Vi startar ett arbete som sker parallellt och utanför teamets nuvarande kärnuppdrag att jobba mot realisering av MVP ( arbetet sker med resurser utanför teamet - detta är en platshållare). Syftet är att komma igång med att skapa en publicerbar och återanvändbar struktur för attribut inom Samordnad identitet och behörighet, med fokus på att minska “dialekter” och integrationsbörda för e-tjänster. Bakgrunden är de behov som lyfts från samverkande aktörer att komma igång med detta arbete.
Arbetet utgår från fyra attributtyper som först ska definieras och avgränsas. Varje typ bedöms kräva egen diskussion och hantering (t.ex. olika källor, tillitskrav, ansvariga parter och livscykel), för att undvika att allt blandas ihop.
SKR och Internetstiftelsen tar fram ett första utkast (0.1) med förslag på typindelning, en nationell minsta kärna och exempel på domänprofiler/mappning (t.ex. skola och vård). DIGG har för avsikt att stå för format, struktur och publiceringsyta och vara avsändare för normering, men inte ta fram definitionerna annat än det som är helt nationellt.
Status:UTKAST - sida och arbetsyta etableras nu; innehållet är under framtagning och ska återkopplas inom några veckor. Innehållet på denna sida ska betraktas som arbetsutkast som kommer tjäna som underlag för fortsatt diskussion
Inledning
För att kunna etablera samverkan via en digital tjänst krävs att den tjänsteproducerande parten kan fatt ett automatiserat behörighetskontroll. Underlag för sådan kontroll ges i regel i form av utfästelser om identitets- och behörighetsgrundande information.. Användarens identitet kontrolleras i regel genom e-legitimering och för systemaktörer används ofta certifikat som påstår att innehavaren av certifikatet har en viss identitet. Utfästelserna (eller påståendena) om identiteter och behörighetsgrundande information för anropande system och eventuell bakomliggande fysisk användare taggas som olika attribut, paketeras enligt en attributprofil, och förses med en digital stämpel av den part som står som garant för påståendets riktighet.
Namnlöst diagram-1773822493982
Fokus för detta dokument är att beskriva arbetet när man har ett behov av behörighetsgrundande information för ett behörighetsbeslut och hur man säkerställer att denna information uttrycks på ett sätt som främjar interoperabilitet och återanvändbarhet.
Uppdrag
Arbetsgruppen har i uppdrag att skapa en gemensam och hållbar grund för hantering av behörighetsattribut i federativa och sektorsgemensamma sammanhang.
Syftet är att bidra till en enhetlig, interoperabel och långsiktigt förvaltbar modell som kan användas av kommuner, regioner och nationella aktörer.
Uppdraget omfattar att:
Förvaltningsstruktur Definiera hur behörighetsattribut och attributprofiler kan förvaltas över tid, inklusive roller, ansvar, styrande principer och beslutsprocesser. Förvaltningsmodellen ska tydliggöra ägarskap, förändringshantering och samordning mellan berörda aktörer.
Attributlistor Hur går man tillväga när man tar fram en attributlista som ska användas inom en domän, ett samverkanskontext eller för en specifik tillämpning.
Behörighetsattribut Ta fram en process för hur nya behörighetattribut namnges och beskrivs
Exemplifiera och validera Identifiera och definiera ett första urval av behörighetsattribut inom några utvalda domäner. Dessa ska fungera som konkreta exempel och kunna användas för att pröva struktur, semantik och tillämpning. Verifiera även attributlistor genom att skapa sådana för specifika tillämpningar som Nationell Läkemedelslistan och elektronisk underskrift.
Copy of Namnlöst diagram-1773822493982
Principer för uppdragets leverabler
Respektera gjorda investeringar i dagens attributanvändning
De behörighetsattribut som används inom olika sektorer idag kommer inte sluta användas bara för att en statlig myndighet hittar på en bättre variant. Förbättringar kommer ske över tid.
När det förankrats att användning av ett behörighetsattribut ska fasas ut ska det i attributets dokumentation kunna markeras vilket annat synonymt attribut som rekommenderas.
