". Allt täcks inte av kodverk.
• Historiska väntetidsdata är inte särskilt värdefulla för att uppskatta ledig kapacitet. 
• Låg kunskap om olika kodverk. Tänker mer i form av breda Google-sökningar (t ex arm, knä, höft osv).
• Positiv till att införa kodning (tillägg av metadata) i en avtalsprocess. 

Respondent 1