En spärr innebär att vissa uppgifter döljs i Nationella läkemedelslistan (NLL) vid åtkomst för olika ändamål. Det finns två olika typer av spärrar: integritetsspärr och sekretesspärr.

Integritetsspärr

Figur 1. Integritetsspärr ger patienten möjlighet att värna den egna personliga integriteten. Integritetsspärren ger patienten kontroll över vem som får tillgång till informationen och vilken information som ska visas.

Sekretesspärr

Figur 2. Sekretesspärr ger förskrivare av läkemedel möjlighet att värna patientens personliga integritet och förhindra att patienten lider men. En sekretesspärr innebär att receptuppgifter döljs för vårdnadshavare eller att behandlingsorsak döljs för patienten själv. 

Om du sätter en spärr gentemot vårdnadshavare på en förskrivning och dess uttag, gäller det för samtliga förskrivningar i samma förskrivningskedja (inklusive framtida förskrivningar om förskrivningen förnyas eller ersätts). Vid sekretesspärr för uttag gjorda på pappersrecept gäller denna spärr för samtliga uttag på pappersrecept (inklusive framtida uttag) för denna patient.

Om du sätter en spärr gentemot patient av behandlingsorsak, spärras samtliga behandlingsorsaker på en förskrivningskedja. Förskrivningarna är fortfarande synliga för patienten.  

Sekretesspärr är möjligt att skapa direkt i samband med att en förskrivning skapats eller vid ett senare tillfälle. Det är E-hälsomyndigheten som formellt fattar ett beslut om att verkställa en spärr av sekretesskäl. Detta beslut fattas automatiskt.

Förskrivare kan begära hävning av  sekretesspärrar i NLL om förskrivaren bedömer att det inte längre finns behov av dessa.

Gå vidare till nästa sida Integritetsspärr