Intervju 3

Respondent 3

Har varit vårdlots i över 20 år. 

Trigger för henne att börja jobba med detta: Arbetsmiljöproblem då patienter skällde i alla kanaler i alla sammanhang, hon var då chef (2002).

"Kan vi inte komma i fas med köerna någon gång?"

Central funktion för "Vårdgarantiservice" i Östra Götalandsregionen, startade i mars 2020. Hjälper invånare att få rätt information när det gäller vårdgaranti.

När verksamheten startade handlade det om att hjälpa till att få ut högprioriterade patienter i samband med pandemin. Tanken var inte att öppna upp telefon för patienter. De var 4 pers från början, nu är de 7. 

Jobbar verksamhetsnära med sjukvårdsförvaltningar utifrån produktionsmodellen (som hon är väldigt stolt över). De lotsar mest "indirekt", dvs stöttar verksamheten med att lotsa patienter via upphandlade leverantörer. Produktionskapacitetsanalys - har bra koll på var det finns ledig kapacitet i deras egna verksamhet. 

Har även ett informationsuppdrag, som går ut på att tala om vad vårdgarantin är. 

Process för vårdlotsning

När kopplas du som vårdlots in i vårdgarantiärenden? Vem kontaktar dig?

Initieras av invånare:

De ringer på telefonnummer via 1177, "ett nummer in". Där sluttas patienterna vidare enligt nedan:

• Val 1: De slussas vidare till rätt sjukhus på .
• Val 2: Ärenden inom valfriheten. Där får de veta vad som gäller med regelverk mm.
• Val 3: leder till hennes gruppering. Patienten kan då ha väntat länge. Det kan vara så att de inte kommer fram till sjukhuset de väntar på.

Om de inte fått hjälp via vårdgarantin ska man i första hand vända sig till det sjukhus där man väntar. Verksamheten bedömer om patienten går att flytta. Remiss märks med "AVG" (annan vårdgivare) om de inte klarar vårdgarantin och patient bedöms kunna skickas vidare. Skickar med patientjournal med remiss. "Indirekt lotsning". 

Händer att hallänningar ringer till dem, eftersom de har avtal med dem. 

De jobbar just nu med att få ökad aktivitet när det gäller för invånare att påtala att de har rätt till vårdgaranti. Kampanj via 1177.

Initieras av vårdgivare:

De kan tex få 10 knäprotespatienter som behöver slussas vidare från ett sjukhus. De har 3 protesleverantörer själva. Då har deras funktion i uppdrag att titta på andra regioners avtal. Ex: Aleris. Hon har ett stort kontaktnätverk.

Händer det att patienten kommer till dig med egna förslag på vårdgivare?

Patienten har inte rätt att välja enligt vårdgarantin. Men om det finns flera alternativ brukar de ändå låta patienterna välja. 

Hon kollar i remiss-system och journal. Får muntligt samtycke.

Händer det att vårdpersonal hänvisar till andra regioner utan att ni är inkopplade?

1. 1. I vilka fall händer det?

Brukar flera vårdalternativ presenteras invånaren?

1. 1. Vad brukar fälla avgörandet i vad patienten väljer? (Kan man se någon trend?)
   2. Finns det en ekonomisk aspekt som tas i beaktande för vilket vårdalternativ som presenteras och/eller väljs av invånaren?

Prioordning:

• I första hand till offentliga sjukhus
• I andra hand egna avtal 
• I tredje hand andras avtal

De har ibland möjlighet att välja det billigaste.

Stockholms vårdvalsaktörer

Vem/vilka ombesörjer att remiss skickas till nytt vårdalternativ?

Enheten där remissen finns registrerad och bedömd. 

Kontaktpersoner och avtalsfrågor ringer de om, vill inte lägga ut uppgifterna publikt. 

Skickar betalningsförbindelser och patientuppgifter

Kan remisser nekas?

