Respondent 1

• 20-30 samtal om dagen från patienter kring nya vårdalternativ, kvitton, information etc. Ett samtal kan ta allt från 5 till 30 minuter

Process för vårdlotsning

1. Remissbekräftelse nybesök, info om uppskattad väntetid (medicinsk prioritet går in i bedömning). Om man vill använda vårdgarantin skickas ärendet till vårdlotsen. Frågan ställs via brev som skickas till patient med bifogat svarskuvert
   1. Endast ja går vidare till vårdlots.
   2. Mål: Patient ska bli kontaktad av vårdlots inom 14 dagar
   3. Kronoberg har ett vårdgarantimål på 60 dgr
   4. Fråga om att använda vårdgarantin får man om uppskattad väntetid är längre än 8 veckor.
2. Patienten får alltid info om rättigheter. Många frågor hur man tar sig till stället osv. Behandlingsbekräftelse skickas digitalt till de som har e-tjänster. De får info igen när erbjudande kommer.
3. Målet är fem dagars handläggning. Sekreterarna på vårdverksamheten skickar remiss och underlag till nya aktörer.
   1. Frikortsinformation skickas med (andra regioner kan inte ta del av detta)
   2. Alltid verksamhet som skickar remisser, aldrig vårdlotsar
   3. Verksamheterna på specialistvården som gör bedömning om patienter har behov av anhörig av medicinska skäl. Vårdlots har mandat att beviljar anhörig vid operation/behandling om anhörige kör patienten hem efter behandling men inte vid bedömningsbesök.
4. Om olika alternativ: förslag presenteras för patienten, diskussion. Ofta transport eller närstående hjälp som avgör.
   1. Det händer att patienten själv har hittat egna alternativ som vårdlotsen gladeligen tar emot och exekverar på.
   2. Ekonomi är inte en faktor i val mellan alternativ utan det är upp till patienten att acceptera det som anses passa bäst. Kronoberg gör en insats för att köpa vård (finns en kassa fram till årskskiftet)
5. Betalningsförbindelse skickas från vårdlots till avtalsregion när en potentiell aktör är identifierad i annan region (avtalsregion).
6. Måste gå via avtalsregionen. Hemregionen ska ta kostnaden, den privata aktören vill att avtalsregionen ska godkänna (när godkännande kommer kan patienten bokas in).
7. Remisser kan avvisas, då får vårdlotsen information av verksamheten (t ex ortopeden får avvisad remiss, kan vara olika anledningar, vårdlotsen meddelas, patienten kontaktas, återkommer till ortopeden via journalsystem). Det är inte alltid som remissen accepteras (blir som second opinion)
   1. Vårdlots återkopplar till patient och verksamhet om vägen framåt
8. Patienten informeras om att den kommer bli kontaktad av vårdgivaren.
9. Ny vårdgivare informerar patient om kommande behandling och eventuella krav/förberedelser (ex rökfrihet, uppehåll medicin, viktnedgång, tid från senaste op). Om medicinska skäl föreligger påverkas inte vårdgaranti.
10. Vårdlots bokar även boende. Om patienten bokar själv skickas kvitton till vårdlots för reseersättning. Patienten vill ibland ha följeslagare.

När kopplas du som vårdlots in i vårdgarantiärenden? Vem kontaktar dig?

Om man vill använda vårdgarantin skickas ärendet till vårdlotsen. Frågan ställs via brev som skickas till patient med bifogat svarskuvert

1. 1. Endast ja går vidare till vårdlots.
   2. Mål: Patient ska bli kontaktad av vårdlots inom 14 dagar
   3. Kronoberg har ett vårdgarantimål på 60 dgr
   4. Fråga om att använda vårdgarantin får man om uppskattad väntetid är längre än 8 veckor.

Egenremiss finns – vårdlotsen blir involverad när det finns en betalningsförbindelse (som skickas till avtalsregionen som skickar till privat aktör)

Händer det att patienten kommer till dig med egna förslag på vårdgivare?

Det händer att patienten själv har hittat egna alternativ som vårdlotsen gladeligen tar emot och exekverar på.

Händer det att vårdpersonal hänvisar till andra regioner utan att ni är inkopplade?

1. 1. I vilka fall händer det?

Brukar flera vårdalternativ presenteras invånaren?

1. 1. Vad brukar fälla avgörandet i vad patienten väljer? (Kan man se någon trend?)
   2. Finns det en ekonomisk aspekt som tas i beaktande för vilket vårdalternativ som presenteras och/eller väljs av invånaren?

Om olika alternativ: förslag presenteras för patienten, diskussion.

1. 1. Ofta transport eller närstående hjälp som avgör.
   2. Ekonomi är inte en faktor i val mellan alternativ utan det är upp till patienten att acceptera det som anses passa bäst. Kronoberg gör en insats för att köpa vård (finns en kassa fram till årsskiftet)

Vem/vilka ombesörjer att remiss skickas till nytt vårdalternativ?

Alltid verksamhet som skickar remisser, aldrig vårdlotsar

Kan remisser nekas?

1. 1. På vilka premisser nekas dessa i så fall?
   2. Vem/vilka/i vilket steg brukar remisser nekas?
   3. Vad händer rent praktiskt när en remiss nekas?

Remisser kan avvisas, då får vårdlotsen information av verksamheten (t ex ortopeden får avvisad remiss, kan vara olika anledningar, vårdlotsen meddelas, patienten kontaktas, återkommer till ortopeden via journalsystem). Det är inte alltid som remissen accepteras (blir som second opinion)

Vårdlots återkopplar till patient och verksamhet om vägen framåt

Hur fungerar det med uppföljande vård (t.ex. återbesök efter operation eller inläggningar)?

Involveras ni som vårdlotsar i "inkommande vård" från andra regioner och i så fall hur?

1. 1. Om inte vårdlotsen gör detta, vem har det ansvaret?
   2. Önskar/efterfrågas någon specifik information i samband med ärenden om "inkommande patienter"?

Andra regioner som använder Kronobergs avtal – verksamheten skickar underlag

• Vårdlots enbart med som stöd vid inkommande vård i övrigt sköter verksamheten allt.
• Vårdlots hanterar inkommande betalningsförbindelser

Befintliga system och informationsbehov

Man googlar, t ex ”knöoperation privat aktör”. Har man jobbat länge har man koll på avtal. 

Sedan ringer man och kollar om det finns ledig kapacitet.

Underlag för patienter skickas med brev. För vissa ärenden (t ex bilder) bränns CD-skiva och skickas med brev. Orsaken är olika journalsystem.

Hur får ni vetskap om/information om avtalsvillkor för vårdalternativ ni hittar i andra regioner (ex. ASA, BMI, ålder etc)?

1. 1. Vilken sådan information skulle vara värdefull att få på förhand?

• Kronoberg har inte så många avtal i dagsläget. Däremot gör Kronoberg en del direktupphandlingar. Kronoberg har en avtalsdatabas för internt bruk.
• • Möjligt att söka på ”knäproteser” och få träff på aktuella avtal

• BMI-gräns, ASA-klass, Barn under viss ålder, Ålder för IVF-behandling ex på info man behöver
• Avtal finns i vårdgivarguiden i Stockholm som är tillgänglig även externt.
• Det finns samarbete via SKR ”Samarbetsrum”

I vilka system jobbar du idag avseende:

1. 1. planering
   2. remittering
   3. för att söka ledig kapacitet
   4. för att hitta kontaktuppgifter

• Google och väntetider.se
• Cosmic har stöd för planering (på verksamhetsnivå).
• Väntelista finns i Kronobergs journalsystem Cosmic
• 1177 är bra för man ser om patienten läst meddelande.
• Remissbekräftelse digitalt är på gång (HT2022) – då kommer väntetid, information och fråga om att nyttja vårdgaranti finnas på 1177

Nyttjar du väntetider.se?

1. 1. Om ja: vilken information tittar du på då?
   2. Vilken information på väntetider.se är av värde för ditt arbete?
   3. Vilken information saknas/har för dålig kvalitet på väntetider.se?

Ja.

• Ibland länge sedan data uppdaterades
• Ledig kapacitet ”Nej” sätts av verksamhet (räknas inte ut) och står ofta i kontrast till ”antal veckor” väntetid.
• Åtgärdslista: Många åtgärder fattas, t ex sterilisering för kvinnor, ögonlocksoperationer, proteslossning
• Kontaktuppgifter saknas ofta, telefonkontakt viktigt, hamnar ofta hos växeln
• Många saknas, privata aktörer som är anslutna kan inte lägga in information och saknas i många fall
• Vad ingår i avtalet, vilka åtgärder? Visas inte på Väntetider.se
• Villkor saknas – vilka ASA-klasser och/eller BMI accepteras? (Dessa sätts redan vid upphandlingen och bör således finnas med i aktuellt avtal)
• Väntetider.se ”Hjälper mest till med att se vad det finns för sjukhus/mottagningar”
• Stockholm är inte med på Väntetider.se (de har egen)
• Oklart vilka som rapporterar in till väntetider.se – troligen en analysfunktion på sjukhus/region

Framtid

Om du fick önska fritt, hur skulle du vilja att det såg ut m a p

1. 1. arbetsverktyg?
   2. informationstillgång?
   3. samarbete med andra aktörer inom regionen?
   4. samarbete med andra aktörer utanför regionen?

• De regionala rutinerna behöver ses över så att patienten får info fort, interna processer effektiviseras.
• Största önskan är att lätt kunna hitta ledig kapacitet (även för patienter, de är intresserade av vilka aktörer som finns och väntetider, patienter kan komma med förslag)
• Snårigt med avtal, man vill se typ av avtal (t ex vårdgarantiavtal)
• 3 system idag: Cosmic + remissystem + e-tjänster 1177
• Var söker man ledig kapacitet? 1177 naturlig ingång

Bokning och hantering av högspecialiserad vård i andra länder. Två exempel: handkirurgi i Danmark och Cancerbehandling i Italien/Milano

Respondent 2

Ta emot samtal från pat/anhörig och klinker i regionen. Återkoppling till pat och klinik. 

