Fyll gärna på i förhand.
| Datum | (klicka för att välja datum) |
| Respondent | Carina Werner, region Halland Vårdlots, väntetidssamordnare Hälso- och sjukvårdsstrateg Sjuksköterska |
| Medverkande från E-hälsomyndigheten | Intervjuledare
Ansvarig för anteckningar under mötet
Övriga bisittare
|
Mötesanteckningar
| Deltagare | Frågeområde | Svar | Nyckelord |
|---|---|---|---|
Ange respondent | |||
Rollen vårdlots | |||
| Vad innefattar rollen "vårdlots" på din arbetsplats? | |||
| Jobbar du med vårdlotsning på heltid eller kombinerat med andra arbetsuppgifter? | |||
| Har ni några KPIer/kvalitetsmått kopplade till ert arbete och/eller vårdgarantihanteringen i er region? | |||
Process för vårdlotsning | |||
Berätta om din dag. Kan du beskriva processen för ett vårdlotsärende. (visa processbild) | Halland har lite annorlunda arbetssätt (i förhållande till processbilden). Man ber patienten att ta kontakt med vårdgarantiservice. Om patienten inte vill åberopa vårdgarantin, tar patienten kontakt med kliniken. Inom områden där det finns mycket patienter tecknas egna LOU-avtal. 2009-2010 påbörjades detta. Det är enklare för patienten att välja om hen vet var man kan få komma. "Valfrihetsvariant inom vårdgarantin" Det är endast för privata vårdgivare som LOU-avtal tecknas. Som vårdlots har man ett brett kontaktnät, det är avgörande. | ||
När kopplas du som vårdlots in i vårdgarantiärenden? Vem kontaktar dig? | |||
Händer det att patienten kommer till dig med egna förslag på vårdgivare? | |||
| Hur inhämtas samtycke för att få ta del av remisser/journal? | tillkom 22-09-22 | ||
Händer det att vårdpersonal hänvisar till andra regioner utan att ni är inkopplade?
| |||
Brukar flera vårdalternativ presenteras invånaren?
| |||
Vem/vilka ombesörjer att remiss skickas till nytt vårdalternativ? | |||
Kan remisser nekas?
| |||
Hur fungerar det med uppföljande vård (t.ex. återbesök efter operation eller inläggningar)? | |||
| Hur fungerar det med vårdlotsning inom regionen? | |||
Involveras ni som vårdlotsar i "inkommande vård" från andra regioner och i så fall hur?
| |||
Vilken del i processen från startat ärende till skickad remiss tar mest tid? | |||
Hur stor del/hur många ärenden som leder till nationell/utomlänshänvisning har ni? | tillkom 22-09-22 | ||
Befintliga system och informationsbehov | |||
| Var hittar du information om alternativa vårdgivare i dagsläget? | |||
Var hittar du information om avtal ni har upprättat gentemot andra vårdgivare?
| tillkom 22-09-26 | ||
| Hur kontaktar du vårdgivare? | |||
| Finns det något sätt att i förhand veta om det finns plats? | |||
Har du någon känsla/insikt/kunskap om en vårdgivare har ledig kapacitet innan du kontaktar dom?
| tillkom 22-09-22 | ||
Hur får ni vetskap om/information om avtalsvillkor för vårdalternativ ni hittar i andra regioner (ex. ASA, BMI, ålder etc)?
| |||
I vilka system jobbar du idag avseende:
| |||
Nyttjar du väntetider.se?
Händer det/kan det hända att du får möjlighet att skicka patienter till en vårdgivare som i väntetider.se angett ”ledig kapacitet”:
Brukar du ringa vårdgivare som anger väntetider? | tillkom 22-09-22 | ||
| Vet du vad som ligger bakom inrapporteringen av väntetidsdata från er sida? | tillkom 22-12-05 | ||
| Har ni något system för uppföljning av era (vårdlots-)ärenden? | tillkom 22-09-22 | ||
| När du söker efter info idag, vad söker du på? | tillkom 22-12-05 | ||
| Är du van vid några kodverk i samband med den hänvisning ni gör? | tillkom 22-12-05 | ||
| Om alla avtal fanns digitaliserade, tror du man hade kunnat söka i dem baserat på kodverk? | tillkom 22-12-05 | ||
| Hänvisar du på flera olika typer av avtal? Vilka finns? | tillkom 22-12-05 | ||
| Hänvisar era vårdenheter någon vård utomläns på egen hand? Om ja, har du kontakter till oss? | tillkom 22-12-05 | ||
| Ser den här processen likadan ut oberoende av verksamhetsområde eller skiljer det sig? Tex vilken typ av information man söker på? | |||
Offentliga vården med sin lediga kapacitet behöver komma in. Risk att privata vårdgivare flaggar för sin lediga kapacitet. Privat privat ASA klass 3, svårt resa. Måste vara tydligt exakt vad man ta hand om. Kan inte bara vara det lättaste som kan omhändertas. För högt BMI När nya vårdgivaren träffar patienten. Inte ovanligt. Lotsningen blir svårare. | |||
Framtid | |||