1. 1. På vilka premisser nekas dessa i så fall?
   2. Vem/vilka/i vilket steg brukar remisser nekas?
   3. Vad händer rent praktiskt när en remiss nekas?

De frågar patienten om vikt, läkemedel. Är hon tveksam så tar hon läkarkontakt för bedömning. De låter tex narkossköterska titta på underlagen och återkopplar. Kontakter hon har i back office. De är proaktiva. 

De bör eg inte få högriskpatienter till sig via klinikerna. Men visst slinker det igenom multisjuka patienter ibland. De lyfter om det finns problem med högriskpatienter. 

De behöver ok från avtalsägande region. 

Hur fungerar det med uppföljande vård (t.ex. återbesök efter operation eller inläggningar)?

Involveras ni som vårdlotsar i "inkommande vård" från andra regioner och i så fall hur?

1. 1. Om inte vårdlotsen gör detta, vem har det ansvaret?
   2. Önskar/efterfrågas någon specifik information i samband med ärenden om "inkommande patienter"?

Vilken del i processen från startat ärende till skickad remiss tar mest tid?

Hur stor del/hur många ärenden som leder till nationell/utomlänshänvisning har ni?

Befintliga system och informationsbehov

Upplagda excelark. Jobbar med vårdlotsgrupp

Det inkommer erbjudanden till verksamhetschefer från olika vårdgivare. Då lägger hon till den till sin excellista. 

Har du någon känsla/insikt/kunskap om en vårdgivare har ledig kapacitet innan du kontaktar dom?

1. 1. Om ja, hur får du denna information?

Ringer till kontaktperson. Har kollegor via chat inom regionen. Deras regioner har väldigt mycket leverantörer upphandlade. 

Samarbetsrummet används för nationell vårdlotsning. Kräver inloggning. Mycket högspec-karaktärpatienter, krångliga ärenden. Hon har inte lagt ut något från dem, eftersom de inte har kapacitet för den typen av patienter. 

De diskuterar erfarenheter av olika vårdgivare. Kan tex varna för vissa. 

Hur får ni vetskap om/information om avtalsvillkor för vårdalternativ ni hittar i andra regioner (ex. ASA, BMI, ålder etc)?

1. 1. Vilken sådan information skulle vara värdefull att få på förhand?

De har sin egen avtalsdatabas som de inte delar med andra. Den är tungrodd. Avtals- och upphandlingsperspektiv.

De har lärt sig söka i den. Svårt att tex hitta vilken diagnos som ingår hos vilken leverantör. Jobbar backoffice med att leta och hitta i avtalsdatabasen. De lär sig avtalen utan och innan. 

I vilka system jobbar du idag avseende:

1. 1. planering
   2. remittering
   3. för att söka ledig kapacitet
   4. för att hitta kontaktuppgifter

Nyttjar du väntetider.se?

1. 1. Om ja: vilken information tittar du på då?
   2. Vilken information på väntetider.se är av värde för ditt arbete?
   3. Vilken information saknas/har för dålig kvalitet på väntetider.se?

Händer det/kan det hända att du får möjlighet att skicka patienter till en vårdgivare som i väntetider.se angett ”ledig kapacitet”: 

1. 1. Om inte, vad tror du det beror på?

Brukar du ringa vårdgivare som anger väntetider?

Hon var med när den skapades. Då var den mer patientvänlig. Gjordes för invånare.

Har förvandlats till att innehålla statistik. Oförskämt att hänvisa patienter dit. Tar inte hänsyn till diagnos. Man måste veta vilken specialitet som ska handha ens case. "Fina staplar och färger bryr sig inte patienten om."

Organisatoriska begrepp används. 

Även hon har svårt att veta om det finns kapacitet eller inte. Ser att sidan inte är uppdaterad på flera år.

Valen 0 eller 13 används?

Var tidigare tvungen att rapportera in regelbundet, men nu görs det inte längre. 

Kontaktuppgifter ofta till växel. 