VL fungerar som en mäklare mellan klinik och pat. Viktigt att pat känner sig trygg och får tydlig information.  

De är fristående och jobbar med alla diagnoser. 

På klinikerna bestämmer de själva vem som ska vara vårdlots. På en mindre enhet kan det t.ex. vara enhetschefen.  

Ja. Deras mål är att pat ska få besked/nytt vårdalternativ inom en vecka. Det uppfyller de ganska väl. 

Medicinsk bakgrund i ärendet påverkar tiden. Om en patient är mkt sjuk är det svårt att lotsa vidare. De samarbetar mkt med Sydöstra sjukhusregionen (Jönköping & Kalmar).  

Om ärendet drar ut på tiden kontaktar de alltid patienten och förklarar situationen. 

Process för vårdlotsning

1. Pat/anhörig ringer under telefontid (alt skickar mail till funktionsbrevlåda)
2. VL ringer upp pat. för att få en bättre förståelse. pat säger ofta "jag har väntat väldigt länge"

   1. Vi inhämtar samtycke när vi pratar med medborgaren/patienten

3. VL försöker utröna om ,det pat. väntat på är något som kan påverka vårdgarantin.
   1. ofta har pat. inte förstått vad hen fått remiss för och att det man väntar på (ex MR) inte ryms in vårdgarantin.
4. Om det gått mer än 2 mån för ett ärende som ryms inom vårdgarantin så startar VL ett ärende
5. VL ringer lokal VL (finns 50st i Östergötland - en per klinik)
   1. efterfrågan planering för patient - kommer hen att kallas?
   2. Om ja => återkopplar till patient (stäng ärende)
   3. Om nej =>
6. Lokal VL tar kontakt med medicinskt ansvarig och ser över alternativ
   1. Prio 1: regionala alternativ
   2. Prio 2: alternativ i sydöstra sjukvårdsregionen (Jkpg, Kalmar)
   3. Om inget av ovanstående går återkopplar lokal VL att man måste gå ut nationellt.
7. VL söker på väntetider.se efter ledig kapacitet och information om vilka vårdgivare som utför önskad åtgärd.
   1. alt ringer tidigare kontakt
8. VL går till SKR/Vårdlotsnätverkets samarbetsrum och efterfrågar avtalsinformation och kontaktuppgifter till vårdgivare hittad på väntetider.se
9. VL ringer potentiellt mottagande vårdenhet och hör om kriterier (ofta ASA-klass 1&2 och BMI<35) och möjlighet att ta emot pat.
10. Kontaktar klinik (remitterande vårdenhet) och lägger fram alternativa vårdgivare. Kliniken lyfter fram det/de alternativ de anser är bäst för patienten
11. VL kontaktar pat. och berättar om nytt vårdalternativ som hittats för att säkerställa vårdgarantin.
12. Kliniken ombesörjer att remiss, pat.dokumentation/bilder och betalningsförbindelse skickas till mottagande vårdenhet (Detta sker manuellt och på papper/CD om det inte görs i SÖ sjukvårdsregionen som har samma journalsystem)
13. Det kan hända att pat. nekas ingrepp/operation om något hittas i undersökning eller på röntgenbilder (men ovanligt)
14. Pat hänvisas till sjukresekontor (regionalt) för stöd med boende/resor till ny ort.

När kopplas du som vårdlots in i vårdgarantiärenden? Vem kontaktar dig?

Patient eller anhörig för potentiella vårdgarantiärenden

Klinik om de har större behov av vårdflytt (ex 20 st höftplastiker)

Klinik om de redan identifierat vård utanför SÖ sjukvårdsregionen (nationellt) och vill ha hjälp med att prata med patienten.

Händer det att patienten kommer till dig med egna förslag på vårdgivare?

Ja, en hel del vill bestämma själva. 

Valfrihet - Pat letar och hittar själv. Karin hänvisar till sidor att leta på. Ersättning för resa får patient bekosta själv. Karin brukar informera om när avtal finns så patienten själv inte behöver bekosta besök osv. 

Vårdgaranti - då hjälper VL till att bestämma vart patienten får vård, för att det ska bli likvärdig vård och behandling.

Händer det att vårdpersonal hänvisar till andra regioner utan att ni är inkopplade?

1. 1. I vilka fall händer det?

Detta har blivit vanligare under pandemin när den fristående VL var tillfälligt pausad. Händer ofta om kliniken redan har upparbetat samarbete med andra aktörer.

För hänvisning nationellt kontaktas dock VL för att stötta i patientkommunikationen

Brukar flera vårdalternativ presenteras invånaren?

1. 1. Vad brukar fälla avgörandet i vad patienten väljer? (Kan man se någon trend?)
   2. Finns det en ekonomisk aspekt som tas i beaktande för vilket vårdalternativ som presenteras och/eller väljs av invånaren?

När aktuell klinik och Karin är överens så kontaktar hon patienten och föreslår något för patienten (ibland presenteras bara ett förslag, det beror på vad kliniken säger).

b) nej

Vem/vilka ombesörjer att remiss skickas till nytt vårdalternativ?

Kan remisser nekas?

1. 1. På vilka premisser nekas dessa i så fall?
   2. Vem/vilka/i vilket steg brukar remisser nekas?
   3. Vad händer rent praktiskt när en remiss nekas?

Ja, men inte så ofta när VL varit inblandad. 

a. det kan uppkomma saker i samtal med pat tex som gör att de inte kan genomföra operationen

b. på klinik, pat kan nekas operation om något hittas i röntgenbild/undersökning, dock ovanligt

c. De ringer pat och klinik för att börja flytta andra pat.

Hur fungerar det med uppföljande vård (t.ex. återbesök efter operation eller inläggningar)?

Involveras ni som vårdlotsar i "inkommande vård" från andra regioner och i så fall hur?

1. 1. Om inte vårdlotsen gör detta, vem har det ansvaret?
   2. Önskar/efterfrågas någon specifik information i samband med ärenden om "inkommande patienter"?

Befintliga system och informationsbehov

Väntetider.se, SKR/Vårdlotsnätverkets samarbetsrum, Vårdgivarguiden (Reg. Sthlm)

I samarbetsrummet finns det en excelfil med avtal som vissa regioner fyllt i (inte Stockholm). Exempelvis lyfts Halland fram som en viktig region med många privata avtal.

Kontaktuppgifter till alla vårdlotsar brukar de hitta på väntetider.se

Hur får ni vetskap om/information om avtalsvillkor för vårdalternativ ni hittar i andra regioner (ex. ASA, BMI, ålder etc)?

1. 1. Vilken sådan information skulle vara värdefull att få på förhand?

Informationen om kriterier för specifika vårdgivare stipuleras i avtalen. Men VL får informationen muntligt i samtal med vårdgivaren. Ofta är dessa kriterier att pat ska vara ASA-klass 1 eller 2 och ha en BMI under 35.

Om pat inte "kvalar in" är det det egna sjukhuset som gäller. Då försöker VL flytta undan "enkla patienter" som KAN åka iväg för att pat ska få vård. De enkla patienterna skickar de brev till "Vi kan tyvärr inte hålla vårdgarantin, vi samarbetar med dessa kliniker, kontakta oss för vidare information...". Det är enklare att flytta dem som kommer direkt från primärvården, de som inte hunnit komma till sjukhuset än.  

I vilka system jobbar du idag avseende:

1. 1. planering
   2. remittering
   3. för att söka ledig kapacitet
   4. för att hitta kontaktuppgifter

Vi använder våra egna:

• patientjournal (Företaget: Cambio och systemet: Cosmic)

• "köpt utomläns vård" - regionalt system 

Till andra regioner så papper och cd-skivor (dock inte sydöstra sjukhusregionen)

Förutom ovan används:

• 1177
• vårdguiden
• SKR
  
  

De har ett regionalt vårdlotsnätverk. 

Det finns ett rapporteringssystem som SKR använde för att rapportera in väntetider. Det håller på att uppdateras just nu. Det nya verktyget ska heta Signe. Det är väntetider på ledig kapacitet. Karin tror att det ska uppdateras en gång i månaden.  Klinikerna rapporter in väntetiderna. 

Hur håller ni koll på pågående ärenden?

Vi har ett internt system där vi registrerar våra pågående ärenden.

Nyttjar du väntetider.se?

1. 1. Om ja: vilken information tittar du på då?
   2. Vilken information på väntetider.se är av värde för ditt arbete?
   3. Vilken information saknas/har för dålig kvalitet på väntetider.se?

Framtid

Om du fick önska fritt, hur skulle du vilja att det såg ut m a p

1. 1. arbetsverktyg?
   2. informationstillgång?
   3. samarbete med andra aktörer inom regionen?
   4. samarbete med andra aktörer utanför regionen?

Önskar:
Något enkelt sätt att hitta alla avtal. Gärna med flikar. T.ex. ortopedi är ett stort område (höft, knä, axlar...). Viktigt att alla privata vårdgivare finns med + att enkelt kunna hitta kontaktuppgifter. En lista på vårdlotsar (finns olika termer i olika regioner, t.ex. "vårdslussfunktion" i Örebro). Vill kunna söka på ledig kapacitet. "Vem kan ta emot min höftpatient?"

Vad finns det för avtal. "Vill veta vart jag kan skicka min östgöte och att avtalet inte bara tar emot vissa regioner eller liknande. Och så vill jag ha kontaktuppgifter så jag kan ringa och höra vilka patienter de tar emot (kriterier) och hur långa väntetiderna är."

