(vid tillfället för GAP-analysen fanns "MedicationStatement", denna finns inte i v.1.0.0)

Vid utskick svarade de flesta (om vad som bör ingå i en patientöversikt):

• läkemedelsbehandlingar
• förskrivningar

Även önskemål om uthämtade på apotek.

Läkemedelsbehandlingar till inneliggande patient i slutenvård? Kan bli mycket information. Relevant i en patientöversikt?

Vilka läkemedel?

• aktuella behandlingar räcker (ej utsatta)
• bra med tillgång till historik

Krävs regelverk som beräknar vilka läkemedel som patienten kan tänkas använda (senaste uttag gjordes på slutexpedierade förskrivningar t.ex). 
Finns erfarenheter från NLL.

Kommentar om läkemedelsinformation i en europeisk patientöversikt från utredning Fortsatt utveckling av en nationell läkemedelslista: 

"..information bör enligt utredningens bedömning inte vara avgränsad till enbart receptförskrivna läkemedel. Det bör därmed även kunna omfatta sådana läkemedelsgrupper som administreras regelbundet i hälso- och sjukvården, i samband med t.ex.
cancerbehandling, multipel skleros, reumatisk sjukdom, vissa psykiatriska behandlingar etc. och som berörs av vår utrednings arbete"

• Sverige har god tillgång till strukturerad grunddata om läkemedelsprodukter via NPL, VARA och Sil.
• Arbetsgruppen ser behov av mappning av vissa kodverk, t.ex. läkemedelsform, enheter för att ange mängder av substanser och förpackningstyp.
  E‑hälsomyndigheten och Läkemedelsverket har påbörjat detta arbete inom e‑recept över landsgränser, men mer återstår.
• Nationellt kan läkemedelsinformation fortsatt förmedlas via NPL‑id och NPL‑pack‑id, och mottagande system hämtar information om läkemedlet ifrån grunddata (Sil)
• För vissa EHDSMedication‑attribut är data i grunddatasystemen idag ofullständiga.

Många vårdinformationssystem har stöd för att dokumentera dosering strukturerat, men inte i en gemensam struktur.
I NLL finns stöd för att ange dosering strukturerat. Det enda system på vårdsidan som idag har implementerat denna 
struktur är Ineras Pascal (september 2025), men fler är på gång.

Strukturen i Nationella läkemedelslistan liknar den i EHDS till stor del men det finns några viktiga skillnader:

• Doseringsmodellen (HL7 FHIR) som används av både Nationella läkemedelslistan (NLL) och Xt‑EHR är mycket öppen och kan tolkas på olika sätt.
  I NLL finns omfattande regler som säkerställer en gemensam och korrekt tolkning av doseringar. Dessa regler saknas i den europeiska patientöversikten, vilket kan leda till tolkningsproblem.

• NLL innehåller även FHIR‑utökningar för att hantera komplexa doseringsscheman. Utan dessa utökningar blir anropen för komplexa doseringar långa och svårhanterliga. Erfarenheter från NLL visar att brist på regler och stöd för komplexa doseringar försvårar säker hantering över landsgränser.

• EHDS‑kraven kan uppfyllas med dosering i fritext, men detta är opraktiskt internationellt utan kräver genererad engelsk text.

• Nationellt finns bättre förutsättningar för strukturerad doseringsinformation eftersom många system kommer att använda NLL:s struktur.

Många doseringsattribut ska anges kodat, t.ex. administreringsväg och dosenhet.

I Xt‑EHR:s logiska modeller är inga specifika kodverk utpekade.

Nationella läkemedelslistan använder kodverk, t.ex. urval ur SNOMED CT för administreringssätt.

Senast 2026 ska alla förskrivningssystem kunna skapa förskrivningar med dessa kodverk.

Beroende på kraven i EHDS genomförandeakter kan NLL:s kodverk behöva anpassas.