Deltagare
Camilla Hallström, Carl Jarnling, Johan Palmqvist, Max Herulf, Tina Hård, Johanna Hellberg, Magnus Åsén, Peter Alvinsson (deltog endast andra timmen)
Kallade som ej deltog: Annemieke Ålenius, Maria Jacobsson,
Mötesledare
Carl Johan Dahlberg, Henrik Nilsson, Espen Börde, Anette Aronsson
Övriga deltagare från projektet
Joakim Beck-Friis, Tina Chavoshi, Petra Griekspoor Berglund, Anette Sunna,
Ej med från projektet: Gustav Rålenius, Ulrika Borgelin Stoltz, Johanna Olsson
Agenda
- Introduktion till arbetet med förstudien samt interna workshops (Anette A, 10 min)
- Introduktion till dagens frågeställningar (10 min)
- Vilka processteg ska ett vårdsöksystem stödja?
- Informationsförsörjningen till vårssöksystemet?
- Vad innebär "i statlig regi"?
- Process för nationell hänvisning (30-40 min)
- Paus 5 min
- Lösningsförslag och informationsförsörjning (30-45 min)
- Återblick - Fick vi svar på frågorna? (10 min)
- Avslut - Vad gör vi nästa WS?
Feedback på "Scenario- och processgenomgången"
Johan: Hur ser det ut med infomängderna som ska stödja processerna? Entydigt eller spretigt?
Henrik: Många delar spretar eftersom man jobbar olika i olika regioner. Ffa hur man ska hitta vårdtjänsterna/utbuden. På vilken granulär nivå man vill söka. Där har man olika angreppssätt idag. Spretar inte lika mycket när det gäller avtalsinfo.
Anette A: vi kan ju komplettera när det gäller väntetider och kapacitet.
CJ: Användarna vill vet om patienten kan ta emot inom vårdgarantins gränser. Just nu jobbar vi enligt hypotesen väntetidsberäkningar på mer frekvent nivå än idag, dvs månadsbasis är det närmaste vi kan komma kapacitet i realtid. Rapportera in sängplatser mm kommer kräva höga arbetsinsatser från vården och källorna finns inte.
Tina C: Det finns utmaningar ur ett rättsligt perspektiv också. Vi kan behöva reglera upp de ursprungliga registren så de har bra data, tex IVO:s vårdgivarregister. Väntetider under tillsyn av IMY och har känsliga personuppgifter. Är det ens värt att börja bygga nåt nytt eller utveckla befintligt vidare istället?
Calle: Finns uppgifter om kapacitet? Utbud föränderlig infomängd, hänger på hur verksamheterna bedriver och planerar sin verksamhet. Finns entydig definition på utbud? Om de inte finns faller väl hela tanken? Kanske bättre att producera ett behov/vända på det, publicera att kapaciteten finns. Ex vi kan göra 10 knäop nästa månad. Är ett vårdsöksystem lösningen?
Espen: Vi får försöka närma oss nåt som är ett kapacitetsmått. Det bästa vi kan hitta är väntetider som redan rapporteras idag. Det saknas ett nationellt kodverk för utbud. Inera jobbar med utbudstjänsten, tillsammans med medicinsk expertis. Stockholm jobbar annorlunda jämfört med Ineras definition. Vi tittar på om det är nåt av Ineras arbete vi kan återanvända. Ett flertal aktörer har verksamhetskoder. De olika kodverken pratar inte med varandra.
Max: Bra feedback på presentationen och modellerna. Det man vill ha: klinik x kan göra detta om 4 dagar till skilland från kilink y... För långt ifrån vad som går att göra idag. Det man kan grunda det på är historik, eller planerad kapacitet. Det är väl en tjänstekatalog? Det är inte fy skam men är det en vårdsöktjänst?
Espen: Det som går att realisera på kort sikt är en vårdgivarkatalog med produkter och tjänster. Söka potentiella vårdgivare som utför tjänsterna man är på jakt efter. Utmaning: vårdtjänsterna på hög nivå. Olika typer av åtgärder inom en vårdtjänst som utförs av olika vårdgivare.
Max: Det finns granulära historiska data för alla vårdgivare som de skickar in av ekonomiska incitament. Det känns lite tamt att bygga en tjänst för vårdlotsarna. De finns ju för att det inte finns fungerande system för detta. Om man bygger för dem blir det en tjänstekatalog. Om man ska tänka större och svårare behövs en vård och omsorgskatalog, en tjänstekatalog, väntetids och kapacitetsinfo. Utifrån allt detta kan man räkna ut en outcome.
Joakim: Vårdsöksystem stor elefant som vi borde tugga in oss i lagoma bitar. Borde rangordna infomängderna. Vad är lättast att ta till sig först. Kapacitet är det svåra. Kanske borde börja med vårdgivarregister och tjänsteutbud. Ett utbud är det man avtalat om. Utbud i kodad form.
Johanna: Tycker ni har hittat var en sån här tjänst ska ligga. Svårigheten att hitta gemensam data med korrekt kvalitet. Beskrivningarna spretar överallt. Masterdatagrupperingen gör arbete utanför Inera. Det är där man måste hitta en lösning.
Johan i chatten: Finns betydande kvalitetsbrister i HSA också enligt vad jag förstår.
Johan i chatten: Jag anser att Calles förslag till marknadsplats där man publicerar efterfrågan är spännande.
Espen: Vårdlotsarna är bekymrade över att den privata delen av vården ska dra mer kapacitet från den offentliga delen.
Tina H: Som jag uppfattat det är det ju svårt att få information från Inera eftersom det skulle regleras genom avtal då. Om de ens kans skriva avtal med oss
Tina H: Man behöver ganska snart enas i arbetsgruppen om exakta infomängder som ska ingå i systemet. Avgörande för juridik.
Camilla: Bra feedback på presentationen och det förarbete som gjorts. Gillar Calles förslag på marknadsplats, när det gäller vårdtyngd. De privata tenderar ta de lättare fallen och de tyngre blir kvar hos det offentliga. Det kan behövas eftervård och rehab, handlar inte bara om operationssalen, svårt att fånga hela kedjan.
Calle: Vi har ingen välfungerande vårdmarknad idag, det är en del av anledningen till de vårdköer vi ser idag. Det här är ett matchningsproblem. Om man ska planera för utökad kapacitet/utbud behöver man veta att behovet finns. Finns det andra förslag på lösningar än ett vårdsöksystem? (får medhåll av Camilla).
Johan i chatten: Jag anser att det är positivt om vi, via en marknadsplats, med hjälp av privata aktörer får ett ökat utbud där det idag finns en efterfrågan som överstiger utbudet. Har svårt att se att detta problem löses genom planekonomi.