Lösningsarkitektur

UTVECKLING AV LÖSNINGSARKITEKTUREN FORTSETTER PÅ INTERNA CONFLEUNCE SIDAN. Lösningsarkitektur - RU Vårdsök - Confluence (ehalsomyndigheten.se)

Material nedanför uppdateras inte!!.

Espen

Konceptuell bild

Bilden under ger en logisk konceptuell framställning av et ekosystem som kan ge efterfrågad förmåga baserad på intervjuer gjord fram tills 2022-11-15

HSA katalogen används för information om vårdgivare med avtal med regionerna

...

Vårdgivare som har behov av att remittera en invånare till en annan vårdgivare bör kunna använda det grafiska gränssnittet i vårdsöksystemet att hitta andra vårdgivare som är tillgänglige inom vårdgarantin i landet.

ENA- Sveriges digitala

...

infrastruktur 

Status
colour Green title I Rapporten

För att Sverige ska klara att möta de stora samhällsutmaningarna, krävs att offentlig förvaltning inte bara utvecklar nya digitala lösningar, utan också att de byggs för att fungera tillsammans. Istället för att varje offentlig aktör ska utveckla sina egna lösningar, på sitt eget sätt, vinner alla på att det finns en sammanhållen infrastruktur som kan användas för att lösa förvaltningsgemensamma grundläggande behov. 

...

• grunddatadomänen Person
• grunddatadomänen Företag
• grunddatadomänen Fastighets- och geografisk information och
• grunddatadomän för Hälsa, vård och omsorg

Systemarkitektur

Status
colour Green title I Rapporten

Källa för vårdgivarinformation (Espen Börde Henrik Nilsson Anette Aronsson )

Ett vårdsöksystem måste inhämta och uppvisa information om alla vårdgivare som levererar vård på regionala avtal. Sådana aktörer kan antingen ha ett eget avtal med regionen (Offentligt finansierade vårdgivare) eller vara underleverantörer till en vårdgivare med regionalt avtal. Enligt Region Stockholm så finns det exempel på att underleverantörer som inte har egna regionala avtal saknas i HSA varför en heltäckande källa för vårdgivarinformation måste definieras. I den initiala analys som har gjorts så är det ännu oklart om HSA eller IVO:s Vårdgivarregister kan uppfylla det Nationella Vårdsöksystemets behov, vilket också är en insikt i flera andra uppdrag på e-Hälsomyndigheten (Nationella Läkemedelslistan, Bilddiagnostik, Nationella Listningstjänsten). Vi föreslår därför att en förstudie om en Nationell Vård- och omsorgskatalog genomförs. En sådan förstudie bör bedrivas i nära samarbete med IVO och Inera och innehålla bland annat följande leverabler:

...

För att möjliggöra ett sömlöst och sökbart system krävs det att all information vilar på en nationell gemensam informationsstruktur. I dagsläget förekommer användning av många, ofta närbesläktade, kodverk och informationsmängder i Sverige (Se kapitel: Splittrad/obefintlig standardisering och nationell harmonisering av kodverk och vårdinformatik). Ett Nationellt Vårdsöksystem kräver att det finns en nationell sammanhållen vårdtjänst och utbudskatalog som avtal, vårdgivare och kapacitetsmått alla kan relatera till. En sådan katalog bör innehålla och hantera struktur och relationer mellan utpekade kodverk såsom Snomed-CT, ICD-10 och KVÅ. Behovet av en sådan källa/funktion har lyfts fram i samtal med regionerna och är också något som redan adresserats av Inera i arbetet med en Utbudstjänst och en Terminologitjänst.

Källa för avtalsinformation (Espen Börde )

I uppdraget och Tillgänglighetsdelegationens rapport lyfts behovet fram att ett vårdsöksystem ska innehålla information om avtal med offentliga och privata vårdgivare i alla regioner samt villkor som gäller nyttjande av den vården. Detta har bekräftats och detaljerats ytterligare i behovsanalysen. De främsta behoven som lyfts fram är tillgång till information om avtal med privata vårdgivare (det är där eventuell ledig kapacitet finns) samt vilka sökkriterier och informationsmängder om dessa avtal som användarna önskar ta del av. Källan med avtalsinformation bör innehålla metadata om alla regionala avtal med hänvisning till det faktiska avtalsdokumentet som lagras hos den avtalande regionen. Strukturen för avtalsinformationen bör inte skilja sig från de lösningar med motsvarande information som kan finnas i regionerna i dagsläget och inmatning av avtalsinformation ska möjliggöras både via tekniska och manuella gränssnitt för att minska regional administration.

Existerande system (Gustav Rålenius ) 

Status
colour Green title I Rapporten

SKR:s väntetidsdatabas (Väntetider.se)

...