Kriterier. Försöker stämma av detta innan, vad som står i remisser osv. Karin och hennes kollegor brukar få ta del av remisserna (får samtyckte av patienten och får hens personnummer - gör att de kan få en uppfattning om kriterierna uppfylls (dock ej röntgensvar, det ingår inte i deras arbete). 

Karin vill ha information om riksavtal. I dagsläget så har man lyft i Vårdlotsnätverket att alla nya avtal som tecknas i alla regioner måste/bör vara öppna och möjliga för alla att söka på.

Kontaktuppgifter bör innefatta

Hon vill ha alla privata vårdgivare i en lista för det är oftast där de kan hitta ledig kapacitet. 

Det är sällan Karin kan hitta platser i en annan region utan samarbetsrummet... 

På vårdguiden hittar hon dem som har vårdvalsavtal.

Karin håller gärna vidare kontakt med oss. 

Upphandling ska vara öppen för att alla ska kunna söka på det. Tillhör god vårdlotssed. 

På regionens remissbekräftelser som skickas till pat finns information om vårdgarantin och även tel nummer till vårdlots (Karin o hennes kollegor). 

Respondent 3

Har varit vårdlots i över 20 år. 

Trigger för henne att börja jobba med detta: Arbetsmiljöproblem då patienter skällde i alla kanaler i alla sammanhang, hon var då chef (2002).

"Kan vi inte komma i fas med köerna någon gång?"

Central funktion för "Vårdgarantiservice" i Östra Götalandsregionen, startade i mars 2020. Hjälper invånare att få rätt information när det gäller vårdgaranti.

När verksamheten startade handlade det om att hjälpa till att få ut högprioriterade patienter i samband med pandemin. Tanken var inte att öppna upp telefon för patienter. De var 4 pers från början, nu är de 7. 

Jobbar verksamhetsnära med sjukvårdsförvaltningar utifrån produktionsmodellen (som hon är väldigt stolt över). De lotsar mest "indirekt", dvs stöttar verksamheten med att lotsa patienter via upphandlade leverantörer. Produktionskapacitetsanalys - har bra koll på var det finns ledig kapacitet i deras egna verksamhet. 

Har även ett informationsuppdrag, som går ut på att tala om vad vårdgarantin är. 

Process för vårdlotsning

När kopplas du som vårdlots in i vårdgarantiärenden? Vem kontaktar dig?

Initieras av invånare:

De ringer på telefonnummer via 1177, "ett nummer in". Där sluttas patienterna vidare enligt nedan:

• Val 1: De slussas vidare till rätt sjukhus på .
• Val 2: Ärenden inom valfriheten. Där får de veta vad som gäller med regelverk mm.
• Val 3: leder till hennes gruppering. Patienten kan då ha väntat länge. Det kan vara så att de inte kommer fram till sjukhuset de väntar på.

Om de inte fått hjälp via vårdgarantin ska man i första hand vända sig till det sjukhus där man väntar. Verksamheten bedömer om patienten går att flytta. Remiss märks med "AVG" (annan vårdgivare) om de inte klarar vårdgarantin och patient bedöms kunna skickas vidare. Skickar med patientjournal med remiss. "Indirekt lotsning". 

Händer att hallänningar ringer till dem, eftersom de har avtal med dem. 

De jobbar just nu med att få ökad aktivitet när det gäller för invånare att påtala att de har rätt till vårdgaranti. Kampanj via 1177.

Initieras av vårdgivare:

De kan tex få 10 knäprotespatienter som behöver slussas vidare från ett sjukhus. De har 3 protesleverantörer själva. Då har deras funktion i uppdrag att titta på andra regioners avtal. Ex: Aleris. Hon har ett stort kontaktnätverk.

Händer det att patienten kommer till dig med egna förslag på vårdgivare?

Patienten har inte rätt att välja enligt vårdgarantin. Men om det finns flera alternativ brukar de ändå låta patienterna välja. 

Hon kollar i remiss-system och journal. Får muntligt samtycke.

Händer det att vårdpersonal hänvisar till andra regioner utan att ni är inkopplade?

1. 1. I vilka fall händer det?

Brukar flera vårdalternativ presenteras invånaren?

1. 1. Vad brukar fälla avgörandet i vad patienten väljer? (Kan man se någon trend?)
   2. Finns det en ekonomisk aspekt som tas i beaktande för vilket vårdalternativ som presenteras och/eller väljs av invånaren?

Prioordning:

• I första hand till offentliga sjukhus
• I andra hand egna avtal 
• I tredje hand andras avtal

De har ibland möjlighet att välja det billigaste.

Stockholms vårdvalsaktörer

Vem/vilka ombesörjer att remiss skickas till nytt vårdalternativ?

Enheten där remissen finns registrerad och bedömd. 

Kontaktpersoner och avtalsfrågor ringer de om, vill inte lägga ut uppgifterna publikt. 

Skickar betalningsförbindelser och patientuppgifter

Kan remisser nekas?

1. 1. På vilka premisser nekas dessa i så fall?
   2. Vem/vilka/i vilket steg brukar remisser nekas?
   3. Vad händer rent praktiskt när en remiss nekas?

De frågar patienten om vikt, läkemedel. Är hon tveksam så tar hon läkarkontakt för bedömning. De låter tex narkossköterska titta på underlagen och återkopplar. Kontakter hon har i back office. De är proaktiva. 

De bör eg inte få högriskpatienter till sig via klinikerna. Men visst slinker det igenom multisjuka patienter ibland. De lyfter om det finns problem med högriskpatienter. 

De behöver ok från avtalsägande region. 

Hur fungerar det med uppföljande vård (t.ex. återbesök efter operation eller inläggningar)?

Involveras ni som vårdlotsar i "inkommande vård" från andra regioner och i så fall hur?

1. 1. Om inte vårdlotsen gör detta, vem har det ansvaret?
   2. Önskar/efterfrågas någon specifik information i samband med ärenden om "inkommande patienter"?

Vilken del i processen från startat ärende till skickad remiss tar mest tid?

Hur stor del/hur många ärenden som leder till nationell/utomlänshänvisning har ni?

Befintliga system och informationsbehov

Upplagda excelark. Jobbar med vårdlotsgrupp

Det inkommer erbjudanden till verksamhetschefer från olika vårdgivare. Då lägger hon till den till sin excellista. 

Har du någon känsla/insikt/kunskap om en vårdgivare har ledig kapacitet innan du kontaktar dom?

1. 1. Om ja, hur får du denna information?

Ringer till kontaktperson. Har kollegor via chat inom regionen. Deras regioner har väldigt mycket leverantörer upphandlade. 

Samarbetsrummet används för nationell vårdlotsning. Kräver inloggning. Mycket högspec-karaktärpatienter, krångliga ärenden. Hon har inte lagt ut något från dem, eftersom de inte har kapacitet för den typen av patienter. 

De diskuterar erfarenheter av olika vårdgivare. Kan tex varna för vissa. 

Hur får ni vetskap om/information om avtalsvillkor för vårdalternativ ni hittar i andra regioner (ex. ASA, BMI, ålder etc)?

1. 1. Vilken sådan information skulle vara värdefull att få på förhand?

De har sin egen avtalsdatabas som de inte delar med andra. Den är tungrodd. Avtals- och upphandlingsperspektiv.

De har lärt sig söka i den. Svårt att tex hitta vilken diagnos som ingår hos vilken leverantör. Jobbar backoffice med att leta och hitta i avtalsdatabasen. De lär sig avtalen utan och innan. 

I vilka system jobbar du idag avseende:

1. 1. planering
   2. remittering
   3. för att söka ledig kapacitet
   4. för att hitta kontaktuppgifter

Nyttjar du väntetider.se?

1. 1. Om ja: vilken information tittar du på då?
   2. Vilken information på väntetider.se är av värde för ditt arbete?
   3. Vilken information saknas/har för dålig kvalitet på väntetider.se?

Händer det/kan det hända att du får möjlighet att skicka patienter till en vårdgivare som i väntetider.se angett ”ledig kapacitet”: 

1. 1. Om inte, vad tror du det beror på?

Brukar du ringa vårdgivare som anger väntetider?

Hon var med när den skapades. Då var den mer patientvänlig. Gjordes för invånare.

Har förvandlats till att innehålla statistik. Oförskämt att hänvisa patienter dit. Tar inte hänsyn till diagnos. Man måste veta vilken specialitet som ska handha ens case. "Fina staplar och färger bryr sig inte patienten om."

Organisatoriska begrepp används. 

Även hon har svårt att veta om det finns kapacitet eller inte. Ser att sidan inte är uppdaterad på flera år.

Valen 0 eller 13 används?

Var tidigare tvungen att rapportera in regelbundet, men nu görs det inte längre. 

Kontaktuppgifter ofta till växel. 

Man var tidigare livrädd för att skriva att man hade tillgänglig vård. Alla skrev att de inte hade någon kapacitet utom Oskarshamn som ville ha dit patienter. 

tillkom 22-09-22

Dokumenterar i gammalt "trösksystem" (som hon ogillar). De har inte fått upphandla något beslutssystem/ärendehanteringssystem för deras tjänster. Deras ärenden ska ju inte journalföras. (Patienten väldigt långt ifrån koncernkontoret.) Excel

Trögjobbat diariesystem. 

Framtid

Vad är ledig kapacitet för dig?

När man vet hur många patienter man kan ta emot och hur stor andel man har lagt ut.

Finns endast ledig kapacitet hos privata aktörer. "De privata vårdgivarna drar russinen ur kakan." De svåra fallen blir kvar till det offentliga. "Vad händer med den offentliga sektorn?"