De komponenter som tillför behörighetsattribut bör ha vetskap om synonymer för att kunna svara på attributbegäran
Favorisera brett förankrade attributsdefinitioner framför att skapa nya
Behörighetsattribut ska i första hand utgå från etablerade och registrerade standarder (exempelvis IANA, OID eller motsvarande internationella register).
Nya attribut ska endast definieras när befintligt attribut saknas.
Rekommendera selektiv användning
Attributsdefinitionskatalogen beskriver möjliga behörighetsattribut. Vid varje enskilt användningstillfälle ska endast de behörighetsattribut som är relevanta för ändamålet användas.
Avgränsningar
Hur tillit till behörighetsattribut i e-legitimationer eller attributkällor skapas beskrivs inte.
Tekniska mekanismer för informationsförsörjning av, och hantering av, behörighetsattribut beskrivs inte.
Kravställande användningsfall
Nedan listas ett antal användningsfall som vi använder som utgångspunkt i arbetet med behörighetsattribut och attributlistor. Syftet är att belysa olika organisatoriska och federativa situationer där identitet, hemvist, utfärdare och företrädd organisation kan skilja sig åt.
Exemplen är hämtade från kommunal verksamhet men kan kompletteras med mönster från andra verksamheter.
Direkt anställning och extern e-tjänst
Agneta har en e-tjänstelegitimation som är utfärdad av Lunds kommun, där hon är anställd. I sin roll som lärare i Lunds kommun vill hon logga in och använda en e-tjänst från Skolverket.
Gemensam IT-organisation som utfärdare
Görans e-tjänstelegitimation är utfärdad av SML-IT, som är gemensam IT-organisation för flera kommuner. Göran är anställd som bygglovshandläggare i Lysekils kommun och vill logga in i en e-tjänst från Lantmäteriet.
Flera organisatoriska dimensioner (utfärdare, hemvist och uppdrag)
Lars har en e-tjänstelegitimation utfärdad av Höglandets IT-förbund. Han är anställd på Aneby kommuns miljökontor som livsmedelsinspektör. För närvarande utför han ett uppdrag åt Jönköpings kommun och har inom ramen för detta genomfört en inspektion. Han ska nu logga in i Livsmedelsverkets e-tjänst.
Denna uppsättning användningsfall hjälper oss att pröva hur behörighetsattribut behöver beskriva:
Utfärdande organisation
Hemorganisation/anställning
Företrädd organisation i aktuellt uppdrag
Roll och mandat i den specifika situationen
Organisatorisk dimension
Ett viktigt attribut som kan hänföra sig till den organisatoriska dimensionen är orgAffiliation. En person kan ibland agera inom ramen för sin organisatoriska tillhörighet, ibland handlar det om uppdrag.
När det finns flera möjligheter bör man låta användaren välja utifrån vilken roll eller uppdrag åtkomst begärs.
Man kan även överföra information om alla uppdrag till en e-tjänst och låta användaren välja, och byta, uppdrag där.
Notera att man som princip ska minimera information som man delger om en användare, så alternativ 2 bör användas sparsamt.
Attribut från e-legitimationen
Om en e-tjänst vill nyttja en e-legitimation utan att använda kataloguppslag är det nödvändigt att från e-tjänstens perspektiv kunna peka ut attribut som hänför sig till e-legitimationen. I det fallet kan det vara så att intygsutfördaren inte har tillgång till katalogen eller att det helt enkelt är en onödig omväg. I utgivning av en e-legitimation kan det vara tvunget att säkerställa att identiten härrör från e-legitimationen, inte från katalogen, attributkällan.
Leverabler
Förvaltningsstruktur
För att säkerställa långsiktig hållbarhet, interoperabilitet och tydligt ansvar behöver attributsdefinitioner och attributprofiler förvaltas i en definierad struktur med tydliga roller och mandat.
Följande roller och ansvar BÖR etableras:
Nationell koordinator (förslagsvis ledningsaktören för Samordnad identitet och behörighet, Digg)
Äger och förvaltar den övergripande domänstrukturen och tillser att varje domän har en utsedd domänkoordinator.
