Intervju 1

Respondent 1

• 20-30 samtal om dagen från patienter kring nya vårdalternativ, kvitton, information etc. Ett samtal kan ta allt från 5 till 30 minuter

Process för vårdlotsning

1. Remissbekräftelse nybesök, info om uppskattad väntetid (medicinsk prioritet går in i bedömning). Om man vill använda vårdgarantin skickas ärendet till vårdlotsen. Frågan ställs via brev som skickas till patient med bifogat svarskuvert
   1. Endast ja går vidare till vårdlots.
   2. Mål: Patient ska bli kontaktad av vårdlots inom 14 dagar
   3. Kronoberg har ett vårdgarantimål på 60 dgr
   4. Fråga om att använda vårdgarantin får man om uppskattad väntetid är längre än 8 veckor.
2. Patienten får alltid info om rättigheter. Många frågor hur man tar sig till stället osv. Behandlingsbekräftelse skickas digitalt till de som har e-tjänster. De får info igen när erbjudande kommer.
3. Målet är fem dagars handläggning. Sekreterarna på vårdverksamheten skickar remiss och underlag till nya aktörer.
   1. Frikortsinformation skickas med (andra regioner kan inte ta del av detta)
   2. Alltid verksamhet som skickar remisser, aldrig vårdlotsar
   3. Verksamheterna på specialistvården som gör bedömning om patienter har behov av anhörig av medicinska skäl. Vårdlots har mandat att beviljar anhörig vid operation/behandling om anhörige kör patienten hem efter behandling men inte vid bedömningsbesök.
4. Om olika alternativ: förslag presenteras för patienten, diskussion. Ofta transport eller närstående hjälp som avgör.
   1. Det händer att patienten själv har hittat egna alternativ som vårdlotsen gladeligen tar emot och exekverar på.
   2. Ekonomi är inte en faktor i val mellan alternativ utan det är upp till patienten att acceptera det som anses passa bäst. Kronoberg gör en insats för att köpa vård (finns en kassa fram till årskskiftet)
5. Betalningsförbindelse skickas från vårdlots till avtalsregion när en potentiell aktör är identifierad i annan region (avtalsregion).
6. Måste gå via avtalsregionen. Hemregionen ska ta kostnaden, den privata aktören vill att avtalsregionen ska godkänna (när godkännande kommer kan patienten bokas in).
7. Remisser kan avvisas, då får vårdlotsen information av verksamheten (t ex ortopeden får avvisad remiss, kan vara olika anledningar, vårdlotsen meddelas, patienten kontaktas, återkommer till ortopeden via journalsystem). Det är inte alltid som remissen accepteras (blir som second opinion)
   1. Vårdlots återkopplar till patient och verksamhet om vägen framåt
8. Patienten informeras om att den kommer bli kontaktad av vårdgivaren.
9. Ny vårdgivare informerar patient om kommande behandling och eventuella krav/förberedelser (ex rökfrihet, uppehåll medicin, viktnedgång, tid från senaste op). Om medicinska skäl föreligger påverkas inte vårdgaranti.
10. Vårdlots bokar även boende. Om patienten bokar själv skickas kvitton till vårdlots för reseersättning. Patienten vill ibland ha följeslagare.

När kopplas du som vårdlots in i vårdgarantiärenden? Vem kontaktar dig?

Om man vill använda vårdgarantin skickas ärendet till vårdlotsen. Frågan ställs via brev som skickas till patient med bifogat svarskuvert

1. 1. Endast ja går vidare till vårdlots.
   2. Mål: Patient ska bli kontaktad av vårdlots inom 14 dagar
   3. Kronoberg har ett vårdgarantimål på 60 dgr
   4. Fråga om att använda vårdgarantin får man om uppskattad väntetid är längre än 8 veckor.