Bara 14 dagars framförhållning i offentlig verksamhet. 

Om du fick önska fritt, hur skulle du vilja att det såg ut m a p

1. 1. arbetsverktyg?
   2. informationstillgång?
   3. samarbete med andra aktörer inom regionen?
   4. samarbete med andra aktörer utanför regionen?

Nu motande system i offentliga vården. Behöver dragande system där man vill ta emot patienter. Känner att man får nåt för det när man ställer upp. 

Alla vill jobba mot köfritt, bra tillgänglighet i rätt tid. Men ej möjligt när de knappt håller huvudet ovanför vattenytan. Lägger bara till mer personal, mer lokaler, fler patienter. Man måste bestämma sig för vad man max kan leverera. I produktionsmodellen jobbar de lite åt det hållet med leveransplanerna. 

Vårdbegäran, bedömningsbesök

"Så här mycket ortopedi behöver de köpa för att vara i fas med vårdgarantin." 

Måste våga ha framförhållning på ett par året. Funkar ej med kortsiktiga budgetar. De har 3-4 års budget nu men tänker bara på det aktuella året. 

Problem med doktorer som säger upp sig. Då faller hela planeringen. 

Nationella vårdlotsar och nationell avtalsdatabas. "Bland det bättre med pandemin var att man tvingades att jobba nationellt." 

Enkla kontaktvägar

Halland lyfts ofta upp som ett bra exempel. Det är en liten region som haft samma styre under lång tid och som satsat mycket på att uppfylla vårdgarantin. Alla regioner med universitetssjukhus har stora utmaningar. 

En patientingång behövs också, "vi måste få mer delaktighet från patienterna". 

Vilka mått på kapacitet/belastning skulle vara bra att se när du söker efter alternativa vårdgivare?

De får info från patienter om de som inte klarar att uppfylla vårdgarantin regionalt. 

Flöden

Lediga mottagningstider. Rullande schema. Operationskapaciteten när du varit på ditt besök. 

Kan vara så att patienten också kräver vårdplats. Det är inte mycket slutenvård men den de har är "vråltung".

Svårt att planera elektiva platser, då man måste hantera akutinflödet. 

Respondent 4

Ansvarig för att samordna uppföljning och analys i södra sjukvårdsregionen. Delaktig i implementering av det nya vårdinformationssystemet, SVD (https://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/projekt-och-utvecklingsarbete/sdv/)

Tidigare ansvarig för tillgänglighetsarbetet. Ledde "förra kömiljarden". 

Deltar i diverse samverkansgrupperingar kring kunskapsstyrning på området dataanalys. Jobbar där med strukturerad vårdinformation och personcentrerade vårdförlopp i region Skåne.  

Vårdlotsen hanterar endast patientfall som behöver lotsas utanför regionen. De har en liten andel sådana fall. 

De har tillgänglighetskoordinatorer på sjukhusnivå som sammanträder var 14:e dag. Det är de som lotsar inom regionen. 

Det finns ett nätverk med tillgänglighetskoordinatorer i södra sjukvårdsregionen. De har mandat att lyfta köer, är centralt organiserade. 

För sjukresor samarbetar man med Skånetrafiken. 

Process för vårdlotsning

Rutin för remisser, en för väntande patienter och en för hur patienter samordnas: https://vardgivare.skane.se/patientadministration/remisshantering-och-rutiner-for-vantande-patienter/#14953

De förutsätter att patienter vill utnyttja vårdgarantin, dvs om väntetiden överstiger 90 dagar vill patienten "samordnas". De inväntar alltså inte att patienten ska kontakta dem innan processen påbörjas. 

I första hand lotsar man inom regionen, därefter södra sjukvårdsregionen (Skåne, Blekinge, Kronoberg & södra Halland) och i sista hand nationellt. 

Vårdlotsen har en kontakt, får information om att utrymme finns för att ta en patient. Sånt som inte går att hitta i något system utan mycket nätverk och direktkontakt. 

När kopplas du som vårdlots in i vårdgarantiärenden? Vem kontaktar dig?

Vårdlotsen träder in när det krävs samordning lotsning utanför Skåne. I första hand södra sjukvårdsregionen. I andra hand nationellt. 

På nationell nivå finns ett vårdlotsnätverk, där dock inte alla regioner ingår. 

Händer det att patienten kommer till dig med egna förslag på vårdgivare?

De föregår patienten. När en patient remitteras och det inte går inom 90 dagar så får patienten information om att de kommer titta på samordning och att patienten får höra av sig om de hellre vill vänta. 

De är transparanta gentemot patienterna kring att det i dagsläget inte finns någon tillgänglig kapacitet (trots lagen). "Vi försöker samordna dig, men har idag ingen tillgänglig kapacitet att samordna dig till". Hon tror det kan förbättra situationen om det går ut enhetlig information kring att detta är ett nationellt problem. 

Händer det att vårdpersonal hänvisar till andra regioner utan att ni är inkopplade?

1. 1. I vilka fall händer det?

Brukar flera vårdalternativ presenteras invånaren?

1. 1. Vad brukar fälla avgörandet i vad patienten väljer? (Kan man se någon trend?)
   2. Finns det en ekonomisk aspekt som tas i beaktande för vilket vårdalternativ som presenteras och/eller väljs av invånaren?

En patient kanske gärna åker till Sthlm för anhörig finns där medan en annan patient vill ha vård så nära hemmet som möjligt. Är en kulturfråga också. För någon i Skåne är 40 mil jättelångt medan det för en patient i norr är det ingenting. 

Vem/vilka ombesörjer att remiss skickas till nytt vårdalternativ?

Kan remisser nekas?

1. 1. På vilka premisser nekas dessa i så fall?
   2. Vem/vilka/i vilket steg brukar remisser nekas?
   3. Vad händer rent praktiskt när en remiss nekas?

Hur fungerar det med uppföljande vård (t.ex. återbesök efter operation eller inläggningar)?

Bra. Drygt 50 000 patienter har samordnats/hänvisats per år inom region Skåne trots pandemiläget. Merparten till privata vårdgivare inom region Skåne.

De har vårdgarantiavtal.

Mer besök än behandlingar lotsas. 

Involveras ni som vårdlotsar i "inkommande vård" från andra regioner och i så fall hur?

1. 1. Om inte vårdlotsen gör detta, vem har det ansvaret?
   2. Önskar/efterfrågas någon specifik information i samband med ärenden om "inkommande patienter"?

Vilken del i processen från startat ärende till skickad remiss tar mest tid?

Hur stor del/hur många ärenden som leder till nationell/utomlänshänvisning har ni?

Befintliga system och informationsbehov

Var hittar du information om avtal ni har upprättat gentemot andra vårdgivare?

1. 1. hur hanteras de?
   2. skulle de kunna digitaliseras?

Har kontaktuppgifter i gemensamt samarbetsrum. 

De har mycket kontakt med Stockholm och VGR. För högspecialiserad vård lotsar de till Örebro, Linköping och Umeå. Mest "friska patienter" som lotsas. 

Har du någon känsla/insikt/kunskap om en vårdgivare har ledig kapacitet innan du kontaktar dom?

1. 1. Om ja, hur får du denna information?

Hur får ni vetskap om/information om avtalsvillkor för vårdalternativ ni hittar i andra regioner (ex. ASA, BMI, ålder etc)?

1. 1. Vilken sådan information skulle vara värdefull att få på förhand?

Olika behov för olika patienter (olika ASA-klasser tex). Behöver tolka och förstå juridiken, avtalsmässigt.

I vilka system jobbar du idag avseende:

1. 1. planering
   2. remittering
   3. för att söka ledig kapacitet
   4. för att hitta kontaktuppgifter

Nyttjar du väntetider.se?

1. 1. Om ja: vilken information tittar du på då?
   2. Vilken information på väntetider.se är av värde för ditt arbete?
   3. Vilken information saknas/har för dålig kvalitet på väntetider.se?

Händer det/kan det hända att du får möjlighet att skicka patienter till en vårdgivare som i väntetider.se angett ”ledig kapacitet”: 

1. 1. Om inte, vad tror du det beror på?

Brukar du ringa vårdgivare som anger väntetider?

Det behövs en jämförbarhet i hur man följer upp väntetider, så att man kan se var utbuden verkligen finns. 

Ersättningsmodeller behöver också enas. 

tillkom 22-09-22

Framtid

Vad är ledig kapacitet för dig?

"De med god produktions och kapacitetsplanering." Ledig kapacitet är inte lika med hög tillgänglighet.

Det handlar om att kunna redogöra för produktionsbehovet, visa siffror på det. 

Hur vet vi att vi har kapacitet? - den information är svårast att få fram. 21 regioner och säkert 50 olika sätt att redovisa det på.

Vi har ett tillgänglighetsproblem i och med att kapaciteten inte räcker till. 

Kan vara lätt att ange vad man har för kapacitet om man hanterar en viss typ av lättare patientfall (tex gråstarr). Privata vårdgivare med avtal med volymtak har oftast bäst koll. Men de kan inte ta vilka patienter som helst, utan hanterar bara lättare, strömlinjeformade grupper. 

Brist på kompetens för att kunna bemanna för att täcka den kö de har i dagsläget. De hinner inte med. Samordningarna har ökat - kanske beror på att vi föregår patienterna - oklart. Annan effekt post pandemiskt vi har sett så är patienter vi plockar in idag är sämre. Många som inte sökt vård under pandemin. Så patienterna har en sämre hälsosituation idag vilket försvårar i samordningshänseende och kräver ofta annan typ av vård än vad som hade krävts normalt.

Planeringen är ofta kortsiktig, ca 30 dagars framförhållning. Sårbart eftersom om någon i personalen blivit sjuk fallerar det. 