Tar in behov av nya och förtydligade attributsdefinitioner från domänkoordinatorer
Förvaltar en nationell katalog för attributsdefinitioner
Förvaltar domänoberoende attribut i den nationella katalogen med attributsdefinitioner
Förvaltar ramverk för kvalificering, kvalitetsgranskning och publicering av attributsdefinitioner.
Domänkoordinator (exempelvis sektorsmyndigheter)
Tar in behov av nya och förtydligade attributsdefinitioner från aktörer inom en sektor
Förvaltar domänspecifika attribut i den nationella katalogen med attributsdefinitioner
Lyfter behov gällande gemensamma attribut till nationell koordinator
Notera att vissa attribut alltid föds från en nationellt gemensam källa (tex Skatteverkets Navet, Socialstyrelsens HOSP-register). Attributdefinitionerna för dessa attribut hanteras också via en domänkoordinator, även om parten ansvarig för källan har mycket att säga till om.
Exempel på domäner
Domän
Domänkoordinator
Hälso- och sjukvård (Health)
E-hälsomyndigheten
Skola och utbildning (edu)
SIS
Forskning och högre utbildningar
SUNET
Transport
Transportstyrelsen
Exempel på förvaltningsstruktur - Transportsektorn
Ledningsaktören för Samordnad identitet och behörighet är Digg.
Digg utser Transportstyrelsen till domänkoordinator för Transport-domänen.
Transportstyrelsen är således domänkoordinator
Transportstyrelsen ansvarar även för attributkällor för vissa domänunika attribut - tex fordonsägare i Fordionsregistret.
Trafikverket ansvarar för andra centrala attributkällor inom Transport-domänen och koordinerar tillhörande attributsdefinitioner med Transportstyrelsen - tex registreringsinformation om enskild väg.
Attributlistor
Inom ett verksamhetsområde så behöver parterna komma överens om vilka behörighetsattribut som som ska användas för att tjänsteproducenter att utvärdera anropande parts juridiska behörighet att utföra förfaranden inom tjänsten. Olika domäner styrs ofta av delvis olika lagstiftning och kan därför kräva domänspecifika behörighetsattribut för att kunna genomföra behörighetskontroller.
Här ger vi vägledning kring hur attributlistor bör livscykelhanteras för bibehållen interoperabilitet.
Regler och rekommendationer
För att stödja livscykelhantering av attributlistor utan att störa verksamheters behov av robust digital samverkan, bör man tillämpa följande rekommendationer:
Det BÖR för varje domän tas fram attributlistor både för SAML och OIDC.
Revideringar BÖR göras med bakåtkompabilitet, dvs man bör i stort sett aldrig ersätta attribut eller genomföra andra icke bakåtkompatibla förändringar.
Kompabilitetsbrytande revideringar BÖR genomföras genom en övergångsperiod av bakåtkompatibla förändringar och parallellt stöd för äldre och nyare behörighetsattribut i tjänsteproducenters behörighetskontroll.
Notera att det för specifika situationer där förutsättningar finns för att driva igenom brytande revideringar utan negativ verksamhetspåverkan för samverkande parter, kan det vara att föredra.
TODOs
Modellera för hur en attributprofil kan ha multipla attributinstanser, tex beroende på källa (attribut på e-leg, från en katalog), relaterad till ett eller flera uppdrag.
Beskriv en modell för attributprofiler med personrelaterade attribut, e-leg-relaterade attribut, N x anställningsrelaterade attribut, M x uppdragsrelaterade uppdrag
Beskriv skillnaden mellan en IdP per organisation och en Idp som representerar flera organisationer
Frågor
Personalidentity - både pnr och snr eller separata attribut?
Ska vi lägga in synonymer från andra federationer, t ex Sambi? JA, se lista
Attribut som saknas i nuvarande Sambi, t ex Middlename, vad gör vi med dom?
Enhet som generellt attribut, andra är domänspecifika t ex vårdenhet, skolenhet?
Val av attribut
När man har behov av ett attribut som man vill inkludera i en attributlista bör man på ett strukturerat sätt söka om det finns ett redan definierat attribut som fyller behovet innan man definierar ett nytt attribut.
