Workshop 11 september

Finns här nu:

Europeiska patientöversikten - Arbetsgrupper för interoperabilitet - Confluence

Det finns möjlighet att skicka in kommentarer t.o.m. 18 september på denna adress:

interoperabilitet@ehalsomyndigheten.se

SKR, regioner och kommuner finns representerade. Kan återkomma med information om vilka.

Här finns rådet samarbetsyta: Nationellt råd för interoperabilitet inom Hälso- och sjukvård - Nationellt råd för interoperabilite…

Kommer alla 18 informationsmängder vara obligatoriska 2029 eller bara de prioriterade?

Jag fick det bara till 14 informationsmängder i listan. Vilka är de resterande 4?

"Metod och genomförande: Har ni varit i kontakt med Läkemedelskommittéerna och nsg läkemedel och medicinteknik? Likaså chefläkarnas förening?"

"Du nämnde att ni inte bara tittade på nuläget utan även på behovet. Men det kan vara svårt att veta vilka behov som är prioriterade och då är det viktigt att det är rätt kompetenser som representerar behovet. De jag nämnde är några av de starkaste spelarna på det området"

"Finns det en förväntan att vården ska ändra sina arbetssätt för att skapa ökad informationsdelning? Med det så syftar jag på att tiden för dokumentation kan öka om man ska dokumentera allt väldigt strukturerat och om det är en förväntan så behöver inte bara systemansvariga inom regioner involveras utan även linjeorganisationer, alltså HS-direktörer och deras verksamhetschefer. "

"Om ni kommer lämna in remissvar så kan det nog vara bra att titta på skrivelserna med dom glasögonen också. Vi från Region Stockholm kommer att kommentera arbetsbördan för vården i remissvaren."

"Vi nämner det också kring arbetsbördan från remissvaren från SFMI"

Utskicket med våra frågor från arbetsgruppen har gått till ett antal personer som vi har fått som kontaktpersoner inom regioner, kommuner, leverantörer, privata vårdgivare m.fl.

Arbetsgruppen kommer att föreslå ett antal åtgärder. Ett exempel på åtgärd är att vi behöver en nationell målbild för hur vilken information man vill dela i patientöversikten och vilken grad av struktur det ska vara. I ett sådant arbete är de grupperingar du nämner exempel på sådana som är viktiga att involvera.

Vi i arbetsgruppen kommer inte att lämna in ett gemensamt svar på remissen, utan vi ber er ta med dessa tankar i era svar.

"Ponera att EHDS resulterar i att det blir en ökad arbetsbörda för vårdpersonal. Vem är det i så fall som kan kravställa på vårdgivarna att de ska avsätta mer tid för dokumentation? Vad händer om de inte gör den förändringen?"

"EPS-riktlinjerna anger att patientöversikten ska innehålla bl.a. “current medication”. Innebär det att vi kan få med information som dosering&administreringssätt, anledningen till behandlingen samt planerad behandlingstid eller uppföljningstidpunkt. Om detta inte är uttalat idag, kan vi få med det i ett remissvar att sådan information får inkluderas i de fall den finns tillgänglig? Det är kliniskt betydelsefullt att veta detta om "current medication"."

""current medication" skulle kunna inkludera den typen av info som jag flaggar för: aktuell dosering&adm, indikation/ordinationsorsak, uppföljningstidpunkt osv. Jag säger inte att allt måste finnas för alla, men att EPS borde kunna ta emot informationen om ordinatören förmedlat informationen. Denna typ av information är viktig för patientsäkerheten."

"Kommer EHDSMedication kräva att man specificerar en läkemedelsprodukt eller kommer det räcka med generika eller verksamt ämne?"

"kan vi skicka "utbytesgrupp"? För det är ju så vi har organiserat oss i Sverige: recept pekar på ett läkemedel, patienten expedieras något från den utbytesgrupp som det läkemedlet ingår i"

EHDSMedication kan användas på flera sätt: "virtual product, branded product or package"

Utbytbarhetsgrupperna är det sätt vi i Sverige hanterar vilka läkemedel som är medicinskt likvärdiga och utbytbara. Därför kan dessa grupperingar inte användas över landsgränser. De bör dock gå att mappa till substans-id:n så att informationen går att utbyta med andra länder. E-hälsomyndigheten har ett uppdrag att möjliggöra förskrivning med substansnamn (när övriga förutsättningar finns på plats) och där har vi i samarbete med Läkemedelsverket tittat på att använda utbytbarhetsgrupperna för att kunna förskriva med substans. Just nu finns dock inte förutsättningarna att införa detta. 

Exempel:

Saknas helt: 

• EHDSMedication.device (ingen strukturerad data, finns fritextbeskrivning som del av förpackningsbeskrivningen)

Data finns men är inte komplett

• EHDSMedication.item.unitOfPresentation (sätts sen ca ett år tillbaka på nya produkter som godkänns/registreras, men saknas för många äldre produkter)
• EHDSMedication.item.ingredient.strengthInfo.strength (bygger delvis på unitOfPresentation och är därför inte helt komplett)

Data finns men använder nationella identifierare

• EHDSMedication.marketingAuthorisationHolder (i dagsläget finns ingen koppling till de europeiskt gemensamma så kallade OMS-id som kan användas för att identifiera organisationer)

""Avsikt" med läkemedelsbehandling låter för mig som fel ord i översättningen. Jag tolkar det synonymt med behandlingsorsak och då tror jag att många kliniska kollegor kommer göra samma sak"

"För mig låter det mer som i vilken vårdkontext som ordinationen har skett"

Här är den beskrivning av "Intended Use Type" som EHDS har i den logiska modellen:

The type of intended use of the medication, e.g. prophylactic, therapeutic, diagnostic, anesthesia, etc.

Attributet beskrivs så här: Period when patient took, is taking or is expected to take the medication.

Arbetsgruppen tolkar det som information om läkemedelsbehandlingen, men beskrivningarna i modellen är väldigt kortfattade och inte så lätta att tolka.

"Jag undrar varför Läkemedelsverket och andra myndigheter verkar sakna kännedom om GS1-standarder, som skulle underlätta väldigt mycket i det här arbetet."

"Menade du användning för läkemedelsprodukter och/eller medicintekniska produkter?"

"Genom våra standarder, med stöd av GDSN och UDI, blir hanteringen av medicintekniska produkter både enkel och säker. GDSN (Global Data Synchronisation Network) gör det möjligt att utbyta och synkronisera strukturerad produktinformation globalt mellan olika aktörer. All produktdata struktureras och unikt identifieras, vilket underlättar spårbarhet, uppdateringar och integration med system. Detta ger snabb tillgång till korrekt information, minskar risken för fel och effektiviserar både administration och produktflöden."