Ex på när det kan finnas hög kapacitet: utprovning av hörapparater under pandemin. Målgruppen ville inte komma in. 

De har själva gjort ett arbete "Koordinering och matchning" (mailat oss) där de tagit fram en modell för behov och kapacitet. De tittade då på möjligheterna att ta fram ett automatgenererat sätt att matcha patienter, men såg svårigheter med ett sådant system. Koordinering och matchning (från 2017).

Jobbet kräver mycket dialog med patienter, svårt att göra något automatiskt system som uppfyller behoven. "När man tolkar vårdbehoven krävs fingertoppskänsla. Man behöver förstå komplexiteten." Hon pratar mycket om "vårdmatchning". 

Om du fick önska fritt, hur skulle du vilja att det såg ut m a p

1. 1. arbetsverktyg?
   2. informationstillgång?
   3. samarbete med andra aktörer inom regionen?
   4. samarbete med andra aktörer utanför regionen?

• Förslag på tillägg till syfte till uppdraget: skapa mer jämlik kommunikation och information till patienterna. Informera patienterna om deras rättigheter. Enhetlig information till patienter. På detta område anser hon att det finns mycket att göra. "Tydlig nationellt likriktad kommunikation kan göra underverk". Hon ser gärna att man tar fram förslag på hur man ska kommunicera och sedan stämmer av med en panel med patientorganisationer/företrädare. "En lågt hängande frukt".
• Gemensam yta för kontaktuppgifter, som ständigt hålls uppdaterad. 
• Stuva om i uppdrag och avtal. Juridiskt kring avtalen: öppna upp fler möjligheter och likrikta skrivningarna så det inte kan finnas så  många varianter av tolkningar. Kostnad och pris behöver också följa med. Konkurrens om pris och kostnad behöver tas bort. Men man behöver ändå se till så att det är  attraktivt, annars är det ingen som vill teckna något avtal. Man skulle kunna upprätta ett uppsamlingsforum och fungera som kompetensstöd kring avtal och hjälpa till i tolkningen av dem. 
• Hon är involverad i ett nationellt arbete med kunskapsstyrning och strukturerad vårdinformation, "vårdtjänstmodellen" (där EHM också deltagit). Hon menar att det behövs ett gemensamt beskrivningssätt för att veta om det finns matching. "Får vi ett beskrivningssystem som beskriver vilka vårdtjänster vi erbjuder har vi kommit långt". När det gäller tex cancer börjar man enas kring vad man ska erbjuda nationellt. 
• Hon tycker att vi ska snegla på hur utbudstjänsten (söka & hitta vård) på Inera är tänkt fungera: https://www.inera.se/tjanster/alla-tjanster-a-o/utbudstjansten/ Den ska kunna serva även vid produktions- och kapacitetsplanering.
• Skapa ett "forum" där man har stöd mot invånare/patienter och för de interna (VL, TK) när det gäller juridiskt, kontaktvägar osv och möjlighet att lyfta problematik (ex: för få neurologer). 

Vilka mått på kapacitet/belastning skulle vara bra att se när du söker efter alternativa vårdgivare?

Respondent 5

Varje region beslutar själva om de ska ha remisskrav. Många regioner har beslutat om att ha det, men region Kalmar har inte gjort det. De vill inte att patienterna ska begränsas av ett remisskrav. Konsekvensen blir att om en patient från Kalmar åker till Sthlm behöver denne inte ha någon remiss med sig (och Kalmar region betalar). Om Sthlms-pat gör motsvarande och kommer till Kalmar behövs remiss för att region Sthlm ska betala för det. 

Vi som region har inte remisskrav på specialistvård. Pat kan söka sig fritt till de som har avtal med någon region (fria vårdvalet). 

Om t.ex. en Sthlm-pat ska få vård i Kalmar och RK behandlar pat och missar att remisskrav finns så får RK ingen ersättning för den vården. 

Pat. har hittat alternativ vård själv - Om kliniken pat hittat har ett avtal kan invånaren själv söka och få vård där (oavsett vart i Sverige). I en del avtal ingår återbesök om komplikationer tillstöter, andra har det inte. Oavsett så har regionen ansvar för sin regions patienter. De behöver hantera dåliga vårdval patienter gör med egenremiss på annan ort, med fria vårdvalet. 

Process för vårdlotsning

Berätta om din dag. Kan du beskriva processen för ett vårdlotsärende. 

(visa processbild)

Region Kalmar har inte riktigt skött sitt uppdrag på så sätt att de inte informerat patienter om vårdgarantin men patienterna börjar bli mer och mer medvetna och hör av sig med frågor kring detta. 

Det finns möjlighet att skicka info/meddelanden till patienter via 1177 och det håller på att utvecklas mer och mer. 

Infon om vårdlotstrutin på intranätet. 

Först söker de vårdgivare inom regionen, därefter sydöstra sjukvårdsregionen (Östergötland och Jönköping har de avtal med), därefter utanför region Kalmar län. 

1. När pat ska lotsas ska pat få ett informationsbrev "Vård utanför Region Kalmar".
2. En remiss utfärdas.
3. Ev anhörigintyg om behov till det finns.
4. Adress dit remiss och bet.förbindelse ska skickas/förmedlas via vårdlotsen.  

VL ansvar: stöd till verksamheterna, stöd i alla frågor som rör vårdgarantin.

När kopplas du som vårdlots in i vårdgarantiärenden? Vem kontaktar dig?

Händer det att patienten kommer till dig med egna förslag på vårdgivare?

Pat får välja vårdgivare OM det finns fler än ett likvärdigt alternativ (Anita). Ibland föreslår pat själv vårdgivare men oftast är det vårdlotsen som föreslår. 

Händer det att vårdpersonal hänvisar till andra regioner utan att ni är inkopplade?

1. 1. I vilka fall händer det?

Brukar flera vårdalternativ presenteras invånaren?

1. 1. Vad brukar fälla avgörandet i vad patienten väljer? (Kan man se någon trend?)
   2. Finns det en ekonomisk aspekt som tas i beaktande för vilket vårdalternativ som presenteras och/eller väljs av invånaren?

Vem/vilka ombesörjer att remiss skickas till nytt vårdalternativ?

Kan remisser nekas?

1. 1. På vilka premisser nekas dessa i så fall?
   2. Vem/vilka/i vilket steg brukar remisser nekas?
   3. Vad händer rent praktiskt när en remiss nekas?

Hur fungerar det med uppföljande vård (t.ex. återbesök efter operation eller inläggningar)?

Muris: Funkar inte så bra inom regionen för man vill gärna ta hand om "sina egna" patienter. 

Antia: Hos oss är det också mycket så att Västervik äger sina patienter, Oskarshamn sina och Kalmar sina. 

Involveras ni som vårdlotsar i "inkommande vård" från andra regioner och i så fall hur?

1. 1. Om inte vårdlotsen gör detta, vem har det ansvaret?
   2. Önskar/efterfrågas någon specifik information i samband med ärenden om "inkommande patienter"?

Vilken del i processen från startat ärende till skickad remiss tar mest tid?

Hur stor del/hur många ärenden som leder till nationell/utomlänshänvisning har ni?

Befintliga system och informationsbehov

Var hittar du information om avtal ni har upprättat gentemot andra vårdgivare?

1. 1. hur hanteras de?
   2. skulle de kunna digitaliseras?

Har du någon känsla/insikt/kunskap om en vårdgivare har ledig kapacitet innan du kontaktar dom?

1. 1. Om ja, hur får du denna information?

Enligt tradition har Kalmar region inte tecknat avtal med privata vårdgivare. Var för sena på den bollen vilket de får lida för. 

Offentliga vården har fullt upp, är egentligen bara till privata vårdgivare man har en chans att skicka patienter. 

Hur får ni vetskap om/information om avtalsvillkor för vårdalternativ ni hittar i andra regioner (ex. ASA, BMI, ålder etc)?

1. 1. Vilken sådan information skulle vara värdefull att få på förhand?

I vilka system jobbar du idag avseende:

1. 1. planering
   2. remittering
   3. för att söka ledig kapacitet
   4. för att hitta kontaktuppgifter

Cosmic 

Nyttjar du väntetider.se?

1. 1. Om ja: vilken information tittar du på då?
   2. Vilken information på väntetider.se är av värde för ditt arbete?
   3. Vilken information saknas/har för dålig kvalitet på väntetider.se?

Händer det/kan det hända att du får möjlighet att skicka patienter till en vårdgivare som i väntetider.se angett ”ledig kapacitet”: 

1. 1. Om inte, vad tror du det beror på?

Brukar du ringa vårdgivare som anger väntetider?

De ser väntetider i realtid i Cosmic. Kopplar in info från väntetider. se för att kunna jämföra med andra vårdgivare. 

Alla regioner och några privata rapporterar in väntetider "just nu" via excelark till SKR. De hamnar till SKR databas (väntetider). Det som presenteras på väntetider.se är mer generell. 

tillkom 22-09-22

Framtid

Vad är ledig kapacitet för dig?

Om du fick önska fritt, hur skulle du vilja att det såg ut m a p

1. 1. arbetsverktyg?
   2. informationstillgång?
   3. samarbete med andra aktörer inom regionen?
   4. samarbete med andra aktörer utanför regionen?

Hade varit toppen att ha ett nationellt system där allt finns samlat. 