Namnlöst diagram-1776959132577
Behörighetsattribut
Ett behörighetsattribut inom Samordnad identitet och behörighet definieras behöver i sin definition inkludera följande metainformation:
Identifierare: en eller flera attributidentifierare enligt #3.1 nedan.
Kategori: en attributkategori enligt #3.2 nedan.
Betydelse: betydelse / tolkning av det värde som ges i detta attribut?
Status: En indikering om attributet är aktivt, under utfasning, eller utfasat.
Synonymer: en eller flera attributidentifierare som kan användas synonymt med detta attribut
Identifierare (attributnamn)
Som identifierare av attribut eller andra semantiska objekt i en interoperabel infrastruktur används i regel formaten Object Identifier (OID), HTTP-URI, eller ett textuellt namn utan format.
Regler och rekommendationer
Attribut BÖR primärt identifieras med HTTP-URI
Attribut BÖR INTE primärt identifieras med oformaterat textuellt namn eller OID i federativ kommunikation
Attribut KAN identifieras med oformaterat textuellt namn eller OID
Om man i en och samma behörighetskontroll behöver särskilja mellan instanser av "samma" behörighetsattribut, informationsförsörjda från olika attributkällor, REKOMMENDERAS att man skapar olika behörighetsattribut, men olika identifierare.
Attribut BÖRexponeras och refereras med den identifierare som definieras i en attributprofil som erkänns av federationens medlemmar.
Om man använder textuella namn eller URI:er brukar identifieraren även benämnas "attributnamn".
Object Identifier (OID)
En OID som URN (t ex urn:oid:2.5.4.42) är en globalt unik och hierarkiskt strukturerad identifierare bestående av en numerisk sträng enligt ITU-T X.660 / ISO/IEC 9834.
En OID:
SKA vara globalt unik.
SKA entydigt identifiera ett och samma semantiska objekt.
FÅR INTE återanvändas för att identifiera ett annat semantiskt objekt.
BÖR betraktas som den normativa och långsiktigt stabila identifieraren.
OID definierar den semantiska identiteten oberoende av teknisk representation eller kontext.
OID ägs och förvaltas i ett OID-träd. Är stabil över tid och används för:
Semantisk entydighet
Standarder
Långsiktig interoperabilitet
OID svarar på frågan om vad något är:
”Exakt vilket begrepp pratar vi om, oavsett kontext?”
HTTP-URI
En HTTP-URI är en kontextuell identifierare som används inom en specifik modell, profil eller implementation för att referera till ett objekt som definieras av en OID.
En HTTP-URI:
KAN vara en sträng, URI, kortkod eller annan lokal identifierare.
SKA entydigt mappa till exakt en OID inom den kontext där den används.
FÅR INTE användas för att referera till olika OID:er inom samma kontext.
KAN ändras över tid utan att objektets semantik förändras, förutsatt att mappningen till OID kvarstår.
En HTTP-URI är inte i sig en global semantisk identifierare.
En HTTP-URI förvaltas inom ramen för en specifik specifikation, federation eller implementation.
HTTP-URI svarar på frågan om hur begreppet fungerar här och nu:
”Hur refererar vi till det här begreppet i just den här modellen eller profilen?”
Relationen mellan OID och HTTP-URI
Följande princip gäller: En HTTP-URI refererar till ett objekt vars semantiska identitet definieras av en OID.
En HTTP-URI utgör en kontextuell identifierare som används inom en viss modell eller implementation. Den pekar på en OID, vilken utgör den globala och långsiktigt stabila identifieraren för objektet. OID:en är i sin tur knuten till den formella semantiska definition som entydigt beskriver objektets betydelse.
Relationen kan beskrivas som en semantisk identifieringskedja:
HTTP-URI → OID → Semantisk definition
Den semantiska definitionen är således knuten till OID, inte till HTTP-URI.
OID definierar objektets identitet.
HTTP-URI är ett kontextuellt alias.
Interoperabilitetsanalys
OID utgör den globala semantiska identifieraren, men saknar i sig den kontextuella precisering som krävs för interoperabilitet inom en federation.
