You are viewing an old version of this page. View the current version.

Compare with Current View Page History

« Previous Version 2 Next »

Temat för denna workshop är:

  • allergier och medicinska varningar
  • diagnos/problem
  • åtgärder

Målgrupp

Det är många som berörs av EHDS och patientöversikten vilket gör att målgruppen bred. Vi ser bland annat att regioner, kommuner, systemleverantörer, professionsorganisationer och privata vårdgivare är intressenter i detta, men alla som kan bidra i arbetet är välkomna. Workshoparna kommer bland annat att handla om hur information dokumenteras idag och vara på en ganska detaljerad nivå. 


Frågor i chatten

Fråga/kommentar i chatten
Var kommer denna indelning ifrån? EPS eller IPS?Indelning i kritisk, viktig och övrigt är inspirerat av Norge och har varit ett bra sätt att förhålla sig till behoven av informations. Det är inte en del av patientöversikten, utan mer ett sätt att stycka elefanten.

Det finns ett antal kriterier som pekar på hur kritisk information är i patientmötet:

  1. Ju större konsekvens en "rutinbehandling" har ifall den inte anpassas till patientens kritiska information.
  2. Ju lättare det är att justera den kliniska handledningen så att den fruktade konsekvensen inte inträffar.
  3. Ju mer "osynlig" eller oväntad den kritiska informationen är.

Det vill säga, ju större anledning att berätta för patientmötet att den kritiska informationen föreligger, desto högre upp i "pyramiden" borde vi befinna oss.


Varför definieras allergier som viktig medicinska info. Vården ger ju inte patienten jordgubbar eller jordnötter??I
Visshetsgraden "unconfirmed" torde motsvara "misstänkt", "confirmed" "bekräftad" och "refuted" är att den aktuella UMI-uppgiften avslagits som inte längre aktuell. Så jag förmodar att diskrepansen tre kontra två nivåer kan lösas med lite logik?
Nivån "viktig medicinsk information" har varit svår att avgränsa. Det finns dock en tidigare diskussion och visst arbete kring födoämnesöverkänslighet som vi skulle kunna ta upp igen. ...som en delmängd av VMI
Jag tänker att detta ska användas i vårdsituationer och då patienten inte kan meddela sig då sjunker födoämnesallergier/intoleranser i viktighetsniv¨å
"Icke strukturanpassad information" ska (bara) användas vid migration från ena systemet till det andra. Att lägga "ny" information i denna "slaskgrupp" rekommenderas dock inte.
Kommer man försöka använda det tjänstekontrakt för UMI som finns idag för att fånga upp denna information?

Då UMI bygger på koder så uppstår ett problem för de patienter som inte täcks av någon kod men kan var i högsta grad viktig/kritisk. Inte minst för sällsynta hälsotillstånd.  Om UMI så att säga blir standardmodell i Europa än viktigare att hantera detta. Eller få god täckning via Medicinska varningar

Just dessa fångas inte av diagnos då kod för diagnos saknas idag. Men det kommer vi ju till. 

  • Ja dessa behöver vi titta närmare på. Vi har förstått att det kan finnas en differens mellan det som finns idag 
Orphacodes - ser inte att de finns på svenska. Hur ska vi lösa det?
Många av de informationsmängder som nämns är bristfälliga till följd av gamla journalsystem och dess struktur. Ett kodningsstöd och nya föreskrifter löser inte problemen med vårdinformationsystemen tyvärr.

Just "kroniskt" är medicinskt svårt och ett rörligt mål. Det som var kroniskt igår kanske inte är kroniskt imorgon. Kanske mer användbart att titta på att diagnostisera många ovanligare tillstånd istället vilket vi varit inne på (Snomed CT, OrphaCodes, ICD-11) osv.

(Nej, det kommer inte att lösa problemet helt vad jag ser, delvis är det ett utvecklingsarbete för kodverken ifråga.)


"Kroniska sjukdomar" skulle behöva en signal om det är optimalt behandlat eller inte, om funktionspåverkan finns eller inte

Ett exempel på det Sofia säger om tidigare behandlingar som "drunknar" i journalen är om en patient någon gång i livet fått en kur med Adriamycin (tror jag det var) och som då därefter inte tål syrgas (riskerar då att ge obotliga lungskador).


Jättebra att ni tar upp omvårdnadsåtgärder i er analys, då målet nationellt är att ICNP i SNOMED-CT ska användas i våra system. Dock ej helt implementerat ännu, vilket är ett eget problem. Vi på SFOI saknar dock att omvårdnadsdiagnoser också får mer plats i diagnos/problem delen av detta arbete. Tacksam om det läggs till där. 
En stor brist med specifikationen kring läkemedel är att patientöversikten inte ser ut att innehålla ordinationsinformation, alltså vad som patienten just nu ska ta av sitt förskrivna läkemedel. Det ser ut som att översikten kommer att visa vad patienten ansågs ska få expedierat (receptet) men inte vilken dosering som patienten står på just nu (eller om det ska kontrolleras eller om det till och med avslutats - förskrivningen kan ju ligga kvar fast patienten har avslutat behandlingen av olika skäl).

Tänker att utgångspunkt borde vara att patientens nya allmänläkare snabbt ska kunna få en överblick över det som är aktuellt nu, inklusive vilka sjukdomar som är under kontroll och vilka som inte är det. Tex genomgången galloperation för 15 år sedan är inte särskilt viktigt. Kronisk sjukdom som kräver tät uppföljning med behandling som påverkar läkningsförmåga, immunförsvar är viktigt. Det senare försvinner lätt idag.

 ... Du har en bra poäng. Allmänläkare reflekterar; klurigt detta. Bra att snabbt kommer upp att patienten haft tex en bröstcancer för många års sedan, botad. Ont i ryggen kan vara sen metastasering, missas lätt. Diabetes typ 2 som botas av stor viktnedgång, är sjukdomen läkt eller är den aktuell. Tex när patienten dyker upp med trötthet-bra att mäta blodsocker då. Etc etc. 


Jag tror på signaler, rött gult grönt  för mer eller mindre korntroll 






  • No labels