• Lätt tillgängligt - så få klick som möjligt, max tre klick! 
• Anita tveksam till patientingång, Muris mer positiv. Vissa delar skulle fungera att ha publikt. Men det skulle behöva vara en begränsad vy.
• "Vart förväntar ni er vart det ska finnas?" Alla ska veta vart vårdsystemet finns. Det behöver inte vara integrerat med journalsystemet utan kan vara en egen tjänst. 
• Privata aktörer ska vara med. Ska vara på samma villkor för offentliga som privata. "Det borde ställas högre krav på de privata, här har SKR varit lama".  
• Kontaktuppgifter ska vara med så man slipper en excel-fil vid sidan av.
• Specialistvård indelat - att man lätt kan komma till rätt ställe istället för att allt presenteras i en lång lista.
• Samkör med egna system, "eftersläpning". Lite som IKEA lagerhantering. Verklighet måste stämma överens med de siffror som presenteras i systemet. De tror det går att göra mycket bättre än i VIV (väntetider i vården). De förväntar sig kanske en uppdatering 1 gång per dygn. Kapacitet i realtid blir svårt säger de.
• Innehålla avtalsflik - alla avtal ska finnas med och vara uppdaterade
• Lättförståeligt
• Alla regioner får samma möjlighet att nyttja privata avtal. 

MVO = Medicinska verksamsamhetsområdet. HSA-katalog kopplat. Under den finns diagnospaketen. 

Vilka mått på kapacitet/belastning skulle vara bra att se när du söker efter alternativa vårdgivare?

Avtalen: Behöver veta vad för typ av operation, vem står för ev komplikationer efter.  

De har inga avtal med några andra så de kan inte ställa några krav/tvinga någon att ta emot deras pat. 

De kan avropa via andras avtal. De får leta efter vems avtal de kan använda. 

De specialiteter som är problematiska/har långa vårdköer är problematiska i hela landet. I rapporteringsverktyget Alla som manuellt rapporterar in i väntetidsdatabasen via rapporteringsverktyget Signe fyller i "ingen ledig kapacitet". 

• Vilka kodverk använder ni?
• Hur ser era digitala avtal ut?
• Hur ser ett riksavtal ut?
• Avtal - är det alltid samma kriterier ni tittar efter eller skiljer det sig mycket åt? T.ex. är det BMI, ASA-klass osv. 

Riksavtal: Det nationella som SKR plockat fram. Gäller vård i hela Sverige. Det ligger alltid som grund. Sedan kommer regionavtalet som går före om man har ett sådant. Regionavtal är det avtal som SÖSR använder främst.  
Mellanlänsavtal: Region Kronoberg samt region Blekinge. Detta avtal gäller även slutenvård (det kan du inte få annars utan remiss/med patientdatalagen).

Sådant som står i avtalen och VL behöver ta del av:

• ASA t.ex. är viktigt att veta i alla avtal.
• Ortopedi tex- den här typen av höftled. Behandling behöver de kunna se.
• Om de tar emot första kontakt/ nybesök, eller enbart åtgärd, behandling (tex operation).
• Vad händer om det uppstår komplikationer tex efter operation- står aktuell vårdgivare för eftervård eller inte
• Rapporterar man till kvalitetsregister?

Dröm om allt skulle finnas med. Avtal. Även detaljer i avtalen.
Första steg: se om det finns avtal med region och om det är giltigt/aktuellt. Men Anita säger att för att komma vidare behöver de veta mer om vad som står i avtalet. Måste ju veta om de täcker det de efterfrågar. "Jag behöver borra ner mig och kunna läsa avtalet". Bara info om att det finns avtal eller inte inom tex ortopedi säger ingenting. Inskannat/PDF funkar, då finns det samlat på samma ställe och det är det viktigaste.  PDF:er har ju sökfunktion vilket är bra.

Vilka har inflytande på avtalens utformning? Privata vårdgivare kommer ibland med förslag på hur avtalen ska se ut. Jurist, medicinska kunnandet och ekonomer krävs för att utforma avtalen. 

Kodverk: Inom hälso och sjukvården finns. Diagnos- och åtgärdskoder brukar sättas efter besök och inför operationer. De känner man alltså inte till i förväg. 

Muris vill ha en samlad bild i vårdsöksystemet, motsvarande det han försöker bygga upp i sitt Excel-ark. 

Respondent 6

Utöver vårdgaranti jobbar hon med en massa annat bl.a. donatorer, dialyser, mm

Är med i vårdlotsnätverket. 

Process för vårdlotsning

Berätta om din dag. Kan du beskriva processen för ett vårdlotsärende. 

(visa processbild)

Vi skiljer oss mycket från andra regioner. Tex samverkar de inte med klinikerna. De har ingen koll på väntetiderna hos klinikerna, utan agerar först när en patient hör av sig till dem. 

1. Info till patienterna om vårdgarantins gräns och kontaktuppgifter. 
2. Patienten kontaktar dem via telefon. Telefontid 7.30-12. 7 som jobbar med vårdgarantin (deltid). De ansvarar för olika specialiteter, så hon har koll på vissa mottagningar. Hon har jobbat ett tag, hon har koll. Kirurgin ganska liten. Har lärt känna vårdgivarna väl. Lägger över på kollegas lista om utanför ens område. Handkirurgin har tex nu väldigt långa väntetider. De har två alternativa vårdgivare med samma slags avtal.
3. Patienten väljer i samråd med dem.
4. De skickar brev till mottagning där patienten väntar och brev plus remissen till den mottagande vårdgivaren.
5. Betalningsförbindelserna via regionägda vårdgivare. 

Enligt henne tar andra regioner inte emot deras patienter, men Stockholm säger aldrig nej. Stockholm funkar som nationell vårdlots enligt henne. Det finns regioner som inte har några privata avtal alls. Skickar patienter till Stockholm, vilket tränger ut Stockholms egna. Utträngningseffekten.

Eftersom man får mer betalt för utomlänspatient skickar de privata vårdgivarna ut "frieribrev"/marknadsföring till mindre regioner där de erbjuder snabba platser. Hon gillar inte den effekten, eftersom de drabbar regionens egna patienter. Hon anser att det borde finnas ersättning för de som tar mest utomlänspatienter. 

Ex: Norrbotten har gjort en massa upphandlingar. Mkt sthlms-vårdgivare gav anbud där. Hätsk stämning på vårdlotsmöte för att övriga mindre regioner ville se deras avtal. Ville åberopa deras avtal, istället för att skriva egna. 

Hon menar att Stockholm har långa köer pga utomlänspatienterna. Tex knäplastik minst 1 års väntetid.  Även kirurgi och urologi som kräver sjukhusvård har långa väntetider. 

Hon menar att de ska hjälpa där de kan, men det blir frustrerande när de ibland behöver hjälpa regioner med kortare köer än vad de har. 

När kopplas du som vårdlots in i vårdgarantiärenden? Vem kontaktar dig?

Patienterna kontaktar dem via telefon.

Inga roliga patientsamtal de har idag, mycket äldre, många gråter. 

Samtalen har blivit svårare att hantera. Många patienter väldigt missnöjda. 

Händer det att patienten kommer till dig med egna förslag på vårdgivare?

Det händer. En del tycker att Farsta är för långt borta.

Händer det att vårdpersonal hänvisar till andra regioner utan att ni är inkopplade?

1. 1. I vilka fall händer det?

Brukar flera vårdalternativ presenteras invånaren?

1. 1. Vad brukar fälla avgörandet i vad patienten väljer? (Kan man se någon trend?)
   2. Finns det en ekonomisk aspekt som tas i beaktande för vilket vårdalternativ som presenteras och/eller väljs av invånaren?

Vem/vilka ombesörjer att remiss skickas till nytt vårdalternativ?

Kan remisser nekas?

1. 1. På vilka premisser nekas dessa i så fall?
   2. Vem/vilka/i vilket steg brukar remisser nekas?
   3. Vad händer rent praktiskt när en remiss nekas?

Hur fungerar det med uppföljande vård (t.ex. återbesök efter operation eller inläggningar)?

Involveras ni som vårdlotsar i "inkommande vård" från andra regioner och i så fall hur?

1. 1. Om inte vårdlotsen gör detta, vem har det ansvaret?
   2. Önskar/efterfrågas någon specifik information i samband med ärenden om "inkommande patienter"?

De registrerar en massa remisser till sina privata vårdgivare. Slutenvård. De kan inte neka remisserna. 

Öppenvård går inte via dem. (kräver inte remiss?) 

Vilken del i processen från startat ärende till skickad remiss tar mest tid?

Hur stor del/hur många ärenden som leder till nationell/utomlänshänvisning har ni?

Väldigt få. När hon ringer till andra regioner säger de nästan alltid nej.

De har vårdval som är problemfria, där de inte behöver flytta så mycket alls.

Urologen har varit ett problemområde med långa väntetider. Fick flytta urologipatienter till Göteborg och Kalmar. Problemet är att ingen tar emot deras patienter till andra regioner.

Befintliga system och informationsbehov

Kontakter, upparbetar ett eget kontaktnät.

I Stockholm har de ett exceptionellt vårdutbud jämfört med de andra. Hon googlar och läser på om nya vårdgivare den vägen.

Var hittar du information om avtal ni har upprättat gentemot andra vårdgivare?

1. 1. hur hanteras de?
   2. skulle de kunna digitaliseras?

Stockholm har över 4000 avtal. Vem ska hålla listan uppdaterad? Avtal revideras mm. Finns ingen chans att nån ska hålla koll på det. Hon jobbar inte för en allmän avtalslista. 

Avtal på olika områden: psykiatri, barn och ungdomsmedicin, tandvård mm.

Hela den specialiserade vården vore av intresse i en sådan avtalslista. 

30 vårdval

Logopedi och hörselutprovning efterfrågat i många regioner. 

Vissa har otroligt få, andra väldigt många vårdgivare kopplade. 

Har du någon känsla/insikt/kunskap om en vårdgivare har ledig kapacitet innan du kontaktar dom?

1. 1. Om ja, hur får du denna information?

Hur får ni vetskap om/information om avtalsvillkor för vårdalternativ ni hittar i andra regioner (ex. ASA, BMI, ålder etc)?