Samma OID kan användas i flera federationer men ges olika kontextuell innebörd beroende på:
tillitsramverk
källa till uppgiften
identitetsprocess
ansvarig part
Ett exempel
OID 2.5.4.10 identifierar begreppet organizationName på en generell semantisk nivå.
Dock gäller:
I Sweden Connect den organisation som har anskaffat e-legitimationen för sin medarbetare (är kopplad till utgivningsprocessen).
I Sambi användarens hemorganisation utifrån kataloguppgifter om medarbetarens tjänstgöring (är kopplad till anställning eller uppdrag).
I Skolfederation eller SWAMID kan motsvarande attribut ha annan källa och annan tillitsgrund.
Det är således inte OID:en i sig som definierar attributets interoperabla betydelse inom federationen, utan den federationsspecifika HTTP-URI och dess profildefinition.
OID säger:
Detta är attributtypen enligt ett generellt schema.
HTTP-URI i federationen säger:
Detta attribut har denna specifika semantik enligt federationens regelverk.
Attributkategorier
För att möjliggöra interoperabilitet och tillförlitliga åtkomstbeslut i federativa infrastrukturer behöver attribut klassificeras. Klassificeringen tydliggör vad ett attribut representerar, i vilken kontext det är giltigt samt hur det bör tolkas och användas. Detta minskar risken för feltolkningar, särskilt vid informationsutbyte mellan organisationer eller över landsgränser, och skapar en stabil grund för både tekniska implementationer och policybeslut.
Som grund för klassificeringen görs en åtskillnad mellan attribut som beskriver subjektets identitet, hur det representeras tekniskt och organisatoriskt, samt vilka relationer, mandat och rättigheter som gäller i en viss kontext. Vidare särskiljs attribut som möjliggör kommunikation med individer från sådana som beskriver själva transaktionen, exempelvis uppgifter om autentisering eller intygsutgivning. Ur ett IAM-perspektiv är denna uppdelning central, då olika attributkategorier har skilda egenskaper avseende stabilitet, tillitsnivå och förekomst av ansvarig utfärdare, vilket i sin tur påverkar hur de bör användas som underlag för åtkomstbeslut.
Regler och rekommendationer
Attribut BÖR typas enligt följande:
Kategori
Beskrivning
Typisk källa
Exempel på attribut
Identitetsattribut
Attribut som beskriver individens juridiska eller officiella identitet. Det rör sig om egenskaper som tillhör individen oberoende av organisationstillhörighet, roll eller uppdrag. Dessa uppgifter har typiskt sin grund i officiella register och är, relativt sett, långlivade och stabila över tid.
E-legitimation
personnummer, officiellt namn, födelsedatum.
Representation - lokal
Attribut som beskriver hur arbets- eller uppdragsgivare representerar individen.
Det rör sig om identifierande egenskaper som är kopplade till individen och genom vilka denne är känd, identifierbar eller tekniskt representerad inom den egna organisationen. Dessa attribut är organisatoriskt kontextbundna och kan förändras över tid, exempelvis vid byte av roll, system eller organisatorisk tillhörighet.
Katalog
uuid, användarnamn, tjänstebeteckning
Representation - federativ
Hemorganisationens tekniska identifierare som används i federationen.
Dessa attribut är säkerhetskritiska och deras stabilitet regleras av federationen. De är inte personliga egenskaper utan tekniska identifieringsartefakter.
Attribut som kan användas för att informera och visa vad saker och ting heter.
Katalog
Namn på organisation och personer
Hypotes
Alla attribut är inte av samma slag. Attribut kan exempelvis:
Avse individen som sådan,
Uttrycka en teknisk representation av individen,
Definiera en relation kopplad till individen
Ange ett mandat som individen har tilldeltas
Definiera en rättighet inom vilken individen får agera, eller
Beskriva en händelse om autentisering och intygsutgvining.
Dessa är ontologiskt olika. Attribut ska därför kategoriseras efter vad de representerar och efter deras semantiska natur.
Attribut som påverkar åtkomstbeslut får inte blandas med beskrivande eller "dekorativa" attribut.
Attributmodell
I federativa miljöer används attribut för att:
identifiera och tekniskt representera individer och systemaktörer,
beskriva organisatorisk tillhörighet,
förmedla mandat och rättigheter, samt
dokumentera förutsättningarna för autentisering och intygsutgivning.
