Deltagare på mötet

Kerstin Narbe, Hälso- och sjukvårdsstrateg, Avdelning verksamhetsstöd och utveckling, Skånes universitetssjukhus

Från EHM: Anette Aronsson, Anette Sunna, Johanna Petersson-Snar, Henrik Nilsson

Anteckningar

Hälso och sjukvårdsstrateg på SUS förvaltning. Inriktning OP och tillgänglighet inom OP.

Totalt 14 OP-avdelningar och 60 OP-salar inom SUS. 

Förvaltningsövergripande verksamhetsutveckling tidigare. 

Realtidsuppdatering är inte särskilt relevant. Svårt att hinna fylla en lucka som uppstår. Det är för mycket förberedelser, man behöver längre framförhållning. Kanske inte relevant för ett vårdsöksystem.

De vill undvika att det uppstår luckor.

Behov av vårdplats eller ej. tex patienthotell.

Enklare kirurgi som inte kräver så mycket postoperativ vård kräver mindre.

De har en gemensam väntelista för att kunna erbjuda jämlik vård.  Har fått till det på vissa diagnoser. Motstånd, främst mor kirurger. Vill operera den patient som man träffat, vill ej operera någon man inte bedömt. 

Urologiska ingrepp och koloskopi, områden där man försökt. 

Representation från 3 olika förvaltningar. Operationstillgänglighet - grupp som håller ihop det. Inrättat tillgänglighetskontor. Ej från egna väntelistor. I deras OP planeringssystem. 

Vårdplats är en säng som bemannas av ett team ssk och uskor. Ett team ska ha ett visst antal patienter. Olika beroende på vårnivå och avdelning. Bemannad plats

Läkare knuten också.

Verksamheterna olika, olika patkategorier och olika typer av ingrepp. Grundbemanning op-ssk, uska, anestesissk och anstessiläkare och operatör (de sista kan bemanna flera salar)

Postoperativ avdeln efter ingreppet, då slutenvård. Preop och postop måste täckas in. Detta utgår grunden. 

Kringfunktioner utanför. 

Instrumenthantering

10 olika specialiteter. Viss kapacitet delar man på. 

Kompetensen inte utbytbar. Ffa inte OP-ssk. Det tar tid att bygga upp kompetensen. De har högspecialiserad kirurgi. Ex robotkirurgi. ECMO inom torax och kärl. 

"Kapaciteten är inte flexibel, den är knuten till specialiteter. Bemanning är inte bara personal, det är kompetens".

Kompetensteam, sal, utrustning, material, pre och postoperativt. 

De har en styrgrupp för anestesi och OP. Grundplan för vilka ingrepp som ska göras var.

Driftråd där det sitter chefer för de olika specialiteterna. Där jobbar de med att fördela tillgängllig kapacitet utefter behov. Ses varje månad och ser över inflöde och kösituation. "Planering sker i dialog, det är ett pusslande"

Prognostisera hur många salar man kan ha öppna för respektive område. Ett jättepusslande. 

De opererande specialiteternas behov av kapacitet -den datan finns. 

De har inga bra IT-system för detta. De ska upphandla ett verktyg, men hon är lite skeptisk till om det kommer att funka. 

Öppna salar: läggs in i Excel

De kan i dagsläget inte möta behoven utan behöver samordna. 

De har 4 tillgänglighetskoordinatorer. 

Börja i liten skala? Så många parametrar som måste vara på plats.

Högspecialiserad vård kan kräva 3 veckors eftervård tex.

De nationella högspecialiserade vårdförloppen - där funkar det ganska bra med planeringen. Nackdel att det blir undanträngning för övriga. 

Barn, kärl och torax, gym ex på områden hos dem som tar emot mycket från andra regioner. 

Ansökningsförfarande. Ansökan om vårdförlopp. 

Helt separat process som hanteras inom resp specialitet. Man väger inte in undanträngningseffekter. 

Akutflödet är inte separerat, det bakas in i totalen

Kompetensförsörjning deras största utmaning, i synnerhet sjuksköterskor. Stora pensionsavgångar. Hur blir vi en attraktiv arbetsplats?

Planering, använda resurser på bästa sätt -där jobbar de med förbättringsarbete. 

ORBIT - operatoinsplaneringsverktyg. Operatörerna operationsanmäler (via sk operationskort). Indata: ingrepp, utrustning, instrument, hur lång tid ingreppet ska ta. Där får man med prioritering och när patienten ska opereras. 

Egna väntelistor i Excel. Tex patienter som behöver förberedande jobb, då vill man hantera dem separat. 

"Utgångspunkten ska vara ORBIT, men det används inte fullt ut". Negativa till digitala system. Pappersformat. Behöver utbildas i systemet. 

Många moment ska göras av OP-planeraren, jobbar i många olika system. Kalla i ett, beställa röntgenundersökning i ett mm mm

De ska börja kalla digitalt via 1177.

Regionalt produktionsstyrningssystem (för alla flöden) håller de på att upphandla. "Ersätter allas hemmabyggen". För att kunna styra produktion utifrån inflöden. Ska få det mer enhetligt. De ska ju även införa nytt journalsystem. Kommer dock inte ersätta ORBIT och produktionsstyrningssystemet. 

VGR tar de mycket rygg på. Även Jönköping är duktiga på detta. 

Flera regioner har redan implementerat produktionsstyrningssystem, t ex VGR och Jönköping.

Tror lotsning lämpar sig bäst för vissa områden. Flöden där det är en stor bulk och där det är enklare. Ex: koloskopier, urologiska ingrepp (snabbt flöde), ljumskbrock, gallor, vissa gynekologiska ingrepp., ortopedi.

Kirurgen, ortopeden och gyn skulle hon titta på i första hand. Tror det finns mest där.

Möjliga frågor att ställa

Hur ser ni på att 

Hur ser ni på ledig kapacitet?

Hur definierar ni en vårdtjänst? Vad ingår? 

Hur ser ni på ledig kapacitet i förhållande till eftervård?

Hur skulle ett vårdsökssystem kunna hjälpa er? Vilken information skulle vara intressant/värdefull för er?

Vilka verktyg använder ni idag?

Berätta om hur planeringen går till, vilka utmaningar finns?

Hur ser ni på tanken att göra er kapacitetsinformation publik?

Jobbar du/ni med hänvisning av vård? Om ja, på vilket sätt?

Hur funkar det med vårdlotsning hos dem?