1. 1. Vilken sådan information skulle vara värdefull att få på förhand?

I vilka system jobbar du idag avseende:

1. 1. planering
   2. remittering
   3. för att söka ledig kapacitet
   4. för att hitta kontaktuppgifter

Nyttjar du väntetider.se?

1. 1. Om ja: vilken information tittar du på då?
   2. Vilken information på väntetider.se är av värde för ditt arbete?
   3. Vilken information saknas/har för dålig kvalitet på väntetider.se?

Händer det/kan det hända att du får möjlighet att skicka patienter till en vårdgivare som i väntetider.se angett ”ledig kapacitet”: 

1. 1. Om inte, vad tror du det beror på?

Brukar du ringa vårdgivare som anger väntetider?

Jättelängesedan hon var in där. Ingen vill ändå ta emot deras patienter. 

tillkom 22-09-22

Framtid

Vad är ledig kapacitet för dig?

"Hur sjutton visar man ledig kapacitet?" Det kräver så mycket utredningar innan en OP tex, är inte så lätt att säga.  

Realtid är inte lika viktigt för mig som prognostiserad väntetid. Beroende på hur man tittar på realtiden så ger det nästan ingenting. Man behöver ju hjälpa en patient framåt. Får en hint om hur det ser ut. Kan inte heller se om personal är ledig eller sjuk eller så. 

"Vi som hjälper patienter med lotsning har inte någon nytta av realtid." 

Avtalshandläggarna har ev intresse av realtid, men hon kan inte förklara varför. 

Om du fick önska fritt, hur skulle du vilja att det såg ut m a p

1. 1. arbetsverktyg?
   2. informationstillgång?
   3. samarbete med andra aktörer inom regionen?
   4. samarbete med andra aktörer utanför regionen?

Räcker det inte med en lista med alla vårdgivare och kontaktuppgifter?

Hon är fine med att bara ringa upp och kolla. Och tex fråga hur det ser ut med väntetiderna. 

Övriga uppgifter borde inte behövas, tex när avtalen går ut mm.

Hon anser att många har med för mycket detaljer.

Blir otroligt mycket mer resurskrävande om det ska hållas uppdaterat. 

Tycker det borde vara öppet för patienterna också.

Vårdgaranti i informationssyfte. Eg borde verksamheterna själva hantera sina patientkontakter. Vara mer rådgivande till deras vårdgivare. 

Vill börja jobba mer uppsökande/informera patienterna när de står i kö. Tog gemensamt grepp med operationsplanerare och samordnare. De behöver få info om de som står i kö. Men de fortsätter ändå hänvisa. Det är ju verksamheterna som har ansvar för patienterna och kan prioritera. Det misslyckades, de behöver nog mer resurser för att få till det. 

De behöver inte ta hänsyn till vårdgivarna, eftersom de inte jobbar på uppdrag av dem.

De har pengarna centraliserade för vårdgarantin. De tittar inte på kostnader, om de kan flytta en patient. De har mandat att flytta. 

Fler och fler skaffar vårdgarantikanslier. 

Komplettering: Det mina kollegor önskade var: väntetider, ASA-klasser, ledig kapacitet, vilka diagnoser som ingår i avtalet alt kunna ta del av avtalet. 

Vi diskuterade den frågan också, jag nämnde att jag själv funderat över den och att vi diskuterade den på mötet. De hade samma tankar som jag framförde på mötet, knepigt att förstå hur ledig kapacitet skulle rapporteras och visas.

Vilka mått på kapacitet/belastning skulle vara bra att se när du söker efter alternativa vårdgivare?

Viktigt att beakta utträngningseffekter för Sthlms patienter.

Många regioner som inte har regionala avtal

Riksavtalet - kolla upp!

Norrbotten har gjort många upphandlingar 

Ange respondent

Process för vårdlotsning

Berätta om din dag. Kan du beskriva processen för ett vårdlotsärende. 

(visa processbild)

"Vi är som spindeln i nätet. Mycket spridda frågor".  

Både pat och regionen hör av sig/kontaktar för att åberopa vårdgarantin.  

Remissbekräftelserna ska bli bättre är tanken - mer information om vårdgarantin. De försöker informera om vårdgarantin på flera olika håll. 

Ger pat tfn-nummer till föreslagna vårdenheter för första kontakt. Syfte: pat delaktig i sin egen vård. När pat kollat av väntetiderna hör de av sig till VL igen och meddelat vilken vårdgivare de valt. VL skickar då en begäran i form av word-dokument till vårdenheten. Röntgen, betalförbindelser, remiss skickas. Skickas per brev. Inget får skickas digitalt pga olika journalsystem runt om i landet. 

98 % (uppskattad siffra) av de pat som kontaktar dem har inga problem med att själva kontakta andra vårdgivare för att kolla av väntetider och ta ställning till om de kan och vill söka vård där.  

VL brukar fråga pat om de har högt blodförtunnande, pacemaker, BMI, haft stroke osv för att "sålla" och behövs tex IVA brukar de skicka till större sjukhus. (finns en lista som de kan utan och innan i huvudet). 

Klinikerna själv brukar slussa till större sjukhus själva. 

ASA-klass 3 tex så är det Karolinska eller Akademiska som gäller. Privata aktörer tar bara ASA-klass 1 & 2. De har inte intensivvård. 

De informerar om pat rättigheter (åka kollektivtrafik och ersättning för boende om pat får en tidig operationstid t.ex.)

Efter covid: ingen region kan hjälpa till med någonting, de flesta förlitar sig på de privata vårdgivarna inom eller utanför regionen. 

Samarbetar ni med andra regioner? Tittar och undersöker det. 

När kopplas du som vårdlots in i vårdgarantiärenden? Vem kontaktar dig?

Händer det att patienten kommer till dig med egna förslag på vårdgivare?

Händer det att vårdpersonal hänvisar till andra regioner utan att ni är inkopplade?

1. 1. I vilka fall händer det?

Brukar flera vårdalternativ presenteras invånaren?

1. 1. Vad brukar fälla avgörandet i vad patienten väljer? (Kan man se någon trend?)
   2. Finns det en ekonomisk aspekt som tas i beaktande för vilket vårdalternativ som presenteras och/eller väljs av invånaren?

Vem/vilka ombesörjer att remiss skickas till nytt vårdalternativ?

Kan remisser nekas?

1. 1. På vilka premisser nekas dessa i så fall?
   2. Vem/vilka/i vilket steg brukar remisser nekas?
   3. Vad händer rent praktiskt när en remiss nekas?

Hur fungerar det med uppföljande vård (t.ex. återbesök efter operation eller inläggningar)?

Involveras ni som vårdlotsar i "inkommande vård" från andra regioner och i så fall hur?

1. 1. Om inte vårdlotsen gör detta, vem har det ansvaret?
   2. Önskar/efterfrågas någon specifik information i samband med ärenden om "inkommande patienter"?

Vilken del i processen från startat ärende till skickad remiss tar mest tid?

Hur stor del/hur många ärenden som leder till nationell/utomlänshänvisning har ni?

Befintliga system och informationsbehov

Var hittar du information om avtal ni har upprättat gentemot andra vårdgivare?

1. 1. hur hanteras de?
   2. skulle de kunna digitaliseras?

Avtal & villkor för nyttjande: vi har ej hand om avtalen, det är upphandlingen som har.  

Har du någon känsla/insikt/kunskap om en vårdgivare har ledig kapacitet innan du kontaktar dom?

1. 1. Om ja, hur får du denna information?

Hur får ni vetskap om/information om avtalsvillkor för vårdalternativ ni hittar i andra regioner (ex. ASA, BMI, ålder etc)?

1. 1. Vilken sådan information skulle vara värdefull att få på förhand?

Vilken information behövs från avtalen?

• vilka ingrepp
•  vad ingår (tår, fotled, proteser i fotleden etc)
• diagnoser
• BMI över 35 hamnar man i ASA-klass 3
• Läkemedel/Blodförtunnande = ASA-klass som inte är 1 eller 2
• ASA-klass

I vilka system jobbar du idag avseende:

1. 1. planering
   2. remittering
   3. för att söka ledig kapacitet
   4. för att hitta kontaktuppgifter

Vårdlotsnätverket använder de - snabb kommunikationskanal. Delas även dokument där. 

Take care journalsystem

Nyttjar du väntetider.se?

1. 1. Om ja: vilken information tittar du på då?
   2. Vilken information på väntetider.se är av värde för ditt arbete?
   3. Vilken information saknas/har för dålig kvalitet på väntetider.se?

Händer det/kan det hända att du får möjlighet att skicka patienter till en vårdgivare som i väntetider.se angett ”ledig kapacitet”: 

1. 1. Om inte, vad tror du det beror på?

Brukar du ringa vårdgivare som anger väntetider?

Känslan är att Uppsala förskönar bilden av kapacitetsinformation. De lyckas inte hålla vårdgarantin. 

De privata aktörerna brukar höra av sig när de inte kan ta emot fler tex pga personalbrist. De större, tex Uppsala, är inte lika ärliga. 

tillkom 22-09-22

Framtid

Vad är ledig kapacitet för dig?

Svårt att få en aktuell kapacitets-siffra.

Om du fick önska fritt, hur skulle du vilja att det såg ut m a p

1. 1. arbetsverktyg?
   2. informationstillgång?
   3. samarbete med andra aktörer inom regionen?
   4. samarbete med andra aktörer utanför regionen?

ASA 3-pat hade varit bra att se hur det ser ut på de stora sjukhusen (IVA patienter). 

Skulle absolut vara väldigt positivt med ett sådant här system. 

Öppna avtal hade varit bra. 

