Lösningsarkitektur
Konceptuell bild
Bilden under ger en logisk konceptuell framställning av et ekosystem som kan ge efterfrågad förmåga baserad på intervjuer gjord fram tills 2022-11-15
HSA katalogen används för information om vårdgivare med avtal med regionerna
Vård och omsorgsgivarkatalogen har information om vårdgivare utan avtal med regionerna ("Privat Privat"). Vidare så bör vård och omsorgskatalogen ha funktionalitet för etablering av et neutralt logisk ID som används vidare inom NVS.
Regionernas avtalshandläggare upphandlar avtal. Avtalet signeras från huvudmannen och sparas i någon form för arkivsystem. I samband med arkivering av avtalet, så bör metadata om avtalet matas inn i vårdsöksystemet. Dette görs optimalt genom en API integration mot arkivsystemet. Alternativt så bör vårdsöksystemet erbjuda et grafisk gränssnitt för avtalshandläggaren var metadata skrivs inn i vårdsöksystemet. Metadata bör innehålla en referens som gör det möjlig att få direktåtkomst för att läsa det arkiverade avtalet.
Regionernas vårdlotsar söker vårdgivare som kan behandla en remitterad patient innan vårdgarantin. Vårdsöksystemet bör erbjuda vårdlotsarna ett grafisk gränssnitt som möjliggör att söka efter tillgänglige vårdgivare som matcher inmatad sökkriterier. Vårdsöksystemet bör söka bland hela landets vårdgivare.
Vårdgivare som har behov av att remittera en invånare till en annan vårdgivare bör kunna använda det grafiska gränssnittet i vårdsöksystemet att hitta andra vårdgivare som är tillgänglige inom vårdgarantin i landet.
ENA- Sveriges digitala infrastruktur
För att Sverige ska klara att möta de stora samhällsutmaningarna, krävs att offentlig förvaltning inte bara utvecklar nya digitala lösningar, utan också att de byggs för att fungera tillsammans. Istället för att varje offentlig aktör ska utveckla sina egna lösningar, på sitt eget sätt, vinner alla på att det finns en sammanhållen infrastruktur som kan användas för att lösa förvaltningsgemensamma grundläggande behov.
För att data ska kunna hanteras och utbytas mellan aktörer på ett säkert och effektivt sätt behövs utveckling av gemensamma överenskommelser och tekniska komponenter. Dessa delar samlas i Ena – Sveriges digitala infrastruktur som behandlar områden ”Ansvar och finansiering”, Byggblock”, Nationella grunddata” och ”Struktur för styrning”.
Arkitekturarbetet kommer att beakta områden för
- Byggblocket digitala tjänster
- Byggblocket informationsutbyte
- Byggblocket informationshantering och
- Byggblocket tillit och säkerhet.
och ”Nationella Grunddata” för:
- grunddatadomänen Person
- grunddatadomänen Företag
- grunddatadomänen Fastighets- och geografisk information och
- grunddatadomän för Hälsa, vård och omsorg
Systemarkitektur
Källa för vårdgivarinformation
Ett vårdsöksystem måste inhämta och uppvisa information om alla vårdgivare som levererar vård på regionala avtal. Sådana aktörer kan antingen ha ett eget avtal med regionen (Offentligt finansierade vårdgivare) eller vara underleverantörer till en vårdgivare med regionalt avtal. Enligt Region Stockholm så finns det exempel på att underleverantörer som inte har egna regionala avtal saknas i HSA varför en heltäckande källa för vårdgivarinformation måste definieras. I den initiala analys som har gjorts så är det ännu oklart om HSA eller IVO:s Vårdgivarregister kan uppfylla det Nationella Vårdsöksystemets behov, vilket också är en insikt i flera andra uppdrag på e-Hälsomyndigheten (Nationella Läkemedelslistan, Bilddiagnostik, Nationella Listningstjänsten). Vi föreslår därför att en förstudie om en Nationell Vård- och omsorgskatalog genomförs. En sådan förstudie bör bedrivas i nära samarbete med IVO och Inera och innehålla bland annat följande leverabler:
- En behovsanalys av en nationell vård- och omsorgsgivarkatalog med avseende på:
- Informationsmängder, aktörer, informationsbehov hos pågående uppdrag, myndigheter och andra aktörer.
- En översyn av innehåll och kvalitet i HSA och Vårdgivarregistret göras
- Vilka för-/nackdelar har respektive existerande lösning
- Vilka möjligheter har respektive existerande lösning att uppfylla det nationella behovet (vilka eventuella gap finns och vilka förändringar skulle behöva göras)
- En konceptuell lösning föreslås som visar hur en VoOK interagrera/integrerar med andra lösningar och informationskällor från exempelvis Bolagsverket, IVO, Inera och E-hälsomyndigheten
Carl Johan Dahlberg Flytta Gustavs delar hit
Källa för väntetids- och kapacitetsinformation (Henrik Nilsson)
I uppdraget anges att ett Nationellt Vårdsöksystem ska visa på tillgänglig och ledig kapacitet i realtid, medan systemets primära användare inte anser att realtidsinformation är av intresse för deras arbete. De kapacitetsmått som lyfts fram som intressanta hittills i behovsanalysen är uppskattad väntetid och möjlighet att ta emot patient inom vårdgarantin. Någon heltäckande källa för detta finns inte i dagsläget även om Väntetider i Vården (väntetider.se) och Vårdgivarguiden i Region Stockholm visar på uppskattad väntetid och ledig kapacitet. Utmaningarna med dessa källor är i dagsläget bristande regional täckning, otydlighet i begrepp som "ledig kapacitet" och bristande informatisk koppling till vårdtjänster och -utbud. Vårdlotsarna menar idag att väntetider.se enbart kan användas för att ge en indikation om vilka vårdgivare som finns i vissa regioner. Det saknas många åtgärder att söka på och kopplingen mellan en uppskattad väntetid och uppskattad ledig kapacitet är, i bästa fall, otydlig.
Precis som Socialstyrelsen skriver i sin rapport så finns kapacitetsmått och väntetidsinformation på många ställen i Sverige. Det finns idag patientregister som beräknar operationsväntetider, Patientregistret som beräknar akutväntetider och diverse lokala lösningar som stödjer vårdverksamheten att rapportera lediga sängplatser. Allt detta sammantaget gör att definitionen av ledig kapacitet är svår och att informationsinhämtning om någon form av ledig kapacitet skulle kräva stort utvecklingsarbete (Ref).
Källa för vårdtjänster och -utbud (Henrik Nilsson)
För att möjliggöra ett sömlöst och sökbart system krävs det att all information vilar på en nationell gemensam informationsstruktur. I dagsläget förekommer användning av många, ofta närbesläktade, kodverk och informationsmängder i Sverige (Se kapitel: Splittrad/obefintlig standardisering och nationell harmonisering av kodverk och vårdinformatik). Ett Nationellt Vårdsöksystem kräver att det finns en nationell sammanhållen vårdtjänst och utbudskatalog som avtal, vårdgivare och kapacitetsmått alla kan relatera till. En sådan katalog bör innehålla och hantera struktur och relationer mellan utpekade kodverk såsom Snomed-CT, ICD-10 och KVÅ. Behovet av en sådan källa/funktion har lyfts fram i samtal med regionerna och är också något som redan adresserats av Inera i arbetet med en Utbudstjänst och en Terminologitjänst.