Socialstyrelsen skriver i sin rapport att ”SKR:s väntetidsdatabas ger en fingervisning men vårdnivån är aggregerad (sjukhus) och data kan vara 5 veckor gammal (uppdateras månadsvis). Därför bedöms inte tjänsten svara upp mot de behov av aktualitet, detaljeringsgrad och tillförlitlighet som är önskvärd.”[4] Redigera stycket och fyll på med Tillgänglighetsdelegation mm.

Integritetsskyddsmyndigheten IMY har sedan ett år tillbaka pågående tillsyn av SKR:s väntetidsdatabas gällande behandlingen av personuppgifter[5].

...

Enligt IVO pågår det ett intensivt utvecklingsarbete för att höja datakvalitén i IVO:s samtliga register. Detta innebär bland annat rättningsarbete och utveckling av e-tjänster. (Källa mail från IVO) 

[1] https://www.ivo.se/register/vardgivarregistret/

[2] den juridiska person eller enskilda verksamhet som ansvarar för verksamheten.

Katalogtjänst HSA (Komplettera med information från intervjuer? AA: I vilken grad använder vårdlotsarna HSA?) 

Katalogtjänst HSA är en elektronisk katalog som tillhandahålls av Inera. HSA innehåller kvalitetsgranskade uppgifter om organisation och personer inom vård och omsorg i Sverige. Informationen i HSA används i många tjänster för att invånare och personal ska kunna söka efter kontaktuppgifter och hitta rätt vård på nätet. Uppgifterna i HSA är också en viktig källa för att ge behörighet när användare, exempelvis hälso- och sjukvårdspersonal, loggar in i tjänster och system. Samtliga regioner och kommuner använder HSA och även de flesta privata vårdgivare, då via ett HSA-ombud[1].

...

Socialstyrelsen tilldelar alla vårdgivare som rapporterar till PAR ett unikt ID-nummer. Inrapportering till PAR gäller alla vårdgivare som tillhandahåller läkarbesök inom specialiserad vård. Detta ID-system har dock ingen koppling till övriga kodverk och används uteslutande för inrapportering av data till PAR.

Socialstyrelsen har ett pågående regeringsuppdrag som handlar inom ramen för regeringsuppdraget om att utveckla förutsättningarna förutsättningar för insamling av väntetidsdata [2]. Myndighetens uppdrag har förlängts och ska slutredovisas senast den 30 november 2022[3]. Socialstyrelsen ska bland annat att utreda de juridiska och praktiska aspekterna av en sådan insamling. En möjlig väg skulle kunna vara att ta in dessa via patientregistret (PAR). Eftersom patientregistret inkluderar personnummer finns möjligheter till förbättrad kvalitetssäkring och samkörning med andra register och databaser för att kunna analysera eventuella omotiverade skillnader gällande väntetider i befolkningen så som inkomstskillnader, skillnader i utbildningsnivå eller regionala skillnader.

[1] Patientregistret - Socialstyrelsen

[2] Socialstyrelsen. Regeringsuppdrag om att utveckla förutsättningar för insamling av väntetidsdata, delrapport. 2022

utrett tre alternativ för att behovet av mer statistik och upplöjningen av väntetider ska tillgodoses:

• Att påbörja en egen insamling av väntetidsdata till patientregistret.

• Att påbörja en ny insamling av aggregerade väntetidsdata.

• Att använda befintliga datakällor för insamling av väntetidsdata.

Socialstyrelsens huvudalternativ av de förslag som lämnas är att patientregistret kan vidareutvecklas för att möjliggöra insamling av väntetidsdata. Parallellt med detta avser myndigheten att utveckla väntetidsdata med aggregerade uppgifter.

Socialstyrelsen ser positivt på att utveckla en nationell insamling av väntetidsstatistik från hälso- och sjukvården och att det kan bidra till en samlad statlig uppföljning och utveckling av väntetider över tid. Vidare att det finns också fördelar med att en oberoende statlig myndighet samlar in data och statistik, bland annat kan data användas till flera olika ändamål som utlämnande av data för forskning eller som underlag till statistik och analyser vid myndigheten. 

Socialstyrelsen skriver i rapporten att patientregistret uppdateras månadsvis och har ingen dygnsuppdatering och kan inte användas för ett ”vårdssökssystem” i den meningen, utan möjliggör just statistik ur ett nationellt perspektiv. Ett ökat behov om att kunna se exempelvis väntetider och disponibla platser i realtid, har ökat i takt med att behoven av allt mer och snabbare data har ökat, men för att tillgodose det behovet är patientregistret inte en lämplig hemvist (ref.).

[1] Patientregistret - Socialstyrelsen[3] Ändringsbeslut 2022-09-01 Myndighet Socialstyrelsen - Ekonomistyrningsverket (esv.se)