Trots detta behandlas attribut ofta som en enhetlig mängd egenskaper. I praktiken representerar de dock fundamentalt skilda semantiska kategorier. När dessa kategorier inte hålls isär uppstår otydliga behörighetsbeslut, bristande tillitsbedömningar, juridisk osäkerhet och försämrad interoperabilitet, vilket i sin tur försvårar standardisering.
Begreppet organisation är ett tydligt exempel på denna problematik. Det används i flera olika betydelser, exempelvis som:
utfärdare av identitetsintyg vid e-legitimering,
individens organisatoriska hemvist, eller
uppdragsgivare i en specifik handling/situation.
När dessa betydelser sammanblandas uppstår otydlighet i ansvar, mandat och tillit, vilket leder till felaktiga behörighetsbeslut, oklara rättsliga relationer och interoperabilitetsproblem.
Teknisk aktör
Placeholder för subject som kan vara api, api-klienter, etc.
Exemplifiering och validering
Modellera för hur en attributprofil kan ha multipla attributinstanser, tex beroende på källa (attribut på e-leg, från en katalog), relaterad till ett eller flera uppdrag.
Beskriv en modell för attributprofiler med personrelaterade attribut, e-leg-relaterade attribut, N x anställningsrelaterade attribut, M x uppdragsrelaterade uppdrag
Beskriv skillnaden mellan en IdP per organisation och en Idp som representerar flera organisationer
Frågor
Personalidentity - både pnr och snr eller separata attribut?
Ska vi lägga in synonymer från andra federationer, t ex Sambi? JA, se lista
Attribut som saknas i nuvarande Sambi, t ex Middlename, vad gör vi med dom?
Enhet som generellt attribut, andra är domänspecifika t ex vårdenhet, skolenhet?
Val av attribut
Namnen är hämtade från OIDC Core, OIDC Sweden och inspirerade av Sambis attributprofil. Domänen health kommer mycket från Ineras IdP då de också är överenskomna med Ehälsomyndigheten. Sweden Connect har gett eIDAS-namnen. Se referenser.
För att avgöra vad ett attribut eller claim ska heta och vilket scope ett claim eventuellt ska tillhöra, behövs en beslutsordning med hänvisning till befintliga standarder. Här har vi valt att illustrera denna beslutsordning i form av beslutsträd.
Att göra: beslutsträd för SAML-namn
För att bestämma vilket namn ett claim ska ha, se nedan för beslutsträd.
Ena claims std
För att bestämma vilket scope ett claim eventuellt ska tillhöra, se beslutsträd nedan. Observera att domänansvarig kan bestämma en ökad granularitet, se attributlistan för exempel. Det kan också vara så att ett claim kan sakna scope.
Bestämm Scopenamn Drawio
Attributlista
Nedan första utkastet på attributlistan, den ska i detta läge ses främst som ett försök till att bestämma formatet då det är önskvärt att hålla ihop beskrivningen men ändå kunna filtrera på olika sätt.
Yrkeskategorier för personal inom vård- ochomsorg som inte finnsreglerat i annat ellermer formellt register.Exempelvisyrkeskategorier som intehar yrkeslegitimation irelation tillsocialstyrelsen
Här finns ett antal frågor att besvara innan vi kan detaljera attributramverket.
Vem har givit ut e-legitimationen?
Vem är personens huvudsakliga arbetsgivare?
Vem är personens uppdragsgivare för den rolll personen agerar i just nu?
Ska namnet på attributet spegla källan, till exempel /eid för e-legitimation och /idp för IdP?
