Deltagare: Johan Assarsson RJL/SKR

EHM: CJ, Henrik, Espen, Joakim

Agenda

• Kort recap och huvuddragen från delrapporten (CJ drar igenom bilder från MDN)
• Tankar om väntetider och vårdsök (Lyft upp hypoteser om väntetider)
  • Johans syn på Socialstyrelsens rapport
  • Johans syn på att mappa mot KVÅ (utmaningar?)
  • Johans syn på att rapportera mot Vårdtjänstkodverket
  • Johans syn på samordnad inrapportering SKR, PAR, EHM
• Våra utmaningar och knäckfrågor
  • Syn på verksamhetskoder (HSA, IVO, MVO m fl)
  • ICD, KVÅ, ICHI och DRG. Har någon bättre/sämre träffsäkerhet?

Detaljfråga: Hur kopplar man ihop två mätpunkter vid inrapportering till SKR? 

Hypoteser:

Statlig informationsinsamling

Daglig inrapportering av produktionsdata för väntetidsberäkning.

(A)Mappning vårdtjänster <=> KVÅ/ICHI eller (B) bred implementering

A1: Svårigheter att mappa KVÅ? kan man anta att ett utbud leder till åtgärder och bör gå att mappa?

A2: Skulle det gå att bygga upp en mappning baserat på inrapporteringstrender? (automatik)

B1: Vilka är källsystemen till det som rapporteras in till SKR? Alltid "grundjournal" eller även intensivvårds-, obstetrik-, operationssystem?

B2: Vilken är den rimliga vägen att gå om man ska ålägga regioner att rapportera in vårdhändelser kopplat till vårdtjänster. Käll-implementation eller uppgiftsskyldighet (utdataplattformar?)

Anteckningar

CJ drog huvuddragen från delrapporten. Resonemang kring vårdtjänst som den röda tråden.

Flödesmodellen från SKR beskriver vägen genom vården. Modellen för uppföljning bygger på denna.

Var börjar en väntetid? Ser olika ut beroende på första kontakt (A. Beslut om vårdbegäran, t ex remiss till medicinklinik) eller åtgärd (D. Beslut att utföra aktivitet, aktiviteten kan även specificeras direkt på remissen).

För mätpunkt A är det vanligast är att man fångar remissdatum = start väntetid.

För mätpunkt D är det vanligt att man fångar datum för operationsanmälan (ser olika ut mellan regioner). Operationsplaneringssystemet. Finns även bokningssystem (ögonsjukvården).

Insikt: Datum för mätpunkter kommer från olika system och tolkningen skiljer sig lite mellan regionerna. Samtidigt kommer merparten av regionerna att jobba i Cosmic, där funktionaliteten finns.

Man mäter på kontakt, inte personnummer. Unikt kontakt-ID sätts i databasen. 

Hur fungerar det mellan regionerna? Remissen kommer, mottagande region sätter nytt kontakt-ID. Koppling till ursprungsregion kan ske på olika sätt.

Remiss-ID kan hålla ihop flera kontakter. Det finns regioner som gör detta lokalt. Är inspirerat av konceptet "hälsoärende". 

Det finns en del info som inte är obligatorisk, för att möjliggöra bättre uppföljning. 

Merparten går via elektroniska system, men finns även pappersflöden (t ex inom barnpsykiatrin).

Jönköping har implementerar KVÅ direkt i operationsanmälan. Aktivitetskoderna (SKL-kod) skapas av åtgärd eller kombinationen åtgärd + diagnos. SKR har inte krav på att KVÅ måste rapporteras in. 

Sätter alla regioner KVÅ vid beslutspunkt D? Uppsala jobbar lite annorlunda, t ex att vårdtjänst används. 

På vilken nivå bör vårdtjänst beskrivas? Johan anser att det man gör, dvs utbudet, är åtgärder.

