HSA

Beskrivning

Katalogtjänst HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrad information om
personer och verksamheter inom svensk vård och omsorg. Informationen används i många
e-tjänster för att söka efter kontaktuppgifter och jämföra vård. Uppgifterna i HSA är också en
viktig källa för behörighetsgrundande information vid inloggning i olika IT-system.
Katalogtjänst HSA är den enda gemensamma källan för kvalitetsgranskade kontakt
uppgifter och behörighetsgrundande information inom svensk vård och omsorg. Tjänsten underlättar åtkomst
till korrekta uppgifter och effektiviserar hanteringen av dessa, eftersom de hanteras lokalt och
bara behöver registreras och uppdateras på ett ställe.

Krav för nyttjande

Alla vårdgivare och e-tjänster som vill ansluta till katalogtjänsten ska följa HSA-policyn som är ett gemensamt regelverk.
HSA-policyn ställer höga krav på att informationen är korrekt och uppdaterad, och att den används på ett sätt som gagnar svensk vård och omsorg.

Ägarskap

Informationen i katalogen ägs och förvaltas av respektive ansluten organisation.

Informationsförsörjning

Informationen registreras antingen manuellt via ett webbaserat administrationsgränssnitt
eller synkroniseras automatiskt från en organisations lokala katalog eller liknande tjänst.

Dialog med Henrika Littorin och hennes svar på frågor: 

• En viktig grundläggande förutsättning är att HSA är frivilligt för vårdgivare att ansluta sig till. Därmed kan HSA inte användas för att skapa en bild över samtliga vårdgivare och vårdverksamheter i Sverige.
• IVO:s vårdgivarregister ska enligt lag innehålla alla vårdgivare, men Henrikas bild är att det inte är komplett och att informationen i registret avseende verksamheter ofta är utdaterad då det saknas rutiner för kvalitetskontroll av innehållet och säkerställande av att alla nyetablerade vårdverksamheter faktiskt registrerar sig. Det verkar heller inte gå att använda Bolagsverketsregister, då flera aktiva vårdgivare har konstaterats ha andra huvudsakliga verksamhetsområden än vård och omsorg.
• När det gäller behovet av att kunna söka vårdverksamheter (som vårdlotsar gör när den egna vårdverksamheten inte kan uppfylla vårdgarantin) krävs sökning på vårdtjänst (artosoperation höger) snarare än verksamhet (ortopedi). Det är en informationsmängd som hanteras i Ineras tjänst Utbudstjänsten, men bara arbetet med att få upp kodverket för vårdtjänster är ett mycket tidskrävande arbete (inte bara etableringsmässigt utan också för förvaltningen över tid). Sen tillkommer det nätta jobbet för alla vårdgivare att registrera vilka typer av vårdtjänster de utför och vilken tillgänglighet de har på dessa enligt särskilt överenskommen registreringsprincip.
• Ett särskilt tips kan vara att säkerställa ett kodverks användningsområde innan man börjar tillämpa det. Socialstyrelsens MVO-koder är t.ex. framtagna för statistikändamål, och det ställer till det när man ska försöka klämma in dagens vårdverksamhet i ett kodverk från 80-talet. Det blir dessvärre ofta upp till administratören själv att tolka/gissa hur registreringen ska ske.
• Det kommunala självstyret är ett problem när man ska skapa gemensamma lösningar och kräver ofta att man hittar en minsta gemensamma nämnare. Det lönar sig sällan att peka med hela handen (vilket Inera inte heller har mandat att göra). Ända sättet är lagstiftning (eller förordningar), men de kan sällan skrivas på den detaljnivå som krävs för gemensamma it-lösningar.