I den överenskommelse som finns mellan regionerna och E-hälsomyndigheten när det gäller den SAML-propageringslösning för åtkomst till NLL har man etablerat en namnstandard för attribut som härrör sig från IdP:n. Ett exempel på detta är https://idp.inera.se/attributes/identityProviderForSign Som man kan se så innehåller attributnamnet referens till en organisation. En mera neutral namngivning på detta attribut kunde vara https://federationer.se/attribute/idp/1.0/identityProviderForSign
I vissa användningsfall är det viktigt för e-tjänsten som begär attributen att skilja på om attributen kommer från själva e-legitimationen eller från attributkällan. För Ineras IdP så går det att peka ut certifikatets givenName med attributet urn:credential:givenName. Motsvarande attribut som hämtas från katalogen är http://sambi.se/attributes/1/givenName eller urn:oid:2.5.4.42 (enligt Sweden Connects namnsättning), beroende på vilken IdP man ansluter till. I det senare fallet finns det ingen metod att peka ut attributet som är e-legitimationsspecifikt.
Det spännande attributet orgAffiliation som heter urn:oid:1.2.752.201.3.1 enligt Sweden Connect och som i Ineras fall betyder att källan är katalogen, knutet till uppdraget, att jämföra medhttps://idp.inera.se/attributes/userOrgAffiliation som är knutet till en personpost i katalogen, oberoende av uppdrag men beroende på vilken organisation som användaren tillhör.
Vi skulle kunna tänka oss följande motsvarande attribut i ramverket
Ska vi använda Sweden Connects namn på vissa av attributen vilket i praktiken innebär OID:ar? Ska vi då förutsätta att attributen härrör från e-legitimationen? Det stämmer inte med nuvarande realiseringar som t ex Inera har.
Så här är Sweden Connects namn på ett attribut givenName: urn:oid:2.5.4.42
Övrig semantik i attributnamnet
Vissa attribut kan relatera till en anställds organisationstillhörighet eller uppdrag/roll, hur ska e-tjänsten kunna skilja på detta? I Ineras fall när det gäller den anställdes HSAid beror det på vilka andra attribut som e-tjänsten begär. Observera skillnaden mellan ett HSAid som är knutet till e-legitimationen och HSA-id som finns i katalogen. I den senare kategorin finns ingen namnsättning som skiljer på organisationstillhörighet och uppdragssituation.
Fördelar: om ett attribut får en annan betydelse, till exempel en annan värdemängd, behöver vi inte hitta på ett helt nytt namn utan bara byta som i detta fall 1.0 till 2.0. Den praktiska konsekvensen är att det är ett helt nytt attribut som kan leva parallellt med det gamla. Fråga: har detta någonsin använts i Sambi?
En semantisk eller redaktionell uppdatering i profil → tekniskt breaking change Och det är ofta oproportionerligt dyrt.
Konsekvens:
Versionsnumret i attributnamnet fryser på “1” för alltid. Det beror på att man undviker kostnaden för att byta – vilket gör versionen semantiskt meningslös.
Designprinciper som brukar fungera bättre:
Attributidentifieraren ska vara stabil Versionering ska ske i profilen, inte i attributet Om något förändras – använd kompatibilitetsprincipen Om du kan uppdatera profilen utan att bryta existerande implementationer → behåll attributets URI. Om det bryter → skapa nytt attribut och deprecera det gamla.
Slutsats: inget versionsnummer i attributnamnet, regel för detta arbete.
För SAML finns det exempel på metadata, inloggningsbegäran (request) och svar (assertion). Det kan vara värt att studera dessa exempel för att förstå hur SAML fungerar.
Appendix B - utforskande material kring informationsmodell för behörighetsgrundande information
DISCLAIMER: Inom detta arbete ska vi inte modellera hur behörighetsstyrande attribut är strukturerade i attributkällor, men vi tänkte lite kring detta i tidigt skede av arbetet och har sparat vårt arbetsmaterial i detta appendix.
Inom hälsosektorn används en attributprofil, i vilken man kan uttrycka att en användare kan ha ett antal olika systemspecifika rolltilldelningar (SystemRole), vårdspecifika uppdrag (Commission), samt så kallade administrativa uppdrag (AdminCommission) inom ett visst organisatoriskt omfång (AuthorizationScope).
Notera att Ineras IdP låter användaren välja vilken av uppdragen som ska representeras som "aktivt" och då få sina claims kopierade till rotnivån i intyget. Alla uppdrag kan även bifogas (allCommissions) och då kan eTjänsten låta användaren välja vilket uppdrag som ska användas för åtkomstbeslut, loggning, m.m. i e-tjänsten.