Egenremiss finns – vårdlotsen blir involverad när det finns en betalningsförbindelse (som skickas till avtalsregionen som skickar till privat aktör)

Händer det att patienten kommer till dig med egna förslag på vårdgivare?

Det händer att patienten själv har hittat egna alternativ som vårdlotsen gladeligen tar emot och exekverar på.

Händer det att vårdpersonal hänvisar till andra regioner utan att ni är inkopplade?

1. 1. I vilka fall händer det?

Brukar flera vårdalternativ presenteras invånaren?

1. 1. Vad brukar fälla avgörandet i vad patienten väljer? (Kan man se någon trend?)
   2. Finns det en ekonomisk aspekt som tas i beaktande för vilket vårdalternativ som presenteras och/eller väljs av invånaren?

Om olika alternativ: förslag presenteras för patienten, diskussion.

1. 1. Ofta transport eller närstående hjälp som avgör.
   2. Ekonomi är inte en faktor i val mellan alternativ utan det är upp till patienten att acceptera det som anses passa bäst. Kronoberg gör en insats för att köpa vård (finns en kassa fram till årsskiftet)

Vem/vilka ombesörjer att remiss skickas till nytt vårdalternativ?

Alltid verksamhet som skickar remisser, aldrig vårdlotsar

Kan remisser nekas?

1. 1. På vilka premisser nekas dessa i så fall?
   2. Vem/vilka/i vilket steg brukar remisser nekas?
   3. Vad händer rent praktiskt när en remiss nekas?

Remisser kan avvisas, då får vårdlotsen information av verksamheten (t ex ortopeden får avvisad remiss, kan vara olika anledningar, vårdlotsen meddelas, patienten kontaktas, återkommer till ortopeden via journalsystem). Det är inte alltid som remissen accepteras (blir som second opinion)

Vårdlots återkopplar till patient och verksamhet om vägen framåt

Hur fungerar det med uppföljande vård (t.ex. återbesök efter operation eller inläggningar)?

Involveras ni som vårdlotsar i "inkommande vård" från andra regioner och i så fall hur?

1. 1. Om inte vårdlotsen gör detta, vem har det ansvaret?
   2. Önskar/efterfrågas någon specifik information i samband med ärenden om "inkommande patienter"?

Andra regioner som använder Kronobergs avtal – verksamheten skickar underlag

• Vårdlots enbart med som stöd vid inkommande vård i övrigt sköter verksamheten allt.
• Vårdlots hanterar inkommande betalningsförbindelser

Befintliga system och informationsbehov

Man googlar, t ex ”knöoperation privat aktör”. Har man jobbat länge har man koll på avtal. 

Sedan ringer man och kollar om det finns ledig kapacitet.

Underlag för patienter skickas med brev. För vissa ärenden (t ex bilder) bränns CD-skiva och skickas med brev. Orsaken är olika journalsystem.

Hur får ni vetskap om/information om avtalsvillkor för vårdalternativ ni hittar i andra regioner (ex. ASA, BMI, ålder etc)?

1. 1. Vilken sådan information skulle vara värdefull att få på förhand?

• Kronoberg har inte så många avtal i dagsläget. Däremot gör Kronoberg en del direktupphandlingar. Kronoberg har en avtalsdatabas för internt bruk.
• • Möjligt att söka på ”knäproteser” och få träff på aktuella avtal

• BMI-gräns, ASA-klass, Barn under viss ålder, Ålder för IVF-behandling ex på info man behöver
• Avtal finns i vårdgivarguiden i Stockholm som är tillgänglig även externt.
• Det finns samarbete via SKR ”Samarbetsrum”

I vilka system jobbar du idag avseende:

1. 1. planering
   2. remittering
   3. för att söka ledig kapacitet
   4. för att hitta kontaktuppgifter

• Google och väntetider.se
• Cosmic har stöd för planering (på verksamhetsnivå).
• Väntelista finns i Kronobergs journalsystem Cosmic
• 1177 är bra för man ser om patienten läst meddelande.
• Remissbekräftelse digitalt är på gång (HT2022) – då kommer väntetid, information och fråga om att nyttja vårdgaranti finnas på 1177

Nyttjar du väntetider.se?