Svårt att få en aktuell informationsbild i dagsläget. 

Känns som man börjar i fel ände. Finns ingen personal. 

Patientingång?
Det skulle ju göra pat mer aktiv. Både bra och dålig. Borde isf finnas information om att vissa vårdgivare inte tar emot pat med ex. pacemaker eller tar blodförtunnande. 

Vårdsökssystemet måste vara logiskt. Tar 1177:s sökfunktion som ex. Dåligt sök. 
En chatt hade varit trevligt och underlättat arbetet. 

Vilka mått på kapacitet/belastning skulle vara bra att se när du söker efter alternativa vårdgivare?

Ledig kapacitet: Möjligheten att ta emot pat utifrån. Möjlighet: ja eller nej (inom vårdgarantin, 3 månader).

Tycker vårdgarantin på 3 månader är bra som mått. 

Ange respondent

Berätta om din dag. Kan du beskriva processen för ett vårdlotsärende. 

(visa processbild)

Halland har lite annorlunda arbetssätt (i förhållande till processbilden). Man ber patienten att ta kontakt med vårdgarantiservice. Om patienten inte vill åberopa vårdgarantin, tar patienten kontakt med kliniken.

Inom områden där det finns mycket patienter tecknas egna LOU-avtal. 2009-2010 påbörjades detta. Det är enklare för patienten att välja om hen vet var man kan få komma. 

"Valfrihetsvariant inom vårdgarantin"

Det är endast för privata vårdgivare som LOU-avtal tecknas.

Som vårdlots har man ett brett kontaktnät, det är avgörande.

När kopplas du som vårdlots in i vårdgarantiärenden? Vem kontaktar dig?

Händer det att patienten kommer till dig med egna förslag på vårdgivare?

Händer det att vårdpersonal hänvisar till andra regioner utan att ni är inkopplade?

1. 1. I vilka fall händer det?

Brukar flera vårdalternativ presenteras invånaren?

1. 1. Vad brukar fälla avgörandet i vad patienten väljer? (Kan man se någon trend?)
   2. Finns det en ekonomisk aspekt som tas i beaktande för vilket vårdalternativ som presenteras och/eller väljs av invånaren?

Vem/vilka ombesörjer att remiss skickas till nytt vårdalternativ?

Kan remisser nekas?

1. 1. På vilka premisser nekas dessa i så fall?
   2. Vem/vilka/i vilket steg brukar remisser nekas?
   3. Vad händer rent praktiskt när en remiss nekas?

Hur fungerar det med uppföljande vård (t.ex. återbesök efter operation eller inläggningar)?

Involveras ni som vårdlotsar i "inkommande vård" från andra regioner och i så fall hur?

1. 1. Om inte vårdlotsen gör detta, vem har det ansvaret?
   2. Önskar/efterfrågas någon specifik information i samband med ärenden om "inkommande patienter"?

Vilken del i processen från startat ärende till skickad remiss tar mest tid?

Hur stor del/hur många ärenden som leder till nationell/utomlänshänvisning har ni?

Var hittar du information om avtal ni har upprättat gentemot andra vårdgivare?

1. 1. hur hanteras de?
   2. skulle de kunna digitaliseras?

Har du någon känsla/insikt/kunskap om en vårdgivare har ledig kapacitet innan du kontaktar dom?

1. 1. Om ja, hur får du denna information?

Hur får ni vetskap om/information om avtalsvillkor för vårdalternativ ni hittar i andra regioner (ex. ASA, BMI, ålder etc)?

1. 1. Vilken sådan information skulle vara värdefull att få på förhand?

I vilka system jobbar du idag avseende:

1. 1. planering
   2. remittering
   3. för att söka ledig kapacitet
   4. för att hitta kontaktuppgifter

Nyttjar du väntetider.se?

1. 1. Om ja: vilken information tittar du på då?
   2. Vilken information på väntetider.se är av värde för ditt arbete?
   3. Vilken information saknas/har för dålig kvalitet på väntetider.se?

Händer det/kan det hända att du får möjlighet att skicka patienter till en vårdgivare som i väntetider.se angett ”ledig kapacitet”: 

1. 1. Om inte, vad tror du det beror på?

Brukar du ringa vårdgivare som anger väntetider?

tillkom 22-09-22

Vi har fått hjälp av SKR att ta fram Excel med alla regioners avtal (följdfråga, kolla upp innehåll). I de fall det är möjligt skulle det vara bra att kunna söka efter avtal. T ex kunna söka brett: fot, arm, höft etc. Också intressant att söka på de stora vanliga operationerna, åtminstone utifrån kroppsdel. 

Man vill veta vilka tider som finns, i den bästa av världar kunna boka direkt i systemet.

Kontaktuppgifter för direkt dialog är önskvärt.

Önskvärt att kunna överföra medicinsk information, framförallt för att undvika att patienter nekas. Det skiljer väldigt mycket från region till region hur mkt information man har tillgång till om patienten som vårdlots. Vårdlotsar i Halland sitter inte ute på kliniker och har inte tillgång till journalen.

Information till patienter är viktigt. En patient kanske inte alltid förstår att det krävs ett förstabesök innan operation. 

Data för 42 diagnoser/åtgärder levereras till SKR idag. Detta skulle eventuellt kunna användas som underlag. 

Systemet Viva. Man måste veta vad vårdgivaren kan utföra, t ex i form av operationsteknik (t ex hemorrojder med gummiband vs större operation). Det finns lättare och större operationer (kräver t ex olika eftervård). 

Det behöver vara en mix av KVÅ, kroppsdelar och vilket sätt man kan genomföra eftervård. 

Medicinskt verksamhetsområde blir för brett. 

De önskar en avtalsdatabas som visar ledig kapacitet och vilka åtgärder som hanteras. 

Vårdgaranti passar bättre in på vissa patientgrupper än på andra. Om tex kroniskt, ska man ju sen tillbaka till den vården som inte hade tid att ta hand om dig. När livslång process efteråt. Patienten får förtroende för läkare på annat ställe och så täcker inte avtalet återbesök och uppföljningar. 

Proteser, starroperationer. Börja med vissa verksamhetsområden som har långa väntetider. Avvakta med de mer komplexa fallen. 

• Om ni skulle digitalisera avtalen vilka av följande informationsmängder skulle ni kunna utläsa: 
  • ICD-10 
  • KVÅ 
  • DRG 
  • Snomed 
  • Kriterier avseende BMI, Ålder, barn/vuxen, läkemedel, Vilka som får avropa, Vilka som får skicka remiss

Vad är ledig kapacitet för dig?

Det man har plan för att utföra, vilket kan ändras snabbt. 

Exempel inom området ortopedi: större andel nybesök som går vidare till operation efter pandemin, klinikerna får mer i förstaflödet. Äter upp operationskapaciteten. 

Hur gör man för att ha koll på kapacitet? Kontinuerlig kontakt med de regionen har avtal med. 

Det är fler och fler som använder privata vårdgivare. 

Väntetidsdata (som skickas till SKR) används för att göra en uppskattning om det finns ledig kapacitet eller inte. Det är klinikerna som gör den här uppskattningen. Beräkningarna utgår framförallt från tidsintervallen (hur länge patienter har väntat).

De som redovisar förväntad väntetid använder data för utförd vård. 

Har historisk data ett värde? Nja, väntetider beror på andra faktorer, hur flödet av patienter ser ut. Olika prioriteringar gör att framtiden är svår att uppskatta. Svårt sjuka patienter prioriteras alltid vilket gör att andras väntetider kan förlängas. 

Om du fick önska fritt, hur skulle du vilja att det såg ut m a p

1. 1. arbetsverktyg?
   2. informationstillgång?
   3. samarbete med andra aktörer inom regionen?
   4. samarbete med andra aktörer utanför regionen?

Svårt att koll på regionernas planeringslistor. 

Risk att det finns privata vårdgivare som kan flagga ledig kapacitet (ej akutvård) och hämtar personal från den offentliga vården. 

Det finns inte mkt ledig kapacitet inom den offentliga vården. Orolig för vad ett vårdsökssystem kan innebära.

Vad händer med patienter som är svårt sjuka? Vill de privata vårdgivarna ta hand om dessa? Systemet måste åstadkomma jämlik vård. 

Högt BMI eller ASA-klass kan vara avgörande. Finns t ex uppbackning av IVA? Det händer att patienter blir nekade när de når vårdgivaren.

ASA klass 3, svårt resa. Måste vara tydligt exakt vad man ta hand om. Kan inte bara vara det lättaste som kan omhändertas. 

För högt BMI

I Hallands avtal regleras inte BMI och ASA så hårt i dagsläget. Men det behöver bli tydligare.

Det är inte så ovanligt att det uppdagas först när nya vårdgivaren träffar patienten att de inte har förutsättningar att hantera patienten i fråga. 

Lotsningen blir svårare. 

Det som sker efter en operation är också viktigt. För de som har en livslång process efter operation är det inte lämpligt att blanda in vårdgarantin. Ögonpatienter med glaukom som kräver återbesök. "Vårdgarantin är de enklaste patienterna som får vård först. Resten blir kvar i köerna".

Alla patienter/tillstånd kanske inte lämpar sig för lotsning, tex kroniskt sjuka. 

Den offentliga vården måste finnas med i ett framtida system (inte bara privata där mycket av kapaciteten finns idag). 

Offentliga vården med sin lediga kapacitet behöver komma in. Risk att privat privata vårdgivare flaggar för sin lediga kapacitet. 

Idé: Börja med de enklare processerna, t ex inom ortopedi (exempelvis höftoperationer). 

Vilka mått på kapacitet/belastning skulle vara bra att se när du söker efter alternativa vårdgivare?

Respondent 1

Uppdragsbeskrivning/Överenskommelse