För den väntande patienten har man nånting som ska utföras. Utfallet hämtas från den genomförda kontakten i systemet. Bör stämma överens med det patienten väntade på. 

SKL-koderna (aktivitetskoderna) förvaltas av SKR. Har funnits under många år, togs fram i samarbete med specialistföreningar. SKR gör inte mycket med dessa idag. Man tar dock hänsyn till förändringar i KVÅ-strukturen.

Hur förhåller sig SKL-koderna till Ineras utbudskoderna? SKR vill inte köra något eget spår. Målet måste vara en gemensam utbudskatalog. Det är inte rimligt för regionerna att hantera flera varianter. 

Johan ser att SKL-koderna är för grova. 

Mappning KVÅ mot SKL, hur har arbetet bedrivits? KVÅ är det bästa vi har. Möjligtvis att SnomedCT är bättre, men det är väldigt detaljerat. 

Hur kan samma åtgärder vara mappade mot flera SKL-koder? Har historiska förklaringar.

Insikt: Första kontakt bygger däremot på det medicinska verksamhetsområdet (MVO), inte KVÅ.

Hur skulle ett nytt kodverk kunna implementeras? Vården borde vilja detta. Man borde försöka använda kodverk som redan är implementerade, t ex KVÅ. Att ställa om till Snomed-CT kräver stora insatser.

Johan anser att rapporteringen behöver ske mer frekvent för att vara användbart för ett vårdsöksystem. Under pandemin skedde rapportering till PAR veckovis. 

Mappa vårdtjänster mot KVÅ-koder? Handlar nog främst om regionernas möjligheter att kunna mappa i systemen. 

Idag är det regionerna som mappar KVÅ mot SKL. SKR tillhandahåller däremot en textfil som regionerna kan köra mot sitt material. Regionen måste ta ställning till vad patienter väntar på. Johan vet inte om någon region gjort avsteg från SKRs mappning.

Johan har inte kunskap om ICHI.

Att ta in väntetider till PAR - tankar? Skulle ge ett mervärde. Men är långt fram, man har t ex pratat länge om att ta in primärvårdsdata. Struktur för rapportering till PAR är snarlik. 

Espens anteckningar:

Johan:

• Mätpunkt 1- Beslut om vårdbegäran (specialistvård)
  Hur en metar väntetider är lite olika, men oftast när remiss motas i specialist vården.
• Mätpunkt 2- Förste besök genomförs.

Fråga: Hur knytes mätpunkten ihop?

• Personnummer
• Mäter på en kontakt (kontaktID).
  Et Unikt ID skapas för varje kontakt inom samma system.
  Vid remiss till annat system så skapar motagene system et nytt kontaktID i annan region.
  RemissID kan teoretisk hålla ihop flera kontakter.
  Hälsoärende.

Johan om KVÅ/SKL koder:

• KVÅ koder er klassifikation vad en gör i vården.
• SKL koder är skapade och förvaltas av SKL och tas fram genom en kombination av olika KVÅ koder. KVÅ koder är som oftast = med planerad aktivitet, men kan ändras vid genomförande on annan aktivitet blev utförd en planerad 
• SKL koder - SKR förvalter SKL koder och förvalter dessa.

Fråga: Hur se på SKL koder vs INERA Utbudskoder.

• Bra fråga. Det bäste vore om en hade en gemensam katalog. 

Fråga: Vad er skillnad på SNOMED CT och KVÅ ?

• SNOMED är tydligare och skarpare, men vården ändvänder sig av KVÅ idag

Johan om SKL väntetidsberäkning:

I SKLs väntetidsberäkningar så är 1 kontaktpunkt = Medicinska Verksamhetsområde som er et gammalt kodverk till SOS. Fungerar ganska OK

SKL tittar på mätpunkten detta månadsvis., men är inte tillräcklig snabbt. Under pandemin så inrapporterades det varje vecka. Borde gå att lösa likande inrapportering framöver.