1. 1. Om ja: vilken information tittar du på då?
   2. Vilken information på väntetider.se är av värde för ditt arbete?
   3. Vilken information saknas/har för dålig kvalitet på väntetider.se?

Ja.

• Ibland länge sedan data uppdaterades
• Ledig kapacitet ”Nej” sätts av verksamhet (räknas inte ut) och står ofta i kontrast till ”antal veckor” väntetid.
• Åtgärdslista: Många åtgärder fattas, t ex sterilisering för kvinnor, ögonlocksoperationer, proteslossning
• Kontaktuppgifter saknas ofta, telefonkontakt viktigt, hamnar ofta hos växeln
• Många saknas, privata aktörer som är anslutna kan inte lägga in information och saknas i många fall
• Vad ingår i avtalet, vilka åtgärder? Visas inte på Väntetider.se
• Villkor saknas – vilka ASA-klasser och/eller BMI accepteras? (Dessa sätts redan vid upphandlingen och bör således finnas med i aktuellt avtal)
• Väntetider.se ”Hjälper mest till med att se vad det finns för sjukhus/mottagningar”
• Stockholm är inte med på Väntetider.se (de har egen)
• Oklart vilka som rapporterar in till väntetider.se – troligen en analysfunktion på sjukhus/region

Framtid

Om du fick önska fritt, hur skulle du vilja att det såg ut m a p

1. 1. arbetsverktyg?
   2. informationstillgång?
   3. samarbete med andra aktörer inom regionen?
   4. samarbete med andra aktörer utanför regionen?

• De regionala rutinerna behöver ses över så att patienten får info fort, interna processer effektiviseras.
• Största önskan är att lätt kunna hitta ledig kapacitet (även för patienter, de är intresserade av vilka aktörer som finns och väntetider, patienter kan komma med förslag)
• Snårigt med avtal, man vill se typ av avtal (t ex vårdgarantiavtal)
• 3 system idag: Cosmic + remissystem + e-tjänster 1177
• Var söker man ledig kapacitet? 1177 naturlig ingång

Bokning och hantering av högspecialiserad vård i andra länder. Två exempel: handkirurgi i Danmark och Cancerbehandling i Italien/Milano

Respondent 1

• Snårigt att hitta avtalsinformation i dagsläget. Främsta arbetsverktyget är Google.
• Många patienter frågar hur de själva kan hitta information om alternativa vårdgivare – finns det en ”Invånaraspekt” vi bör belysa?
• Viktigt att ha koll på avtal som omfattar både regionavtalad vård och det fria vårdvalet (dvs möjlighet till egenremisser…)
• Regioner använder sig även av andra regioners ”direktupphandlings”-möjligheter.
• Mer heltäckande avtalsinformation skulle minska risk för nekade remisser. Ex. har vårdgivare BMI-, ålders- och ASA-klass-gränser som inte vårdlotsen får vetskap om förrän remiss är skickad
• Korrelation mellan väntetid och ledig kapacitet. På väntetider.se svarar nästan alla vårdgivare ”nej” på ledig kapacitet trots låga väntetider i vissa fall.
• Digitalisering av regioninterna processer. Idag sker all kontakt med patienter brev- och telefonledes.

• Väntetider.se bra för att … se vilka vårdgivare som finns

  • Saknar många åtgärder (ex framfall inom gynekologi)
  • Ingen korrelation mellan väntetid och ledig kapacitet
  • Inga kontaktuppgifter, vårdlots hamnar ofta i växeln hos många vårdgivare och lägger mycket tid för att komma fram.
  • Inte heltäckande (ex. saknas Region Stockholm och många privata vårdgivare)
  • Dålig uppdateringsfrekvens