Man var tidigare livrädd för att skriva att man hade tillgänglig vård. Alla skrev att de inte hade någon kapacitet utom Oskarshamn som ville ha dit patienter. 

tillkom 22-09-22

Dokumenterar i gammalt "trösksystem" (som hon ogillar). De har inte fått upphandla något beslutssystem/ärendehanteringssystem för deras tjänster. Deras ärenden ska ju inte journalföras. (Patienten väldigt långt ifrån koncernkontoret.) Excel

Trögjobbat diariesystem. 

Framtid

Vad är ledig kapacitet för dig?

När man vet hur många patienter man kan ta emot och hur stor andel man har lagt ut.

Finns endast ledig kapacitet hos privata aktörer. "De privata vårdgivarna drar russinen ur kakan." De svåra fallen blir kvar till det offentliga. "Vad händer med den offentliga sektorn?"

Bara 14 dagars framförhållning i offentlig verksamhet. 

Om du fick önska fritt, hur skulle du vilja att det såg ut m a p

1. 1. arbetsverktyg?
   2. informationstillgång?
   3. samarbete med andra aktörer inom regionen?
   4. samarbete med andra aktörer utanför regionen?

Nu motande system i offentliga vården. Behöver dragande system där man vill ta emot patienter. Känner att man får nåt för det när man ställer upp. 

Alla vill jobba mot köfritt, bra tillgänglighet i rätt tid. Men ej möjligt när de knappt håller huvudet ovanför vattenytan. Lägger bara till mer personal, mer lokaler, fler patienter. Man måste bestämma sig för vad man max kan leverera. I produktionsmodellen jobbar de lite åt det hållet med leveransplanerna. 

Vårdbegäran, bedömningsbesök

"Så här mycket ortopedi behöver de köpa för att vara i fas med vårdgarantin." 

Måste våga ha framförhållning på ett par året. Funkar ej med kortsiktiga budgetar. De har 3-4 års budget nu men tänker bara på det aktuella året. 

Problem med doktorer som säger upp sig. Då faller hela planeringen. 

Nationella vårdlotsar och nationell avtalsdatabas. "Bland det bättre med pandemin var att man tvingades att jobba nationellt." 

Enkla kontaktvägar

Halland lyfts ofta upp som ett bra exempel. Det är en liten region som haft samma styre under lång tid och som satsat mycket på att uppfylla vårdgarantin. Alla regioner med universitetssjukhus har stora utmaningar. 

En patientingång behövs också, "vi måste få mer delaktighet från patienterna". 

Vilka mått på kapacitet/belastning skulle vara bra att se när du söker efter alternativa vårdgivare?

De får info från patienter om de som inte klarar att uppfylla vårdgarantin regionalt. 

Flöden

Lediga mottagningstider. Rullande schema. Operationskapaciteten när du varit på ditt besök. 

Kan vara så att patienten också kräver vårdplats. Det är inte mycket slutenvård men den de har är "vråltung".

Svårt att planera elektiva platser, då man måste hantera akutinflödet. 

Respondent 3

• Från ett nationellt perspektiv finns ett stort behov av systemstöd vad gäller avtal och kontaktuppgifter (kapacitetsdata tycks vara underordnat). På regional nivå har man ofta koll på avtal, kontakter, vilka som har ledig kapacitet osv.
• Signaler om att vårdgivare inte klarar vårdgarantin kommer ofta från patienter och anhöriga (inte från regionala system).
• För att remisser inte ska bli nekade jobbar vårdlotsen ofta proaktivt med att ta kontakt med läkare hos mottagande vårdgivare. 
• Anser att den offentliga vården har mycket att lära från de privata aktörerna, t ex vad gäller attityd/viljan att ta emot nya patienter.
• Samarbetsrummet/chatt med vårdlotskollegor är främsta arbetsverktyget. Excel används som ärendesystem.
• Väntetider.se är inte användbart för patienter (ursprungsidén har gått förlorad).