Intervju 7

Ange respondent

Process för vårdlotsning

Berätta om din dag. Kan du beskriva processen för ett vårdlotsärende. 

(visa processbild)

"Vi är som spindeln i nätet. Mycket spridda frågor".  

Både pat och regionen hör av sig/kontaktar för att åberopa vårdgarantin.  

Remissbekräftelserna ska bli bättre är tanken - mer information om vårdgarantin. De försöker informera om vårdgarantin på flera olika håll. 

Ger pat tfn-nummer till föreslagna vårdenheter för första kontakt. Syfte: pat delaktig i sin egen vård. När pat kollat av väntetiderna hör de av sig till VL igen och meddelat vilken vårdgivare de valt. VL skickar då en begäran i form av word-dokument till vårdenheten. Röntgen, betalförbindelser, remiss skickas. Skickas per brev. Inget får skickas digitalt pga olika journalsystem runt om i landet. 

98 % (uppskattad siffra) av de pat som kontaktar dem har inga problem med att själva kontakta andra vårdgivare för att kolla av väntetider och ta ställning till om de kan och vill söka vård där.  

VL brukar fråga pat om de har högt blodförtunnande, pacemaker, BMI, haft stroke osv för att "sålla" och behövs tex IVA brukar de skicka till större sjukhus. (finns en lista som de kan utan och innan i huvudet). 

Klinikerna själv brukar slussa till större sjukhus själva. 

ASA-klass 3 tex så är det Karolinska eller Akademiska som gäller. Privata aktörer tar bara ASA-klass 1 & 2. De har inte intensivvård. 

De informerar om pat rättigheter (åka kollektivtrafik och ersättning för boende om pat får en tidig operationstid t.ex.)

Efter covid: ingen region kan hjälpa till med någonting, de flesta förlitar sig på de privata vårdgivarna inom eller utanför regionen. 

Samarbetar ni med andra regioner? Tittar och undersöker det. 

När kopplas du som vårdlots in i vårdgarantiärenden? Vem kontaktar dig?

Händer det att patienten kommer till dig med egna förslag på vårdgivare?

Händer det att vårdpersonal hänvisar till andra regioner utan att ni är inkopplade?

1. 1. I vilka fall händer det?

Brukar flera vårdalternativ presenteras invånaren?

1. 1. Vad brukar fälla avgörandet i vad patienten väljer? (Kan man se någon trend?)
   2. Finns det en ekonomisk aspekt som tas i beaktande för vilket vårdalternativ som presenteras och/eller väljs av invånaren?

Vem/vilka ombesörjer att remiss skickas till nytt vårdalternativ?

Kan remisser nekas?

1. 1. På vilka premisser nekas dessa i så fall?
   2. Vem/vilka/i vilket steg brukar remisser nekas?
   3. Vad händer rent praktiskt när en remiss nekas?

Hur fungerar det med uppföljande vård (t.ex. återbesök efter operation eller inläggningar)?

Involveras ni som vårdlotsar i "inkommande vård" från andra regioner och i så fall hur?

1. 1. Om inte vårdlotsen gör detta, vem har det ansvaret?
   2. Önskar/efterfrågas någon specifik information i samband med ärenden om "inkommande patienter"?

Vilken del i processen från startat ärende till skickad remiss tar mest tid?

Hur stor del/hur många ärenden som leder till nationell/utomlänshänvisning har ni?

Befintliga system och informationsbehov

Var hittar du information om avtal ni har upprättat gentemot andra vårdgivare?

1. 1. hur hanteras de?
   2. skulle de kunna digitaliseras?

Avtal & villkor för nyttjande: vi har ej hand om avtalen, det är upphandlingen som har.  

Har du någon känsla/insikt/kunskap om en vårdgivare har ledig kapacitet innan du kontaktar dom?

1. 1. Om ja, hur får du denna information?

Hur får ni vetskap om/information om avtalsvillkor för vårdalternativ ni hittar i andra regioner (ex. ASA, BMI, ålder etc)?

1. 1. Vilken sådan information skulle vara värdefull att få på förhand?

Vilken information behövs från avtalen?

• vilka ingrepp
•  vad ingår (tår, fotled, proteser i fotleden etc)
• diagnoser
• BMI över 35 hamnar man i ASA-klass 3
• Läkemedel/Blodförtunnande = ASA-klass som inte är 1 eller 2
• ASA-klass

I vilka system jobbar du idag avseende:

1. 1. planering
   2. remittering
   3. för att söka ledig kapacitet
   4. för att hitta kontaktuppgifter

Vårdlotsnätverket använder de - snabb kommunikationskanal. Delas även dokument där. 

Take care journalsystem

Nyttjar du väntetider.se?

1. 1. Om ja: vilken information tittar du på då?
   2. Vilken information på väntetider.se är av värde för ditt arbete?
   3. Vilken information saknas/har för dålig kvalitet på väntetider.se?

Händer det/kan det hända att du får möjlighet att skicka patienter till en vårdgivare som i väntetider.se angett ”ledig kapacitet”: 

1. 1. Om inte, vad tror du det beror på?

Brukar du ringa vårdgivare som anger väntetider?

Känslan är att Uppsala förskönar bilden av kapacitetsinformation. De lyckas inte hålla vårdgarantin. 

De privata aktörerna brukar höra av sig när de inte kan ta emot fler tex pga personalbrist. De större, tex Uppsala, är inte lika ärliga. 

tillkom 22-09-22

Framtid

Vad är ledig kapacitet för dig?

Svårt att få en aktuell kapacitets-siffra.

Om du fick önska fritt, hur skulle du vilja att det såg ut m a p

1. 1. arbetsverktyg?
   2. informationstillgång?
   3. samarbete med andra aktörer inom regionen?
   4. samarbete med andra aktörer utanför regionen?

ASA 3-pat hade varit bra att se hur det ser ut på de stora sjukhusen (IVA patienter). 

Skulle absolut vara väldigt positivt med ett sådant här system. 

Öppna avtal hade varit bra. 

Svårt att få en aktuell informationsbild i dagsläget. 

Känns som man börjar i fel ände. Finns ingen personal. 

Patientingång?
Det skulle ju göra pat mer aktiv. Både bra och dålig. Borde isf finnas information om att vissa vårdgivare inte tar emot pat med ex. pacemaker eller tar blodförtunnande. 

Vårdsökssystemet måste vara logiskt. Tar 1177:s sökfunktion som ex. Dåligt sök. 
En chatt hade varit trevligt och underlättat arbetet. 

Vilka mått på kapacitet/belastning skulle vara bra att se när du söker efter alternativa vårdgivare?

Ledig kapacitet: Möjligheten att ta emot pat utifrån. Möjlighet: ja eller nej (inom vårdgarantin, 3 månader).

Tycker vårdgarantin på 3 månader är bra som mått. 

Ange respondent