Table of Contents

Intressentanalys 

I samband med att uppdraget startades upp genomfördes en intressentanalys, för att identifiera olika intressenter/målgrupper som på ett eller annat sätt skulle kunna påverkas av ett nationellt vårdsökssystem. Som en del av intressentanalysen gjordes en prioriteringsövning för att avgöra i vilken ordning de olika intressenterna skulle involveras i utredningsarbetet. 

Behovskartläggning 

Tidigare utredningar 

För att kartlägga användarbehoven för ett vårdsöksystem har slutsatserna i tidigare utredningar som har påverkan på uppdraget analyserats. Följande rapporter har gett upphov till eller bidrar med viktig information till uppdraget. De har analyserats med fokus på de delar som innehåller beskrivningar av de bakomliggande behoven av ett vårdsöksystem.

...

Nuläge för nationell hänvisning

Målgruppsbeskrivning

Efter genomförda intervjuer och inläsning av tidigare material utkristalliserade sig en bild av vårdlotsarna och deras behov. Målgruppen vårdlots har sammanställts i form av en så kallad persona, dvs. en fiktiv karaktär som är tänkt att representera målgruppen och beskriva dess mål, behov, typiska attityder och beteendemönster. Vid behov kommer fler personas att beskrivas längre fram. "Avtalshandläggaren" och "Invånaren" ses som potentiella framtida personas i dagsläget.

Processkartläggning

Idag finns det nyanser i hur regionerna arbetar med hänvisning till andra regioner avseende vård som inte kan tillgodoses inom vårdgarantin av den egna regionen.  Nedan Nedan beskriven process kan användas som en generell utgångspunkt. Blixtsymbolen representerar problemområden som identifierats. 

När en patient i en remissbekräftelse får information om att remitterad vårdenhet inte kan utföra vård inom vårdgarantins gränser (90 dagar) erbjuds hen ett val att åberopa vårdgarantin. Detta görs genom att kontakta vårdgarantikansliet eller vårdlotsen i regionen (inte alla regioner har en vårdlots). Vårdlotsen informerar patienten om dess rättigheter och kontaktar därefter vårdenheten för att diskutera möjliga lösningar. Initiering av vårdlotsning kan dock även initieras på andra sätt. I några regioner förekommer proaktiv hänvisning, det vill säga att vårdenheter och vårdlotsar ser över aktuella väntelistor och erbjuder patienter att flytta sin vård. I vissa fall flyttas dessutom aktivt mindre sjuka patienter (ASA-klass 1 och 2) för att ge plats åt svårt sjuka patienter (ASA-klass 3 och 4) utan att dessa åberopat vårdgarantin.

...

Vårdlotsen får då inleda ett, manuellt, detektivarbete för att hitta andra vårdgivare i Sverige. Det finns idag ingen komplett samlad information informationskälla eller arbetsverktyg för att stötta vårdlotsen i detta utan källor såsom Google, chattgrupper hos SKR:s vårdlotsnätverk, egna kontakter, regionala webbplatser, väntetider.se med flera används för att identifiera vårdgivare.  När en potentiell vårdgivare identifierats ringer vårdlotsen för att säkerställa att vårdgivaren har avtal med någon region, att de kan utföra vård givet patientens sjukdomsbild och att de har möjlighet att ta emot patienten inom vårdgarantins gränser.

...

Huvudsakliga problemområden

Remissbekräftelse skickas till patient med väntetid och information

Vårdlots kontaktar patient och informerar om rättigheter

Vårdlotsen söker vårdalternativ nationellt

Vårdenheter/kliniker har idag (ofta) tillgång till information om alternativa vårdgivare i regionen direkt i journalsystemet. I vissa fall finns även information om alternativa vårdgivare i andra regioner inom den egna sjukvårdsregionen (se figur 2) där. Nationellt finns det idag ingen enhetlig källa för information om vilka vårdgivare som har avtal med regionerna. För att stödja vårdlotsen i den nationella sökningen bör en källa som ersätter personliga kontakter, google, väntetider.se och diverse chattrum upprättas. (Skriv om existerande källor och system)

Vårdlotsen

...

meddelar klinik om alternativ

När ett eller flera vårdalternativ identifierats ringer vårdlotsen kliniken/vårdenheten och presenterar dessa muntligt. I vissa fall skickas brev som tar några dagar och ofta måste följas upp med ett telefonsamtal. För att stödja vårdlotsen i detta steg bör en strukturerad delning av identifierade vårdalternativ ske digitalt och alla vårdalternativ presenteras med samma informationsuppställning.

Klinik/vårdenhet utvärderar vårdalternativ

Medicinsk bedömning eller invägning av samarbeten och erfarenheter kan inte ersättas av ett system, men en tydlig sammanställning med jämförbar information om vårdalternativ bör erbjudas dem som ska ta ställning om var vården ska hänvisas.

Klinik/vårdenhet skickar remiss och underlag

I dagsläget skickas remiss och underlag som ska till privata vårdgivare i andra regioner med papper till den mottagande regionens centrala vårdadministration (hälso- och sjukvårdsförvaltning, vårdgarantikansli eller liknande). I den mån det är möjligt enligt riksavtalet bör information om hur remiss och underlag kan skickas på andra sätt än via brev framgå per vårdalternativ. Vissa regioner använder sig exempelvis av Sectra IEP för överföring av bild och funktionsdata.

...

Figur 3 - Potentiellt nyläge

För att adressera de smärtor problemområden som är beskrivna har ett antal användningsfall identifierats.

Figur 4 - utkast användningsfall

...