| I ett vårdsöksystem vad skulle du vilja söka på? | Vi har fått hjälp av SKR att ta fram Excel med alla regioners avtal. I de fall det är möjligt skulle det vara bra att kunna söka efter avtal. T ex kunna söka brett: fot, arm, höft etc. Också intressant att söka på de stora vanliga operationerna, åtminstone utifrån kroppsdel. Man vill veta vilka tider som finns, i den bästa av världar kunna boka direkt i systemet. Kontaktuppgifter för direkt dialog är önskvärt. Önskvärt att kunna överföra medicinsk information, framförallt för att undvika att patienter nekas. Det skiljer väldigt mycket från region till region hur mkt information man har tillgång till. Vårdlotsar i Halland sitter inte ute på kliniker. Information till patienter är viktigt. En patient kanske inte alltid förstår att det krävs ett förstabesök innan operation. Data för 42 diagnoser/åtgärder levereras till SKR idag. Detta skulle eventuellt kunna användas som underlag. Systemet Viva. Man måste veta vad vårdgivaren kan utföra, t ex i form av operationsteknik (t ex hemorrojder med gummiband vs större operation). Det finns lättare och större operationer (kräver t ex olika eftervård). Det behöver vara en mix av KVÅ, kroppsdelar och vilket sätt man kan genomföra eftervård. Medicinskt verksamhetsområde blir för brett. De önskar en avtalsdatabas som visar ledig kapacitet och vilka åtgärder som hanteras. De ligger idag på deras vårdgivarwebb och på 1177. Vårdgaranti passar bättre in på vissa patientgrupper än på andra. Om tex kroniskt, ska man ju sen tillbaka till den vården som inte hade tid att ta hand om dig. När livslång process efteråt. Patienten får förtroende för läkare på annat ställe och så täcker inte avtalet återbesök och uppföljningar. Proteser, starroperationer. Börja med vissa verksamhetsområden som har långa väntetider. Avvakta med de mer komplexa fallen. | tillkom 22-12-05 | |
| Carina har inte djup kunskap om kodverk. Hur ska avtalen göras sökbara? Skulle det kunna ingå i en avtalsprocess att lägga in sökparametrar? Svar: Ja det skulle vara önskvärt. Idag Googlar vårdlotsen för att hitta vårdgivare. Finns avtalen tillgängliga? Till viss del. Prislistan finns på vårdgivarwebb. På 1177 står det vilka Halland har avtal med. Ibland läser man detaljer i avtalen, ibland inte. | tillkom 22-12-05 | |
Vad är ledig kapacitet för dig? | Det man har plan för att utföra, vilket kan ändras snabbt. Exempel inom området ortopedi: större andel nybesök som går vidare till operation efter pandemin, klinikerna får mer i förstaflödet. Äter upp operationskapaciteten. Hur gör man för att ha koll på kapacitet? Kontinuerlig kontakt med de regionen har avtal med. Det är fler och fler som använder privata vårdgivare. Väntetidsdata (som skickas till SKR) används för att göra en uppskattning om det finns ledig kapacitet eller inte. Det är klinikerna som gör den här uppskattningen. Beräkningarna utgår framförallt från tidsintervallen (hur länge patienter har väntat). De som redovisar förväntad väntetid använder data för utförd vård. Har historisk data ett värde? Nja, väntetider beror på andra faktorer, hur flödet av patienter ser ut. Olika prioriteringar gör att framtiden är svår att uppskatta. Svårt sjuka patienter prioriteras alltid vilket gör att andras väntetider kan förlängas. | tillkom 22-09-22 | |
Om du fick önska fritt, hur skulle du vilja att det såg ut m a p
| Svårt att koll på regionernas planeringslistor. Risk att det finns privata vårdgivare som kan flagga ledig kapacitet (ej akutvård) och hämtar personal från den offentliga vården. Det finns inte mkt ledig kapacitet inom den offentliga vården. Orolig för vad ett vårdsökssystem kan innebära. Vad händer med patienter som är svårt sjuka? Vill de privata vårdgivarna ta hand om dessa? Systemet måste åstadkomma jämlik vård. Högt BMI eller ASA-klass kan vara avgörande. Finns t ex uppbackning av IVA? Det händer att patienter blir nekade när de når vårdgivaren. I Hallands avtal regleras inte BMI och ASA så hårt i dagsläget. Men det behöver bli tydligare. | ||
Vilka mått på kapacitet/belastning skulle vara bra att se när du söker efter alternativa vårdgivare? | tillkom 22-09-22 | ||
Övriga frågor / kommentarer | |||
Den offentliga vården måste finnas med i ett framtida system. Det som sker efter en operation är också viktigt. För de som har en livslång process efter operation är det inte lämpligt att blanda in vårdgarantin. Ögonpatienter med glaukom som kräver återbesök. "Vårdgarantin är de enklaste patienterna som får vård först. Resten blir kvar i köerna". Börja med de enklare processerna, t ex inom ortopedi (exempelvis höftoperationer). |
Summering/viktigast insikter
Notera det viktigaste vi tar med oss från intervjun in i analysfasen, utöver det som noterats ovan. Fyll gärna på tillsammans under och/eller direkt efter intervjun.
| Deltagare | Insikt |
|---|---|
Ange respondent | Vårdlotsen har inte alltid tillgång till den medicinska information som behövs för att kunna hänvisa patienten. Också önskvärt att kunna överföra medicinsk information till mottagande enhet, framförallt för att undvika att patienter nekas. |
| Ett vårdsöksystem skulle initialt kunna ta sikte på ett urval av "enkla" åtgärder, t ex inom ortopedin. En pilot. | |
| Finns en oro att ett framtida vårdsöksystem skulle kunna påskynda personalförflyttning till den privata vården. | |
| "Vården är svår att digitalisera". | |
| Historiska väntetidsdata är inte särskilt värdefulla för att uppskatta ledig kapacitet. | |
| Låg kunskap om olika kodverk. Tänker mer i form av breda Google-sökningar (t ex arm, knä, höft osv). | |
| Positiv till att införa kodning (tillägg av metadata) i en avtalsprocess. | |
| I region Halland har patienten en aktiv roll i hänvisningsprocessen (tar själv kontakt med vårdgarantiservice). | |